Physiological responses and cognitive behaviours: Measures of heart rate variability index language knowledge

Läs mer här:

https://research.birmingham.ac.uk/en/publications/physiological-responses-and-cognitive-behaviours-measures-of-hear

Intressant! Kan vara värt att förtydliga att det som NRK skriver om att språkfel skulle påverka kroppen negativt nog är journalistens egen tolkning.

Vad jag förstår (och som delvis framgår av NRK:s artikel) handlar forskningen om att hitta en ny metod att få tillgång tillgång till en språkbrukares inre grammatik, eller språkliga kunskap i övrigt. Under slutsatser i den vetenskapliga artikeln nämns att det exempelvis kan vara användbart för att undersöka språkbrukare som av någon anledning inte uttryckligen kan förklara att en viss mening är grammatisk eller ogrammatisk, exempelvis för att de är väldigt unga, gamla eller sjuka. Huruvida metoden kommer gå att använda för detta syfte får väl visa sig. Jag tolkar det som att de uppmätta skillnaderna i hjärtfrekvens är mycket små, och att de skulle ha någon hälsopåverkan är nog en tveksam slutsats. I vart fall är det inte det som undersökts.

#2: Kanske kan man lyssna till dålig grammatik på ljudband för att träna upp kondisen. 😏

Jag läste inte diskussionskapitlet i studien men vad man egentligen säger är väl att upprördhet påverkar hjärtat.

Om man är lärd att det är viktigt att vara grammatisk korrekt är det lätt att man kan uppröras över andras tokerier.

Enklast är väl att kolla vissa trådar på denna sajt. 🫢

Tror egentligen inte att det är Grammatiken som ger utslag utan grad av irritation.

#3: Som jag tolkar det menar författarna dock inte främst att det är upprördhet som är orsaken till skillnaderna, utan att ett yttrande med språkfel strider mot vad mottagaren väntar sig, och därför är mer kognitivt ansträngande att ta in. Denna kognitiva ansträngning ska i sin tur ha en fysiologisk effekt (se s. 9).

Det betyder ju inte att forskarna har rätt här, kanske är det faktiskt irritation de uppmätt. I så fall är nog metoden mindre användbar för de tänkta syftena…

#4: Ja vi får väl se om studien faller i glömska eller om man arbetar vidare med den.

I ärlighetens namn så tror jag att det är minimal ansträngning att lyssna på felaktigt grammatiska meningar.

Däremot krävs det ansträngning om man inte förstår eller om man inte hör.

Har inte genomskådat än vad de anser som grammatikfel - det är väl snarare så att det blir en större hjärnaktivitet hos den som ska tolka en som inte behärskar ett språk eftersom man behöver tänka vidare men vissa blir stimulerade av utmaningar och andra blir irriterade.

Det finns ju en hel del ”fördomar” mot personer som inte behärskar ett språk också så det är som alltid svårt att klura ut vad det är som mäts.

#5: Med fel verkar de mena att ett yttrande går emot mot den undersökta personens förväntningar, bl.a. för att det strider mot personens inre grammatik/språkkänsla. Det är ju just den inre grammatiken/språkkänslan hos en person som man vill undersöka med metoden. Vad de specifikt använt i detta fall verkar vara ljudinspelningar med felaktig användning av bestämd och obestämd artikel i engelskan. En poäng verkar ha varit just att det är en typ av fel som inte påverkar förståelsen i någon större utsträckning.

De använde sig också både av ljudinspelningar med brittiska modersmålstalare av engelska, och inspelningar av polsktalande som lärt sig engelska som andraspråk. Tydligen var effekten på HRV större när modersmålstalare gjorde sådana artikelfel eftersom det inte var förväntat, medan effekten var mindre när det var icke-modersmålstalare som gjorde felen eftersom det var mer i linje med vad lyssnaren väntade sig.

Ja, det är troligen mycket liten kognitiv ansträngning det är fråga om att behandla ett yttrande med nämnda typer av fel. Å andra sidan behöver det inte vara fråga om någon stor effekt för att metoden ska fungera, det viktiga är väl att den går att mäta på ett tillförlitligt sätt. Enligt författarna finns det studier på pupillstorlek som visar att pupillerna utvidgas vid kognitiv belastning, och att brott mot språkkänslan av nämnda slag medför högre kognitiv belastning.