Om man frågar mig, är det ad-ress…

#1: Instämmer.

#1: Håller med dig!

Ai säger så här:
https://www.google.com/search?q=stavelser+i+ordet+adress&ie=UTF-8&oe=UTF-8&hl=sv-se&client=safari#lfId=ChxjMe

Jag absolut ad-ress enligt svenska avstavningsregler.

Gäller frågan stavelser, dvs. rytmiska enheter i uttalet av ordet, eller avstavning, dvs. var man i skrift ska sätta bindestreck om man bryter raden mitt i ordet? Svaret är inte nödvändigtvis detsamma.

Det gäller stavelser, hur ordet rytmiskt uttalas.

Jag har försökt följa reglerna som tar med huruvida det är en eller två konsonanter mellan vokalerna osv. Men så ska man ta hänsyn till ljuden som sägs när man bildar stavelsen…

Det måste ju finnas ett entydigt "rätt" som kan härledas till regler. Inte bara "jag tycker det ska vara såhär".

AI kan man inte lita på i detta fall. Jag har kollat med bland annat ChatGPT och Google Gemini och de säger olika.

Ni som säger "ad-ress", vilken/vilka regler grundas det på, och varför är det inte "a-dress" då?

Jag säger inte att ni har fel, men jag skulle vilja se reglerna som styrker det, och då inte summerat från en AI utan från en riktigt källa.

Här är de allmänna riktlinjerna:
https://frageladan.isof.se/faqs/30762

Här kan du söka fram hur du ska avstava - referens till avstavningslexikonet.
https://sprak.isof.se/avstavning/

Det finns vissa entydiga principer när det gäller stavelsebildning men det finns också situationer där det går att komma till olika slutsatser. Det man ska komma ihåg är att reglerna för stavelsebildning är en fråga om att analysera språkets inneboende struktur, och det finns utrymme för att göra olika analyser. Det kan också vara så att man kan behöva dela upp ordet på lite olika sätt beroende på situation.

Det finns en allmän princip för stavelsebildning som kallas Maximal Onset Principle (kanske ”maximala ansatsens princip” på svenska, men det ger inga träffar). Den säger att konsonanter mellan vokaler så långt det är möjligt läggs i ansatsen till den senare stavelsen snarare än kodan till den föregående. Detta får dock inte leda till en otillåten stavelse. Enligt denna princip måste änder alltså delas som än-der eftersom stavelser i svenskan inte får börja med nd, men adress delas som a-dress eftersom stavelser får börja med dr.

Sen är det nog inte givet att MOP ska tillämpas rakt av i svenskan, men om man gör det så talar det alltså för a-dress. Möjligen talar också betoningen på sista stavelsen för att föra så många ljud som möjligt dit.

Okej! Lurigt, men intressant! Det talar alltså för att a-dress troligtvis/möjligtvis är mer korrekt, men att det skulle kunna vara ad-ress också?

Personligen har jag lutat mer mot a-dress, men har inte kunna finna stöd i endera. Så språkligt begåvad är jag inte :D

Tack för alla synpunkter och inlägg i frågan!

#10: Om ser i länkarna jag angav så får du ledning från Språkrådet hur man delar upp enligt de olika principerna

#10: Ja, jag lutar nog åt a-dress, men jag tror egentligen inte det finns något bra test i detta fall för att avgöra säkert vad som är korrekt så det är nog mer en fråga om intuition och teoretiska utgångspunkter.

Det man också ska ha med sig är att detta handlar om uttalet av ordet i isolation, inte som en del av ett längre yttrande. Om man säger ”vår adress är…” kanske det snarast ska delas in som vå-ra-dres-se.

#12: Enklast är att följa språkrådets rekommendationer.😊

#13: Dina länkar gäller avstavning, vilket är en fråga om skriftspråkliga normer. Frågan i tråden gällde stavelseindelning vilket är en fråga om analys av uttal.

Min preferens för "ad-ress" bär jag med mig ända från småskolan, i mitten av 50-talet.

Jag minns inte om det motiverades med någon specifik regel (tror inte det), men den "musikaliska" och rytmiska aspekten påpekades.

Även om det handlar om skrift, skall ju skriften läsas av någon, och att börja en stavelse med två konsonanter, som t.ex. i "a-dress", skulle då utgöra en "snubbeltråd" i rytmiken vid läsandet.

Ett tankesätt, som jag ända sedan dess haft med mig.

#12: Jag måste nog modifiera det jag skrev om att ”vår adress är…” kanske snarast ska delas in som vå-ra-dres-se. Det var nog ett dåligt exempel. Stavelseindelningen tar hänsyn till vissa ordgränser, och konsonanter ska nog inte flyttas till ett annat prosodiskt ord. Exakt vad det innebär är komplicerat men det skulle nog inte sällan kunna finnas en sådan ordgräns i exemplet.

#14: Isåfall har även de övriga som svarat tolkat det fel.

Avstavning och stavelseindelning har ju med varandra att göra - tror att du missförstått logiken bakom.

I länken så finns det två olika principer angivna varav stavelseprincipen är en.

Du får oxå den korrekta indelningen via avstavningslexikonet inklusive de båda principerna.

#17: Det verkar ha blivit vissa missförstånd, ja, vilket är skälet till att jag bad om förtydligande i #5.

Svaret i Frågelådan som du länkar till ger inte svar på hur man delar in ”adress” i stavelser. Där anger att stavelseprincipen följer ordets uttal i stavelser, men det förutsätter ju att man redan vet hur man delar in i stavelser. Den enda ledningen som ges är att principen i praktiken innebär att den delen av ordet som hamnar på ny rad inleds med en konsonant (enkonsonantprincipen), men det stämmer inte för adress (det finns förstås mer detaljerade regler om man tittar i andra källor).

Om man slår i avstavningslexikonet anges att adress avstavas som a-dress enligt stavelseprincipen vilket jag uppfattar som en korrekt stavelseindelning. Om man däremot slår upp fixa avstavas det som fix-a vilket inte stämmer med stavelseindelningen. Det beror på att man i skrift måste hantera att bokstaven x betecknar två ljud i följd. Man kan även ta ordet litteratur som exempel. Det avstavas som lit-te-ra-tur, men dubbel-t finns bara i skriften. Uttalet är snarare li-te-ra-tur eller oftare li-tra-tur. Se även original där det normala uttalet bara har tre stavelser. Lexikonet ger alltså inte alltid en korrekt stavelseindelning, vilket inte heller är syftet med det.

#18: Det må vara så att avstavningslexikonet har fel men principen för ordet adress är enligt följande stavelseprincip och har i sig inte med avstavning att göra men riktlinjerna finns där.