Äppelmos absolut, äpplemos känns inte svenskt.

#1: Aha för en kompis sa att det hette äpplemos men att äppelmos var talspråk som sedan bara stannat…?

Det är möjligt att hon har fel

Aldrig hört talas om och jag har ändå levt rätt många år.
Det kan alltid finnas dialektala skillnader, men korrekt svenska är äppelmos.

#3: Okej men då vet jag att äppel är det korrekta. Tack för svar! 😊

Jag hörde samma diskussion på radion för ett tag sen.
Då var det skåningen i gänget som alltid sagt just "äpplemos och äpplejuice" medans resten av sällskapet som bott länge i Stockholm sa "äppelmos och äppeljuice".

Jag är upplänning och har alltid hört och sagt "äppelmos och äppeljuice".

Vet inte vad jag brukar säga… Jag säger äpple men osäker på om jag säger äpplemos eller äppelmos.

Jag säger oftast äpplemos och äpplepaj men använder båda.

Äppelmos. Äppeljuice.
Jämför såpbubbla - såpbubbelvatten.
Båda varianterna (äpple-, äppel-) ska visserligen vara korrekta, men jag säger i alla fall äppelmos etc.

#8 Jag säger såpbubblevatten😉

#9: Samma här. :’)

Så båda är korrekta? 😁

#11: Inom talspråk: Ja.
Är osäker på om äpplemos egentligen vore korrekt i till exempel en sakbok men jag har inte bemödat mig att ta reda på det. Spontant skulle jag hävda att det är fel men ”dej” är tyvärr också accepterat vid det här laget…

#12: dej tycker jag också är en sådan konstig stavning 😮

#13: Jag blev väldigt brydd när jag stötte på det i en bok för första gången. Innan dess var jag inte ens medveten om att det nuförtiden är godkänt.

Trots att jag är från Skåne så säger jag äppelmos och äppeljuice.

Säger äppelmos, äppelkaka, äppeljuice och äppelpaj.

Det är svårt att säga att det är fel att skriva ”äpplemos” och ”äpplejuice” i mer formella texter, men ”äppelmos” och ”äppeljuice” får nog betraktas som de mer neutrala formerna. Det är de enda formerna som finns i SAOL. Att det är de formerna som blivit mest standardmässiga beror förstås på att det är de som har använts i Mälardalen (inklusive Stockholm).

Man kan roa sig med att bildgoogla äppelmos och jämföra burkar. På Felix burkar står det ”äpplemos”, men de marknadsför sig också som skånska så det är nog medvetet. Annars står det i allmänhet ”äppelmos”.

Vid motsvarande sökning ser jag att Bravo skriver ”äpplejuice” på framsidan, men det är möjligen lite oklart om det ska läsas som ett ord eller som ”äpple, juice” (det är radbrutet utan bindestreck). Kiviks musteri använder faktiskt inte den skånska formen utan ”äppeljuice”.

#11, #12, #13: Stavningarna ”dej”, ”mej” och ”sej” är lite intressanta. De var ganska vanliga i tryckta texter, i vart fall i skönlitteratur, runt 70- och 80-talen, och jag tror tvärtom att de därefter har blivit mindre accepterade, ungefär från 90-talet. Det är möjligt att de i enstaka fall förekommer i nyutgivna böcker idag men jag skulle inte alls säga att de är accepterade stavningsvarianter i böcker, tidningar och dylikt på det sätt som de var för några decennier sedan. Vad jag förstår har de också blivit mindre accepterat att elever använder dessa stavningar i sina texter i skolan. Däremot förekommer stavningarna förstås fortfarande i informella texter, vilket ju är en textgenre som vi har fått betydligt mer av genom att tekniken gjort det lättare för fler att nå ut i text. Så frågan är om dessa två trender tagit ut varandra, eller om sammantaget ändå fått fler, eller färre, ”dej” idag än på 80-talet…