Denna text hittade jag i en beskrivning av vad filmen Den vilda jakten på juvelen handlar om:

Joan Wilder och Jack Colton är tillbaka och den här gången tar det vilda äventyret plats i Nordafrika.

Vad jag märkt så har det blivit allt vanligare att direktöversätta "take place" med "ta plats". För mig låter det underligt, van som jag är vid att istället använda "äger rum" eller "sker".

Har inget visst exempel på tungan eller framför mig just nu, men kan påpeka att gränsen är svår att dra mellan felöversättning och svengelska hos översättare som, precis som många andra numera, inte kan bättre.

Hur ska man till exempel betrakta dessa evinnerliga "det faktum (att)" som anglosaxarna behöver för att undvika en gerundiumkonstruktion de uppfattar som bökig?

Som i "i betraktande av det faktum att han inte var där". (Där kom visst ett citat i alla fall, fast jag kommer inte ihåg från vilken deckare.)

Anglosaxarna säger "considering the fact that he wasn't there" för att undvika "considering his not being there", men det har vi aldrig behövt. Vi kan säga (skriva) rätt och slätt "i betraktande av att han inte var där". Ändå gör vi det inte längre.

#2 Ja, jag tänkte också på "svengelska översättningar" men glömde ta med det när jag startade tråden.

Ibland verkar det som om översättare börjar med Google translate och sedan fixar till de värsta missarna. Eftersom språkkunskap inte verkar vara så viktig i skolorna längre så blir det ofta direktöversättningar, trots att det finns många bra svenska uttryck om man bara känner till dem.

Från Under nattskiftet/När blickarna möts

"Verkligen inte", snäste han och placerade sina händer på hennes. "Jag gör kompressionerna. Du kan andas. Ge honom livets kyss.

"Kiss of life" på engelska är konstgjord andning med mun-mot-mun-metoden.

#4: ja, det var kostligt. Oavsiktlig poesi…

Man kan också notera anglicismerna "placerade" för "lade" och "gör kompressionerna" för "trycker på" eller liknande (som jag inte kommer på för tillfället men skulle vänta in som översättare, om jag hade tid). Inga direkta fel men dålig svenska. Båda orden har, enkelt sagt, mycket formellare bibetydelser på svenska än på engelska.

Jo, och blåsa hade varit bättre än andas. Hela översättningen vimlar av sånt.

"Blåsa", aha, då förstår jag till och med vad han menade. Det gick mig förbi i hastigheten.

Och som man kan förstå är "blow" inte riktigt lämpligt på engelska, när man ska översätta åt andra hållet.

#3: Nästan korrekt. Översättningsbranschen befinner sig i ett teknikskifte där maskinöversättningarna tar allt större plats och blir faktiskt bättre och bättre. Det är inte Google Translate som används, utan andra program, men stora mängder text maskinöversätts, varefter en människa redigerar resultatet till "good enough". Ibland tillämpas tyvärr ganska små värden på "enough".

Problemet är alltså inte så mycket att översättarna har blivit sämre, utan att kunderna som köper översättningar har en annan syn på hur "good" som är "enough", ställt i relation till hur mycket de vill betala och hur länge de vill vänta på resultatet. Bra översättare finns det fortfarande gott om.

#9 Översättare gör ett så gott jobb de kan med de förutsättningar de får, och får de dåliga förutsättningar (ont om tid och dåligt betalt) så blir resultatet därefter. Tror att det känns väldigt frustrerande för de översättare som verkligen vill göra ett bra jobb men inte har möjlighet till det.

Det är synd att det blivit så, för det är en ren njutning att läsa en väl översatt bok, och tvärtom är det en plåga att läsa en dåligt översatt bok. För min del har det hänt att jag slutat läsa en bok därför att den varit alltför dåligt översatt. Tycker det är störande när jag bara genom att läsa en mening vet vad det stått i originalet.

#10: Visst gör vi 🙂. 

Men det är viktigt att skilja på facköversättning och översättning av skönlitteratur, det är sällan samma översättare som gör båda och det är inte samma verktyg som används.

Angående egenartade översättningar är det rätt roligt att översätta översättningar bakåt och försöka räkna ut vad som egentligen menades. Speciellt när man får en översättning som passerat några olika språk på vägen. Det är stooor skillnad mellan tysk engelska, japansk engelska, italiensk engelska och så vidare, och tricket är att göra om alltihop till svensk svenska.

Man ska också minnas att väldigt mycket av det som översätts aldrig passerat en översättare. Många svenskar tycker att de kan både engelska och svenska så bra att de fixar översättningarna själva, och resultatet blir ibland därefter.

#11 Fast det finns en hel del usla facköversättningar också. Ibland verkar det som om den som översatt texten inte har en aning om vad det handlar om. Särskilt styvmoderligt behandlade verkar bruksanvisningar vara: http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt006.html 
Gissar att väldigt många av dem bara går igenom maskinöversättningen och sedan aldrig passerar någon som redigerar till "good enough".

#9, #11: sant. Ekonomismens ständiga åtdragande av tumskruvarna (vad gör man åt den globala infektionssjukdomen?) är illa nog.

Men havererad (ut-)bildning och att "ingen" fattar vitsen med omsorg om språket (åtminstone när det inte är engelska) gör kanske också sitt till. I svenskspråkiga originaltexter kan man se att det gör det när äldre skribenter efterträds av yngre.

#12: Det finns förvisso många som jobbar med översättning som inte presterar speciellt lyckade resultat. 

Ett problem med just bruksanvisningar är att det engelska material man har att utgå från är inte alltid speciellt fantastiskt. Hur översätter du till exempel "If uplife the wheel, will easy to fix" i handboken till en leksaksbil? Eller "When battery box press and cling the battery bracket until insert down to stop. Then loosen your thumb." i bruksanvisningen till en elsåg? I synnerhet som du inte alltid har tillgång till bilder och definitivt inte har tillgång till själva produkten. Försök själv och se hur begripligt resultat du får till!

13: Det jag sett av översättarutbildningen inger inte direkt hopp. Den verkar inte ha någon som helst anknytning till den verklighet facköversättaren hamnar i efter examen. Lyckligtvis anas nu en viss backlash i branschen, där man faktiskt åter börjar ställa krav på ämneskunskap hos översättare. Teknik- och språkkunniga översättare har inga problem att få jobb.

#14 Nej, ibland verkar originalbruksanvisningarna också vara automatgenererade. Det är inte lätt att varken skriva dem eller översätta dem. Om de sedan skrivs och översätts av någon som inte känner till produkten blir det ännu värre. Tyvärr finns det alltför många som bara ser till ekonomin när det gäller språket/översättningar. Därför blir resultatet därefter.

Hittade precis en annan översättning som verkar vara automatgenererad. Eller också är den översatt av en svensk som är övertygad om sina förträffliga kunskaper i engelska. Den handlar om kakao-odlare på Elfenbenskusten. 🙂

Originaltexten: First taste of chocolate in Ivory Coast.
Översättningen: Ivory Coasts kakobönsbönder äter chocklad för första gången

Översättningen innehåller även en av mina "käpphästar"; varför tror så många svenskar att choklad stavas med ck? Choklad är väl inte särskilt "chockande". 😉

#15: Nej, originalbruksanvisningarna är sällan automatgenererade. De är oftare skrivna efter en dålig ordbok av någon som inte kan läsa målspråket.

Det är lätt att sätta näsan i vädret och häckla översättare, men vill du pröjsa så mycket för dina produkter att tillverkarna kan betala för riktiga översättare att göra riktiga jobb? Det är ju faktiskt där det sitter - inte i några onda fantasikapitalister som bara tänker på pengar, utan i miljontals småsnåla konsumenter som hellre gnäller över dålig kvalitet än betalar för bra.

#17 Personligen skulle jag hellre betala lite extra för att få en bruksanvisning som går att förstå, än att behöva gissa mig till hur grejen fungerar.

P.S. Det är inget personligt mot dig. Jag vet att det finns väldigt många skickliga översättare som ofta inte får förutsättningar att göra ett bra jobb, men som lyckas mycket bra ändå. Sedan finns det de som tror att det inte spelar någon roll om översättningen är korrekt eller inte, och släpper ifrån sig halvdana jobb.

#18: jag tror här råder en viss förbistring.

I det jag ovan (i gott sällskap) sammanfattade som "ekonomismen" ingår både globala intressenter och intressesystem, som formar individer, och individer som formas av dem, liksom även individer som i sig själva har lätt för småsnålhet och andra som faktiskt måste vända på slantarna men ändå hålla en viss materiell standard för att inte de själva eller deras barn ska straffas socialt.

Det som diskuteras i tråden tycks vara både skönlitterär (inklusive film- och TV-) och facköversättning om vartannat. (Tack Gronstedt för inblickarna i den senare!)

Bland båda sorternas översättare finns naturligtvis gamla och unga skickliga och gamla och unga mindre skickliga; sådana som började med otillräckliga förkunskaper (som i så många andra discipliner – t.ex. historiestudenter som inte vet när Gustav Vasa levde eller franska revolutionen var, tyvärr en realitet); sådana som bryr sig och sådana som inte bryr sig; sådana som klarar sig bättre och sämre under stress oavsett sin förmåga som sådan. Det intressanta där kanske är trenderna.

I Sydsvenskan idag står bl.a. följande, i en artikel om en "kändis-skilsmässa" i USA:

Efter mycket själsligt sökande och övervägande har vi bestämt oss för att separera som par…

Jag misstänker att det i ursprungstexten står soul-searching. Detta betyder dock inte själsligt sökande, utan ungefär rannsakande.

Vad säger ni om att många numera uppmanas att "gå för det"?

#21 Typisk svengelska. "Go for it" rakt översatt.

#20. Säger man verkligen "separera som par"? Separera är en sak, "som par" känns som en enhet, något man gör tillsammans. Eller är jag miljöskadad squaredansare? Callern börjar "as couples…" och man håller extra hårt i partnern för man ska agera som en.

#22 Ja visst är det! En annan variant, som blivit allt vanligare i matlagningsprogram är: Gå i med xxx Då ser jag i mina tankar,  hur kocken ifråga kliver ned i kastrullen med de ingredienser hen tänker tillsätta 😃

#23 Det tror jag inte man gör på svenska, men på engelska göra man. Missade det, så det var bra att du såg det. 🙂

#24 Ja, särskilt Roy Fares gillar att "gå i med" en massa olika ingredienser. Har också reagerat på det. 🙂

#26 Det är dessvärre inte bara Roy Fares som säger så 😮 Jag brukar titta på morgonprogrammet på tv och alla kockarna där har en förkärlek till att gå i med allt de tillsätter. Okej, gå i är kortare än tillsätta, men så jobbigt är det väl ändå inte med det längre ordet 🤔

Läste följande i en artikel i Aftonbladet "Enligt forskare på University of Hawaii kan detta bero på att det är samma persiod som kvinnliga tigerhajar flyttar söderut från Nordvästra Hawaiiöarna för att föda."

Jag skulle nog inte översatt "female tiger sharks" med "kvinnliga tigerhajar", men det är kanske bara jag? 🙂Fast det låter lite konstigt med "tigerhajhonorna" också.

#27: nej, "går i med" är lika långt som både "tillsätter" och "häller/lägger i". (Och längre än "har i".) Och känns nog längre för en som inte har vant sig vid att tänka på engelska eftersom det består av tre ord.

#28: ser inte det konstiga med "tigerhajhonor". "Honor" är vad vi brukar kalla andra djurarters kvinnor.

Ytterligare ett "svengelskt" uttryck: Det är allt du behöver veta för nu, där "för nu" säkerligen kommer från "for now".

Varför skriva "över hastighetsgränsen" (over the speed limit) när det svenska uttrycket "för fort" är så mycket kortare? 🙂

Polisen misstänker att Butler körde över hastighetsgränsen innan han förlorade kontrollen över bilen.

#31: För för att "över hastighetsgränsen"  och "för fort" inte är samma sak. 70 kan vara för fort på 110-väg när det är svartis, men det är inte "över hastighetsgränsen" för det.

Och jag som så gärna misstolkar med vilje läser ungefär "först körde han över  kommungränsen och sedan över hastighetsgränsen…"…fast det är nog fel tråd, det hör mer hemma I felläsningstråden.

#33 😂

Om en film på TV6 idag: "Något han snart ångrar då Nick blir smutsigt rik"

#35 Bryr mig inte om ifall jag blir smutsig, bara jag blir rik. 😉😃

#35 😂 'Filthy rich'. Har inget med filth (smuts) att göra.

På tvättrådslappen på en linnekjol: "Kan törrfalla".

#38 Det är inte lätt att få de där exotiska prickarna i svenska språket på rätt ställe. 

Här gick det nog lite för snabbt när journalisten (?) översatte:

"Jag kan inte hjälpa att notera…"

Misstänker att den ursprungliga texten var "I can't help noticing…". 😉

:) Låter som google…

Det här har folk säkert stött på förut, men när jag skulle ladda ner ett program till datorn fanns två alternativ, "Ladda ner till Mac" och "Ladda ner till Fönster".

#42 Synd att man inte kan ladda ner till dörr också…