Jag lärde mig att det ”alltid” ska bara ett sammanfognings-s eller fog-s en gång i tiden.

Orsaken då var att det var lättare att uttala med s.

Sen kom diskussionen om fotbollförbundet som inte skulle ha ett s som fog å då gav jag upp.

Så nu är det lite si och så med ässen.

Se även artikel från språktidningen :

https://spraktidningen.se/2011/09/visst-gor-ett-s-skillnad/

Bra fråga. Jag har alltid förlitat mig på vad som hörs/känns rätt.

#0: Det var en bra fråga! Jag funderade nyligen över det, jag också! 🙂 Som du skriver hör man ofta vad som är rätt, dock inte alltid, vissa går faktiskt vilket som!

Svenska språket är klurigt! Enligt länken i #1 var det inte så glasklart med reglerna, väldigt många undantag så rekommendationen var att göra som man tycker låter bäst! 🙂

Vet inte hur många gånger jag läste rubriken innan jag såg skillnaden! 😂

Det finns nog egentligen bara en tydlig och generell regel, och den gäller endast sammansättningar med tre eller fler led. Regeln är att det alltid ska vara foge-s efter ett led som i sig självt är en sammansättning. Det heter ju värktablett utan foge-s men däremot huvudvärkstablett med foge-s eftersom huvudvärk i sig är en sammansättning. Här får man alltså se det som att det är en sammansättning huvudvärk + tablett snarare än av huvud + värktablett.

Däremot heter det ju badhandduk utan foge-s därför att det är en sammansättning av bad + handduk, inte badhand + duk. Förledet bad är inte i sig en sammansättning och får inte foge-s. Jämför dukaffär, handduksaffär, badförening, skumbadsförening.

Det finns dock några ord som nog borde ha foge-s enligt ovanstående princip men som ändå inte får det, exempelvis motorcykelolycka och lågvattenmärke. Dessa kan eventuellt förklaras med att det finns en annan motverkande princip som säger att ord som slutar på obetonat -el och -en inte brukar på foge-s.

Svenska Fotbollförbundet som nämns i #1 är ju ett välkänt exempel på en sammansättning som också bryter mot ovanstående regel men där det strider mot mångas språkkänsla. Fotboll är ju ett förled som i sig är en sammansättning och som därför borde få foge-s.

Det kan bli mer än ett foge-s i ord som skogsbruksplan, där förledet skogsbruk i sig är en sammansättning med foge-s i.

—

När förledet inte i sig är en sammansättning finns ingen tydlig regel mer än att det i huvudsak är förledet som styr. Vissa förled så gått som alltid foge-s: skogs-, bruks-, havs-. I de fallen finns också vokalförkortning. Andra förled som bad-, bank- och väg- har normalt aldrig foge-s (förutom enligt regeln ovan). Andra förled kan ha båda varianterna: tid- och tids-.

Det finns alltså ingen tydlig regel här mer än att vissa förled i alla fall är konsekventa. Så är man osäker kan man jämföra med andra sammansättningar som har samma förled. Artikeln i #1 är väl ett försök att hitta något form av semantiskt mönster och det kanske det finns men det är i så fall inte så starkt. Det går även att hitta vissa mönster som har att göra med förledens form.

Sen får man inte glömma förled av typen gatu-, gat-, kyrko-, vilje- m.fl. Se även tråden om öronhänge.

När det gäller just distrikt(s)mästare finns bara distriktsmästare med foge-s upptaget i SAOL, och alla andra sammansättningar med distrikt som förled i den ordboken har foge-s. Rimligen bör man därför välja formen distriktsmästare i vårdat skriftspråk.

Däremot hittar man en hel del exempel på distriktmästare utan foge-s om man sökernpå nätet, så uppenbart finns det en variation i bruket. Även historiskt har det funnits en variation när det gäller sammansättningar med distrikt. SAOB, artikeln tryckt 1918, har följande lite märkliga anmärkning:

”I nykterhetsordnarnas facklitteratur är ssgstypen A [dvs med foge-s] fortfarande den vanliga, säkerligen på grund af påverkan från engelskan.”

Tack Ephraim, du är en stjärna.

Tack för era svar och reflektioner! Jag tror jag föredrar att göra bort mig i stället för att försöka lära mig reglerna och undantagen. 😀

#8: Vill man komplicera det ytterligare, kan man tänka sig sammansättningar med olika betydelser, men det är nog sällan det förekommer i praktiken.

En skolbokhylla skulle rätteligen vara en bokhylla i en skola, medan en skolbokshylla skulle vara en hylla för skolböcker.

När det gäller Fotbollförbundet så tycker jag också vid första anblicken att det känns fel men samtidigt kan jag tycka att de vill vara ett förbund för sporten fotboll istället för bollen fotboll och då känns det mer rätt.

#10: Ah, nu kändes det genast bättre! 🙂 👍🏻