Stabba har jag hört, det menas väl att man hugger ihjäl någon med en kniv. Kommer väl från engelskan.
Överhöra är ett bra ord, t.ex då man överhör/tjuvlyssnar på någon annan konversation på buss eller restaurang. Det låter lite oskyldigare än att tjuvlyssna.

Däremot jobbade jag med en med autism. Dessa kan ju ha svårt med abstrakta uttryck. Han kunde inte alls förstå varför man "hoppar över kaffet". Varför skulle en kaffekopp stå på golvet och vad är idén med att i så fall hoppa över den.

#1: Man kan ju också säga "råka höra". Som det står i artikeln är det lika många stavelser. 🙂

Eller kanske piece of cake? Det här var inte svårt, det är som en pajbit!

#2: Ja, det är kanske inte så lätt att förstå. Tror däremot inte att det uttrycket kommer från engelskan, utan det är väl snarare "skippa kaffet" i så fall. Det är nog lite mindre abstrakt.

#4: Vill man anknyta till mat så är det ju lätt som en plätt. 😉

Stabba? Får mig att tänka på stabbig, vilket blir helt fel.

#2: är också autistisk.
En del uttryck är jobbiga, men beroende på person så kan man lägga sig dem.
Hoppa över kaffet begriper jag.
Men att inte "lyfta pennan" när man skulle skriva på något förstod jag inte då jag tolkade det som en uppmaning att inte ta upp pennan från bordet.

#4: lätt som en plätt förstår jag, men pajbit?
Nä.
Engelska uttryck hör hemma i engelskan, i svenskan låter det rent ut sagt förskräckligt.

Att spendera tid är inte fel tycker jag f.ö.

#8: Det börjar ju bli så vanligt nu att de flesta anser det vara rätt. För mig känns det lite konstigt eftersom jag vuxit upp med att spendera är enbart något man gör med pengar. I engelskan heter det däremot "spend time", och översättningen har smugit sig in i svenskan mer och mer.

#9: vet inte när jag hörde spendera tid första gången, men är nog så pass många år nu att jag inte stör mig på det.

Värre är det med stopp skyltar där det står stop.
Utöver svengelska så tänker jag på hattar och öl när jag ser det ordet. 🤷‍♂️

#10: 😄

#9: Är inte tid pengar?

Såg den här meningen i ett inlägg på sociala medier:

Sveriges första muralmålning printed av en robot.

Man har inte översatt det utan tagit det engelska ordet rakt av, mitt i en svensk mening. Som tidigare it-tekniker vet jag ju att de flesta i it-världen inte säger "skriva ut" eller "skrivare" längre, utan använder "printa" och printer", men det låter ändå helt fel i det här sammanhanget. Särskilt som de inte ens valt det lite försvenskade "printad".

#13: Håller helt med, det låter väldigt illa att stoppa in engelska ord på det sättet.

#13: Håller med, tyder på slapphet och lättja.

#15: Förmodligen ett fall för missriktad stavningskontroll.

#16: Kanske snarare en misslyckad stavningskontroll.

#17: Kan du förklara skillnaden?

#18: https://www.synonymer.se/sv-syn/missriktad

#19: Vilket bevisar att missriktad är mer korrekt än misslyckad.

Stavningskontrollen är korrekt och inte misslyckad däremot är det fel inställt språk.

#20: Hade språket varit fel inställt hade väl de svenska orden också blivit ändrade?

#21: Ingen aning men ordet är i sig korrekt men språket fel.

Ville bara påvisa att det kan finnas flera rätt och att man inte alltid ska vara så dömande.

#22: Fast "printed" har väl aldrig varit ett svenskt ord. Då är det väl knappast att döma för att man påpekar det?

#23: Jag syftar på misslyckad vs missriktad - hur kan man vara så säker på att den ena tolkningen är helt fel, när man inte vet bakgrunden?

Som ett högst subjektivt estetiskt omdöme finns det några av dessa som jag tycker är väldigt fula (”i slutet av dagen”, ”overnight oats”, där jag dock inte har något bra alternativ till det sista) och några som jag tycker fungerar alldeles utmärkt (”spendera tid”, ”överhöra”, ”boxig”, ”drömmig”). Övriga har jag inte så mycket åsikt om. Att något är fult är dock inte detsamma som att det är fel.

Dock stör jag mig egentligen mer på folk som skriver artiklar som den länkade från Ergo än på folk som säger ”i slutet av dagen”. Enligt min, även det högst subjektiva, mening ger artikelns språksyn ett väldigt obildat intryck (där vill jag påpeka att förstainlägget i den här tråden (#0) är betydligt mer nyanserat och rimligt än den länkade artikeln).

Med det sagt funderar jag på uttrycket ”blatant anglicism” som används i artikeln. Var det medvetet från författarens sida?

Jag noterar också att artikeln använder “engelska citattecken” (66—99) istället för ”svenska citattecken” (99—99). Det kan knappast ha varit en medveten anglicism…

#10: Var tvungen att kolla upp det där med stoppskylten. Tydligen har i stort sett hela Europa använt denna design på stoppskylt med ordet ”STOP” sedan 1970-talet (designen är hämtad från USA, vilket tydligen är ovanligt för vägmärken). Turkiet är undantaget, där samma design används men med texten ”DUR”. Utanför Europa används ofta samma design men med ett lokalt språk, så i Quebec kan det till skillnad från i Frankrike stå ”ARRÊT” på skylten. Innan 1973 (tror jag) hade vi i Sverige en annan design på skylten och texten ”STOPP”.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stoppskylt
https://en.wikipedia.org/wiki/Stop_sign

#26: Intressant är Japans stopp-skylt som är en triangel. Den gamla svenska stoppskylten hade en inskriven triangel - man undrar om det finns ett samband.

Som anekdot har Japan blåa ljus som ersättning för resten av världens gröna.

Tycker ändå att det är ok med standardiserade vägmärken oavsett språkliga skillnader.

#10: Jag tänker bara på ÖL.

#28: var plommonstop (även kallad kubb) jag menade när jag nämnde hattar. ^^