#0: Är skåning och tolkar det som "vilken retsam tönt". 😁

#1 Tetig är underlig, konstig, annorlunda ungefär😉

#2: Aha. Har hört göteborgare som sagt "sluta tetas" eller "var inte så tetig" när någon har retats.

#3 Det har jag aldrig hört.

#3: De var nog inga riktiga Götteborgare😊

Just "tetig" tänkte jag på igår faktiskt. Ett väldigt bra ord! 😃

#6 Ja det är ett bra ord som innefattar mycket. Jag använder ordet ofta.

När jag var liten skulle allt vara så "fint" hemma och göteborgska var inte fint att tala.

Jag gjorde uppror i tonåren mot allt och jag älskade utpräglad göteborgska bl.a😉

#5: De var åtminstone födda där, men det kanske inte räknas om man inte bor där senare i livet. 😊

#9: Eller oxå har du missförstått - att vara tetig är inte att retas enligt göteborgsk dialekt.

Jag har aldrig hört begreppet tetas överhuvudtaget även om den korrekta, ej provinsiella tolkningen är att retas.

#10: Nej, enligt dig ljuger jag väl. Jag HAR hört folk säga vad du är tetig när det är någon som har retats. Det är inget missförstånd. Att det sedan inte är korrekt göteborgska kan väl knappast jag lastas för. Det var inte jag som sa det.

#11: Ja men då är det inte göteborgsk dialekt utan den normala betydelsen.

Sedan kan man ju komma från Göteborg utan att man pratar dialekt inte sant?

https://www.saob.se/artikel/?seek=tetas

Nu var det inte meningen att det skulle bli tjafs om detta.

Det är många ord som betyder olika saker för olika människor.

Nyss var det ett ord som min familj alltid har använt, tyvärr minns jag inte själva ordet men jag var tvungen att googla betydelsen och insåg att vi alltid använt det ordet fel.

#13: Nej det var inte min mening heller jag råkade bara titta i ordboken vilket jag inte skulle ha gjort - självfallet är det jag som gjort fel som vanligt.

#14 Vad menar du med din sista mening?

16 rätt
"Många Tomtekunskaper På Loftet"
Många ord sammanfaller med ord vi använder här.

#16 Ja dialekter går in i varandra.

#15: Att det alltid är jag som är boven -inte sant? 😳

Ordet Bamba för skolmatsal är ett underligt ord. Jag har frågat många vad det kommer från men ingen har ett svar……även infödda göteborgare.
Någon som har en förklaring ?

#19 Ett hemmagjort ord för barnbespisning har jag hört.

#20: Kan ju vara så att någon skapade ordet utan någon egentlig förklaring och sen sprids det.

Lars-Gunnar Andersson tar i boken Göteborgslexikon upp tetas ’vara jobbig, irriterande’ och teta sej ’göra sig till, åbäka sig’. Han skriver dock att detta inte har varit en del av allas språkbruk, däribland inte i hans eget. Han blev faktiskt överraskad när en ”trovärdig man” i hans egen ålder beskrev hur han och hans kompisar använt tetas och teta sej. Särskilt beskrev uppgiftslämnaren att de när de tittade på Tipsextra på 70-talet använde teta sej om fotbollsspelare som vred sig i plågor efter att bara blivit nuddade av motspelaren. Uppenbart har detta inte varit något som alla i Göteborg kunnat säga, men det har förekommit och förekommer kanske fortfarande.

Lexikonet kan man med fördel köpa sig, men Lars-Gunnar Anderssons Göteborgsgrammatik finns fritt tillgänglig hos Isof:
https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/publikationer/2019-11-27-goteborgsgrammatik

#22: Fast är det inte enklare att gå till SAOB?

#23: Inte om man vill ha en ordlista över Göteborgsspråket specifikt, då är SAOB inte särskilt användbar.

#24: Om du tittar i SAOB så ser du att ordet har två betydelser och att den ena är provinsiell för västkusten medan den andra är mer generell.

Att vara tetig är inte att retas utifrån ett göteborgskt perspektiv däremot kan man mycket väl använda ordet med dess andra betydelse i Göteborg men det blir inte göteborgska för det.

Bertil Björseth - GÖTEBORGSSPRÅKET

https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117975/FULLTEXT01.pdf

Götamål från institutet för språk och fornminne :

https://www.isof.se/lar-dig-mer/skolwebben/svenska-fran-olika-hall---laromedel-om-spraklig-variation/svenska-fran-olika-hall/dialekter/gotamal

#25: Man får hålla i sär tre ord eller uttryck här: tetig, tetas och teta sig.

Mitt inlägg #22 handlar inte om tetig utan om tetas och teta sig, eftersom det kunde ifrågasättas om dessa överhuvudtaget finns i göteborgskan. Och i alla fall enligt Lars-Gunnar Andersson så är svaret att tetas och teta sig i och för sig inte är allmänna i göteborgskan, men att de faktiskt förekommer, eller i alla fall har förekommit, i vissa kretsar.

Adjektivet tetig är en annan sak, och det har du givetvis rätt i att betydelsen inte (främst) är ’retsam’ i göteborgskan. Adjektivet har ett separat uppslagsord i Anderssons Göteborgslexikon där betydelsen anges som ’knepig’.

Det främsta problemet med SAOB i sammanhanget är att den inte anger geografisk spridning utan bara att tetas respektive tetig förekommer ”i vissa trakter”. Det bör dock noteras i SAOB att uppslagsordet är tetas men att tetig anges som en avledning, och att det specifikt är denna avledning som har två betydelser.

I det här fallet så är det tydligt att SAOB tillskriver en viss tolkning Göteborgsområdet.

Se bild nedan:

https://www.saob.se/artikel/?seek=tetas

Även om det nu blir av anekdotisk karaktär är jag uppvuxen i Göteborgstrakten och är väl förtrogen med ordet tetig och den västsvenska betydelsen.

Förutom det har jag angivit flera källor tidigare där man diskuterar ordet tetig.

#27: För att vara tydlig här så ifrågasätter jag inte din beskrivning av vad tetig betyder på göteborgska. Nedanstående behandlar alltså bara frågan varför man kan vara intresserad av en specifikt göteborgsk ordlista och inte bara SAOB.

Hänvisningen i SAOB till ”Björseth Gbgsspr. 46 (1958)” är en källhänvisning, inte en geografisk angivelse. Det är förvisso ett rimligt antagande, och korrekt i detta fall, att en hänvisning till en skrift som heter ”Göteborgsspråket” innebär att betydelsen finns i Göteborg. Rent principiellt är det dock inte det som SAOB anger, och i princip hade sidan 46 som ordboken hänvisar till kunna behandla ”ord som finns i omkringliggande områden men inte just i Göteborg” eller något liknande, eller så hade det bara kunnat vara att författaren själv råkade använda ordet. Man kan inte heller, ens på detta indirekta sätt, utläsa av SAOB huruvida betydelse a) ’retsam etc.’ finns i Göteborg eller inte. Det hade ju kunnat vara så att båda betydelserna fanns.

Sen handlade ju inlägg #22 som sagt inte om tetig utan om tetas och teta sig.

#28: Jag fattar inte Björseth skriver ju om Göteborgsspråket och är visserligen en källhänvisning men den handlar ju fullt ut om dialekten. Hur kan det vara så att en skrift med sida upp och sida ner med Göteborgska specifika ord inte är tillräckligt bevis för en Geografisk betydelse?

Ursprungsfrågan handlade om huruvida tetas i bemärkelsen retas är en egen konstruktion för Göteborgsområdet vilket den inte är eller iallafall inte varit utan är en ”rikssvensk” konstruktion.

Läs gärna Björseths skrift om Göteborgssprpket.

https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117975/FULLTEXT01.pdf

#29: Man kan ju inte veta att Björseths skrift handlar sida upp och sida ner om språket i Göteborg bara genom att läsa SAOB, möjligen kan man gissa det från titeln. Om man måste följa källhänvisningen och läsa Björseth (1958) för att få fram informationen är det inte en uppgift i SAOB. Detta också främst som svar på din fråga i #23 om det inte är enklare att gå till SAOB än till Lars-Gunnar Anderssons Göteborgslexikon från 2021.

Vad gäller tetas anges även där i SAOB att verbet förekommer ”i vissa trakter”. SAOL anger det också som provinsiellt och SO som dialektalt. Så rikssvenskt är det knappast. Att tetas skulle vara unikt för Göteborg är förstås uteslutet eftersom det lär finnas bl.a. i Småland, och på fler håll i Götaland. Frågan är tvärtom om det överhuvudtaget förekommer eller har förekommit i Göteborg eftersom många inte verkar ha hört det alls. SAOB har som sagt ingen information om geografisk utbredning av tetas. Björseth (1958) tar inte upp tetas i sin ordlista, och det gör inte heller Bengt Holmberg (1976) Språket i Göteborg. Att ingen av dem tar upp det kan ju tala mot att tetas förekommit i Göteborg, även om ingen av ordlistorna egentligen är särskilt omfattande.

Däremot tar Andersson (2021), som nämnts i #22, faktiskt upp inte bara tetas utan också teta sig (där stavat sej) vilket är en konstruktion som inte tas upp i SAOB. De betydelser som han anger i göteborgskan för de båda uttrycken verkar möjligen inte vara ’retas’ så mycket som ’vara störig’ eller ’göra sig till’ (för teta sig), vilket kanske inte är riktigt samma sak. Och som sagt, den här information finns inte i SAOB, och faktiskt inte i Björseth (1958) eller Holmberg (1976) heller (utan att i övrigt förringa någon av dessa tre källor).