Båda uttrycken är korrekta men de har olika betydelse.

vart är en förkortning för varåt – åt vilket håll.

https://språkkrönikan.se/2013/05/18/halla-isar-var-och-vart/

Då svarar jag alltid därt i fortsättningen.

#2: Jag för min del är härt.

#3 Ja! Härt är jag 👍

Ja eller också visar man tydligt att man inte förstår skillnaden 😃

#5 Det verkar som att alla utom du förstod att jag syftade på det allt vanligare felaktiga användandet av orden ifråga. Att de i många sammanhang är helt korrekt använda är en självklarhet.

#6: Fast det var inte så du formulerade trådstarten och det kan ju faktiskt vara så att språkpoliserna själva inte riktigt förstått skillnaden på uttrycken och slentrianmässigt dömer ut andras språkbruk.

Pyttelite, det går naturligtvis alltid att märka ord! I mitt fall handlar det inte om att vara språkpolis, utan om att jag har svårt för att läsa texter med en massa felaktigheter.

#8: Förstår dig fullt och fast där.

#8: Fast i trådstarten markerar ju du tydligt att ett av alternativen är fel men det är ju inte så.

Allt är inte svart och vitt inte ens när det gäller språk.

Och det skulle ju kunna vara så att din svårighet att läsa texten beror på att du inte ser att det finns olika betydelser.

Snälla Pyttelite, sluta nu! Alla, utom du, har fattat vad jag menade, så sluta med ditt tjat och ordmärkeri!

#11: DesK: alla förstår det du skrev. Det var inget konstigt där. Men den som absolut vill missförstå kommer alltid att göra det. Ett gott råd: mata inte trollen.

Tycker det framgår väldigt tydligt att det är just användningen av "vart" i exemplen du ger, som du pratar om.

#13: Hm hur menar du då? - Vart är du? är en korrekt skrivning beroende på vad man avser och det framgår inte i trådstarten vad man avser bara att det är fel - men det ska inte tolkas som ordmärkeri. 🥹

Här i södern använder vi nog mer ”var” än ”vart”.
Däremot här man ibland t ex:
”Det vart ju fel…” vilket i mina öron låter fel, även om jag förstår betydelsen.
Jag säger:”Det blev fel”.

#0: Håller med dig

#15: I det senare fallet finns en förklaring enligt den artikel jag hänvisade till i Språkkrönikan.

Det som idag ses som fel behöver ju faktiskt inte alltid vara så fel iallafall om man ser lite bakåt.

Språk är inte en empirisk vetenskap.

Den envisa språkpolisen har säkert märkt att vart ofta används som synonym till blev. Bruket anses dialektalt och talspråkligt, men för den språkkonservativa har jag goda nyheter! Innan vi började med ordet bli så sa vi varda – i Bibelöversättningen från 1917 sa Gud ”varde ljus”, vilket ju handlar om att ljuset ska ”bli” till. Och visst blev det ljus, eller för att citera Bibeln: ”det vart ljus”, på ren hälsingska.

#1: Jag tror ju inte att den som säger **vart är du ** menar det i riktning utan vilken plats/ort är du på och då ska var användas.
Jfr vart är du på väg då är det en riktning.

#18: Det beror på sammanhang - vad var och en menar får stå för dom.

Hade det funnits en förklaring i trådstarten så hade det varit tydligt vad TS menar - nu är det en tolkningsfråga där man/ni faktiskt har en förutfattad mening.

#17 Det finns förklaringar till det mesta.
Jag påpekar enbart hur jag, och många mig mig lokalt, använder (eller inte använder) ord som t.ex ”vart”.
”Vars bor du” säger vi inte heller här, men förstår vad det menas.

#17: Kan du ge exempel på när ”Vart är du?” och ”Vart ligger det?” är riktigt? Jag kan inte se det med utgångspunkt i det du citerade.

#20: Absolut - försökte bara säga att det inte är så svart och vitt eller om du hellre vill tolka det som rätt och fel.

#21: Läs gärna artikel från språkkrönikan som jag refererade till i #1, där har du även exempel.

#22 Skulle nog påstå att alla här förstår det.

#19: Förutfattade mening säger du 🤔😀

#25: Yess om du återigen läser artikeln från språkkrönikan så kommer du att se att det kan vara korrekt att använda vart och att användningen dessutom varierar i landet för de olika betydelserna men i det här fallet utgår ni från att var är det rätta - det kallar jag för förutfattade mening.

Om det i trådstarten stått att man inte avsåg riktning utan befintlighet - ja - då förstår jag - men så står det inte så ni/du utgick från att det var befintlighet som avsågs dvs ni hade en förutfattad mening.

#26: Jag tror de flesta förstod vad TS menade. Inga förutfattade meningar enl mig men det löns inte diskutera vidare.
Uttrycket förutfattade meningar är så lågt att säga om någon.

#27: Fast det är ju defacto inte så att vart alltid bör/ska ersättas med var.

Handlar inte sajten om språkvård?

#14: Den enda gång jag kan tänka mig att "Vart är du? är en korrekt skrivning" är om det står "Vart är du på väg?", men det står det inte i #0.

https://pug.se/wp-content/uploads/sites/2/2024/01/Magnet_dart_text.png 😉

#29: Läs gärna vad Språkkrönikan nämner istället för att anta egna regler.

Vart är tråden på väg?
Var ska det sluta 😉

#31: Ja det är ju rena katastrofen - tänk om Pyttelite kan ha rätt - detta får inte ske och dessutom har hen begått ordmärkeribrottet - första gången på denna sajt - jag säger bara usch!!

#32 Var inte ledsen..😉

#30: Du kanske skulle läsa den själv. Det står Kom ihåg att vart är en förkortning för varåt – åt vilket håll. Så nej, jag antar inga egna regler, men du verkar tolka reglerna på ditt eget sätt. Dessutom skrev jag "jag kan tänka mig att" - inte "så här är det".

I en diskussion är det, enligt mig, inte vad man framför utan framförallt hur.

#34: Jag har läst den själv och dessutom hela. Slutsatsen är att man kan säga både var och vart men det har olika betydelser helt enligt artikeln.

Jag citerar:
För att hålla det kort: var anger befintlighet och vart anger riktning. Om någon frågar ”Var rinner Ljusnan?” så är ett bra svar ”Härjedalen och Hälsingland”. Om man i stället frågar ”Vart rinner Ljusnan?” så är det korrekta svaret ”Bottenhavet”, för det är dit den är på väg. Om du är i Stockholm och får frågan var du bor så är svaret ”Hälsingland”. Om någon däremot frågar vart du bor kan du säga ”norrut” och se lite självgod ut. Eller ännu hellre, säg ”ditåt” och peka.

Jag har sagt det förr för att kommentaren i trådstarten ska vara rätt behövs en begränsning.

Det är alltid tröttsamt att diskutera ngt med folk som inte ens läser - varför då kommentera överhuvudtaget och det är framförallt inte Pyttelites regler som språkkrönikan refererar till.

Pyttelite är faktiskt helt oskyldig.

#35: Du har helt fel i en diskussion är det inte vad man diskuterar som är intressant utan vem.

#35: Instämmer

#37 Jag kan mycket väl tänka mig att det är din ståndpunkt.

#39: Kan inte ha ngn annan ståndpunkt när det inte är tillräckligt att peka på källor som underbygger min observation.

Det är viktigt att skilja på sak och person fast man ska inte se till sakfrågan utan till vem som säger det.

#40 Ibland kan det löna sig att ta ett steg tillbaka och försöka betrakta sig själv någorlunda objektivt.

Och, ja…hur man väljer att framföra sin åsikt har betydelse. Hur vill man uppfattas av andra?

#41: Jag har ingen åsikt jag refererar till en språkskrift/artikel som rett ut begreppen.

Om man inte är nöjd med det resultatet har det överhuvudtaget inte med mig att göra.

Problemet är återigen att en åsikt kopplas så starkt till en person att åsikten inte går att problematisera.

iFokus kommer aldrig att bli ett forum där åsikter kan ses från olika håll - på iFokus är en åsikt om den kommer från rätt håll ett axiom och inget annat.

Mitt stora problem är att jag faktiskt tar trådar på allvar och söker och funderar själv men det är inte avsikten med att skapa en tråd.

Avsikten är något helt annat.

#40 Är du ABSOLUT säker på att dessa källor inte skrivits av aktivister som driver egna teser??? Frågar med anledning av hur det brukar låta från en viss i fokus-debattör om andras källhänvisningar…

#43: Du får gärna utmana källan

#0 Nedanstående är menat som svar på trådstarten, och inte på något specifikt senare inlägg i tråden.

Detta är ju en klassisk språkriktighetsfråga. Skälet till att många skriver vart där det traditionellt ska vara var är väl att många inte skiljer på dem i sitt tal, eller gör det ganska inkonsekvent. Det är delvis en dialektal fråga. Huruvida detta är rätt eller fel är väl delvis en stilfråga. I formellt skriftspråk är normen fortfarande att ha en distinktion, men i exempelvis sociala medier vill nog många ha en mer ledig och talspråksnära stil och då fungerar ju ”otraditionellt” vart som en stilmarkör.

Då uppstår förstås frågan varför så många säger vart där det det enligt traditionella normer skulle heta var. Det är svårt att säga säkert varför en förändring sker i språket, men jag misstänker att ett skäl är för att skilja det från vad. Både var och vad kan ju ofta uttalas som va, och om det faktiskt finns ett r-ljud i var kan det ofta vara knappt hörbart. Därmed kan det ibland vara svårt för lyssnaren att avgöra om ”va va re?” betyder ’var var det?’ eller ’vad var det?’. En strategi för att göra skillnaden mer tydlig är ju att säga ”vart va re?”. En annan strategi är att använda ett förtydligande tillägg: ”va va re nånstans?” och ”va va re förnåt?”.

Ett annat skäl kan vara att den traditionella skillnaden mellan var och vart i praktiken sällan är särskilt betydelsebärande. Det innebär också att distinktionen kan ”offras” för att upprätthålla den betydelsemässigt viktigare distinktionen mellan vad och var/vart.

#45: Värt att nämna är att det dialektalt även finns det motsatta fenomenet att skriva var där det skulle vara vart dvs man skiljer inte på befintlig jämförelse med riktning eller blandar ihop begreppen.

Än värre är det i norr där ordet vars betecknar båda betydelserna.

Det blir ytterst intressant om man höjer blicken till våra grannländer Norge och Danmark, där man precis som i svenska Norrland bara använder ett ord, hvor, för att beskriva riktning respektive befintlighet för nämnda företeelse.

TS säger sig bli förvirrade i det dialektala ordkriget men man kan fråga sig hur svårt det inte är för de ca 1,2 miljarder engelskspråkiga som uppenbarligen kan nöja sig med ett ord, where för samma begrepp.

Borde inte befolkningen i de engelskspråkiga länderna bryta samman med ett sådan förvirrad hantering och borde inte dialektala konstruktioner förbjudas eller åtminstone beivras?

#33: "Vart inte ledsen"…? 😉😄

#47 Ja, det kan man ju fråga sig 😉

#47: Vars och ens får trösta dig bäst den kan.