Alltså menar du ord som är en blandning mellan engelska och svenska eller menar du när engelska ord blandas in i meningarna?

#1 Det kan vara både ock, tycker jag 😊 Dels engelska ordvändningar på svenska, som t ex att alla tv-kockar numera går i med ingredienserna, istället för att tillsätta dem. Nice, också stavat najs, är ett mer engelskt uttryck som ofta används. Så länge det handlar om engelska i svenskan på ett eller annat sätt, så funkar det här i tråden 😊

#2 Okej! Bra.

Jag blir totaltokig på användningen av ordet "satisfying" på min skola. Tror det översätts till tillfredsställande. Kolla vad satisfying! Jag blir galen!🙄

Åh..! Ordet "nicet" också. Jag menar är det ens ett ord? F*n vad nicet! Den oproportionerligt höga användningen av svärord stör jag mig också på, men det är väl inte ett direkt språkfel, så jag tar inte upp det här. Tråden handlar ju inte om det heller.

He he, jag tror att vi här i Sverige är världsmästare på att använda svordomar, men det är ju lite utanför trådens ämne, precis som du säger 😉

#6 Jag misstänker också det, jag kan sitta i ett klassrum samtidigt som min lärare är i det och någon kan svära utan att få en tillsägelse. Jag tycker mycket om min lärare och vill inte påstå att hon är dålig, men det är alldeles för mycket svordomar. Sedan är det ju inte lätt att få dom att sluta, det tycks inte ens gå.😒

Min lärare kan också prata swengelska ibland. "Jag tror att vi behöver en break." Så kan hon säga när vi skall gå ut på rast. Ibland delar hon upp oss i "team" istället för grupper. Min syster pratar en hel del swengelska och svär också en del. När jag är med henne stör jag mig dock inte på det av någon anledning. Då pratar jag också så.

Jag stör mig inte lika mycket på att blanda in enstaka engelska ord i svenska meningar även om jag strävar efter att använda svenska orden (rätt ofta får jag dock total hjärnsläpp och kommer bara på det engelska).
Men retar mig enormt mycket på när man direktöversätter engelska sätt att utrycka sig.
Som i denna skärmdumpen från Expressen som jag postade i språkliga fadäser-tråden.
"Jag behöver desperat göra om.."
"I desperately need to…"
Vi använder inte ordet desperat så. Jag kan inget alls om ordklasser och tempus så kan inte säga exakt vad som är fel (min grammatik är 98% gehör) men är det ett adverb på engelska..? Men blir kanske mer kärnfullt, man skulle nog behöva använda några fler ord på korrekt svenska.

Tillägg: glömde slänga med skärmdumpen även om den är med i andra tråden ☺️

#9 Nej, just det! Ett annat ord som numera används på fel sätt är ordet spendera. ”Jag spenderade dagen med mina döttrar” är inte svenska, utan ren svengelska .

#10 Ja visst tillbringar man tid och spenderar pengar?

#9: Jag kan acceptera enstaka engelska ord, framförallt om det kanske inte finns något helt motsvarande i det svenska språket. Dock så stör jag mig mycket på hur de flesta Svenskar pratar. Vi har så många vackra ord och uttryck, varför byta språk eller blanda?

Journalisternas språkkunskaper ifrågasätter jag regelbundet. Ibland blir det verkligen väldigt speciella meningar och en journalist jobbar ändå med att beskriva händelser. Både skriftligt och muntligt.

#9 Jag är osäker på hur man skall översätta, "I desperately need to". Blir det typ "Jag måste" eller, "Jag är tvungen till"?

#13: ”Jag behöver verkligen…” vore nog ytterligare ett alternativ.

#13 "Jag blir tvungen till" var ju bra, jag krånglade nog till det lite i mitt huvud först 😄
Eller "tvungen att"..? 🤔

#15: “Tvungen att…” Kommer i alla fall inte på ett sammanhang för den andra varianten men det kan bero på att jag lider av sömnbrist.

Nu bor jag då inte i Sverige men är ”well” något som man även bygger in i svenskan som fyllord? Där jag bor används det gärna för att fylla tomrum eller när man svarar men är osäker.

#14 Ja, varför inte?

15# Lätt hänt i denna värld av swengelska uttryck och svenska i en enda sörja.🙂

#16 Jag har inte hört det på min skola, än. Jag brukar använda "janäe" eller "jahaa".😁

#16 Nej, inte än i alla fall, skulle gärna ha en svensk motsvarighet

Kanske en struntsak, men svengelska stavas väl ändå med enkel V ? 🙂

#20 Rätt ska vara rätt, så jag fixar det 😊

#21: ah, okej. 😁

Men på tal om svengelska, en (välkänd?) ordvits jag nyligen snubblade över var "It's not the fart that kills, it's the smell".

Tyckte iallafall att det var roligt. 😂

Ett svängelskt ord jag råkade säga av misstag

Skulle säga Mörk men tänkte på Dark.

Då det blev Dörk.

#10: Just spendera verkar numera vara så etablerat att det anses vara korrekt svenska även om tid, men i mina öron låter det ändå helt fel. 😖

#25: i just det fallet borde det väl vara "ägnade" som bör användas.
Man spenderar (köper/säljer) ju inte tid till/åt varann, man(till)ägnar den.

#26: Ja, eller "tillbringade"; "jag tillbringade semestern på landet, där jag ägnade en del tid åt att ligga i hängmattan".

#27: också ett bra exempel det.

#10, #25, #26 Just ”spendera tid” måste vara ett av de vanligaste uttrycken att irritera sig på idag, just för att många uppfattar det som en s.k. anglicism.

Men hur känner ni inför andra språkliga uttryck där man betraktar tiden som en ändlig resurs? Alltså uttryck där man behandlar tid ungefär som om det vore pengar. Exempel: spara tid, vinna tid, förlora tid, slösa bort sin tid på, ge tid till, få tid till, satsa tid på, stjäla tid, köpa sig mer tid etc.

#29: Eftersom de inte är direktöversatta från engelskan, och dessutom har funnits rätt länge, så reagerar jag inte på de uttrycken.

Pratprogrammet Bianca flimrade förbi och där i Bachelor-klipp. Nån presenteras som "CEO & Founder". Av vad? Brukar komma ett företagsnamn efter de orden på engelska. Varför inte svenska ord?
Kan hända att jag är övertrött och grinig men… Ugh!

Jag borde egentligen använda ordet "gilla" istället för engelska "like". Framför allt i skriftspråk så fungerar det inte i svenskan om man ska böja ordet.

Like-a ser sjukt ut och likea… läser man detordet så måste man väl läsa det två gånger för att fatta…

Sen har jag en lite söt "svengelsk" historia från en vän som pratade engelska och som jag skulle lära uttala staden Växjö. Han fick uttala "Väck" och "sjö" försig först och sen lägga ihop dem.

#23 Jag skrattar på mig! 😂

Ungefär som svensken som träffade en engelsman han inte kände igen: "What are you for one? I don´t feel again you! 😉

När jag var liten tyckte vi att det var roligt att försvenska vissa engelska ord. Bajk, fejs, spika, slipa osv.

Visst finns det engelska ord som inte är helt lätta att översätta. Det är inte utan att jag kan skratta till när till exempel "wildlife" översätts med "viltliv". Ett sådant ord tror jag inte finns på svenska, utan "vilda djur" är nog det närmaste vi kommer.

Olle

#29: låter mindre fult än att man "köper" tid åt andra. 🙂

#33: haha, den hade jag inte hört förut.
Men låter ju som något man skulle kunna säga om man glömmer bort motsvarigheen till det man egentligen menade (recognize). 😆

Som en lärare frågade en av syrrans klasskamrater under engelskalektionen strax efter millennieskiftet: What kind of godis do you like?

Jag hade samma lärare i svenska sedan. 😅

#19: Jag skulle gärna se att man inte fyller ut tomrum när det inte behövs. 🙂

#33: Påminner om vad en kompis sa förra veckan. ”Whole the time” för hela tiden.

#36 Förvisso, det är ett utfyllnadsord men ibland känner jag lite att det fattas något när jag ska skriva. Det skulle sätta en stämning 🙂

#37: Om du skriver är det en annan sak. Jag menade främst när folk fyller ut tystnad med ljud. 🙂

#38: Det har sin användning även inom tal

#39:

#40: Det där är inte det jag talar om. Jag menar när man fyller en tystnad med någonting, exempelvis ”mhm”, ungefär som om det inte får vara tyst. Tystnad har också en funktion. 🙂

#13: Jag är nödd till att…

Jag har själv hört många använda sig att detta ord.
Precis samma betydelse som I need to.

:)

#42 Ordet nödd är dock gammalt i svenskan. Därtill är jag nödd och tvungen, skrev biskop Brask (1464-1538)

#31:
Haha!

Ja, att benämna yrkestitlar på engelska istället för svenska har blivit modernt.
Det låter kanske mer 'fint', men det kan också förvirra.

Istället för kundstjänstmedarbetare heter det nu Customer service agent eller liknande…
Quality Specialist istället för kvalitetskontrollant eller något sådant.

#43: Ja, men vissa gamla ord kanske skulle fungerat bra? Även om de inte används lika mycket längre?

#42: nödd, får mig att tänka på "nödgas", att behöva.
Precis som DesK säger så har det inte med engelskan att göra.

#42 Inte precis samma betydelse väl? Nödd betyder ju oftast tvungen/tvingad (inte nödvändigtvis en person), medan need to snarare uttrycket ett behov. Det är närliggande betydelser men en viktig skillnad mellan han var nödd att skriva under handlingen och he needed to sign the document är den svenska meningen starkt antyder att personen faktiskt skrev under handlingen, och att det var mer eller mindre oundvikligt. Den engelska meningen uttrycker inte på samma sätt att handlingen skrevs under. Det fanns ett behov, men personen kan rent av ha varit förhindrad från att göra det (dvs nödd att avstå).

#47: Det har du rätt i!

#42 Nödd är perfekt particip av verbet nöda (nödde, nött), vilket väl är ett ord som sällan används idag (kanske används det dialektalt). Ordet har dock såvitt jag förstår ungefär samma betydelse som nödga (ungefär tvinga eller förmå, kanske särskilt när det inte är fråga om fysiskt tvång). Orden är, föga förvånande, också släkt med varandra (språkhistoriskt) liksom med nöd, nödig etc.

Nöda är också släkt med engelskans to need men att använda det som en direkt översättning vore – för att återvända till trådens ämne – att betrakta som svengelska. ”Jag nöder desperat lite pengar.”

#49 Jag ser att nödd/ nödga mm ofta används när folk översätter från andra språk till svenska, med hjälp av t ex Google Translate

#44: Jag tycker att engelska titlar gärna kan användas på företag som har mycket affärer på engelska, men bara i de sammanhangen. Det borde vara självklart att alla boende och anställda i Sverige också har svenska titlar. 🙂

Amazon hade ju en hel del översättningsproblem när de skulle lansera sig i Sverige

#53: Påminner mig om ’Stilblommor och grodor’.

#54 Vad är det? 🙂

#55: En bok med "språkliga kuriosa". 😊

https://www.goodreads.com/book/show/60768688-stilblommor-och-grodor

#56 Jaha, den kände jag inte till. Tack så mycket 😊

Fick precis en popup om att jag skulle "signa" upp för ett nyhetsbrev.

Jag försöker dra ner på de engelska uttrycken jag använder och försöker i första hand ta ett svenskt ord om jag kommer på ett. Men ofta märker jag också för vissa uttryck att det finns inget motsvarande i svenskan. Då blir man lite frustrerad.

#58: "Anmäla sig till" funkar bra istället för "signa upp för". 😊

#8: Fast break är inte fel att säga. Ordet finns med i SAOB.

https://svenska.se/saol/?id=0336108&pz=5

#59 Precis.

#58: Signa finns även med i SAOB.

https://svenska.se/saol/?id=2644709&pz=3

#62 Jaha, där ser man. Men ja, första förklaringen är ju ändå att det är en slags kortform av välsigna.

Det finns ju värre exempel och jag vet inte om jag ska omfamna grinigheten eller språkutvecklingen. Jag är kluven. 🤪

Tillägg: Man kommer ju inte kunna hindra språkutvecklingen men samtidigt är det lite sorgligt. Lite som att jag tycker det är synd att dialekter försvinner (fast jag samtidigt inte direkt är förtjust i hur min egna låter). Tycker det är lite ledsamt om särpräglingar försvinner.

#63: Ja men du har ju en annan förklaring oxå.

#64 Jag noterade det också.

Jag är ju tvåspråkig tyska/svenska, men sedan far dog pratar jag nästan aldrig tyska. För ett tag sen hittade jag en ny tysk serie på Netflix, som jag har sett några avsnitt av, med undertexten satt på tyska. Jag har verkligen fått mig en rejäl uppfräschning av tyskan och en hel del tankeställare om språkets utveckling, där bl a en hel del engelska ord används även i tyskan.

Tyvärr tror jag det är precis som det en gång i tiden var med tyska och franska. Språken påverkar svenskan, vare sig man vill eller inte.

Vi har många ord som kommer från tyskan och franskan, där det egentligen finns ett fornnordiskt ord som bytts ut….

#67: Så blir det antagligen ofta när ingen här har ansvar för att snabbt sprida de svenska orden som alternativ till de utländska.

Jag för min del välkomnar språk-AI och att den förbättras

Fel tråd.

Det har blivit allt vanligare att säga att någon "brast ut i tårar" istället för "började gråta". Förstår inte vitsen med att använda ett översatt engelskt uttryck när det finns ett bättre på svenska.

Brast ut i gråt kan man väl säga.

#72: Ja, det låter bättre än brast ut i tårar.

#71 Det finns nog en nyansskillnad mellan brista ut i tårar och börja gråta. Det första känns mer plötsligt och dramatisk, det andra säger inte så mycket om hur processen gick till.

Sen tror jag inte uttrycket brista ut i tårar är lånat från engelskan. Så har man kunnat säga mycket länge i svenskan. SAOB har med det i sin artikel om verbet brista som publicerades 1922 men det är betydligt äldre än så. I artikeln anges att man kan brista ut i bl.a. tårar, klagan, gråt och skratt. SAOB återger följande exempel från 1643: ”(Då) wilja mijne Ögon brista vth i Tårar.” Även brista i tårar och brista i gråt är gamla, och båda förekommer ju fortfarande. I äldre tider fanns ännu fler varianter.

Sen är det förstås möjligt att just brista ut i tårar blivit vanligare på senare tid på bekostnad alternativa uttryckssätt, det vet jag inte. Det förekommer nog att engelskan påverkar svenskan på det ganska subtila sättet att svenska ord och uttryck som har en tydlig motsvarighet i engelskan ökar i frekvens.

Förövrigt finns också bryta ut i tårar i SAOB, artikeln publicerad 1924.

#74: Intressant!

Läst i tidningsartikel.

Den "smarta" telefonen har numera blivit en cybernetisk extension av den mänskliga kroppen.

Vad är det för fel på "förlängning"?

#76: Varför inte?

Se SAOB:

https://www.saob.se/artikel/?unik=E_0669-0640.7b0O-0001

Läste i dagens tidning om att biblioteken i Göteborg tappar besökare:
”Nu satsar vi därför mer på fysiska program för att få folk att komma hit i person”

Jag ska gå dit. I person.

#78: Det rätta hade väl varit komma hit IRL. 😉

I egen person skulle nog jag säga.

#80: Fast ett virtuellt besök är ju oxå i egen person eller lånar man någons alias i det fall man möts men inte fysiskt?

#81För mig är ett virtuellt besök inte i egen person utan just ett virtuellt besök.

#82: Hur gör du då med virtuella sjukbesök vilken person är det då som undersöks?

Är det ett opersonligt besök?

Med det vill jag säga att det inte har med svengelska att göra utan nya begrepp som ska stuvas in i ett redan befintligt språk/system.

#83 Det är mitt virtuella jag. Inte jag som person.

#84: Det tror jag inte alla är ense om är det den virtuella personen som får receptet?

Handlar inte den här tråden om svengelska?

#86: Jo men vad är det svenska ordet tycker du?

Är i egen hög person oxå svengelska?

#87: Det är ju rätt stor skillnad på "i person" och "i egen hög person". "I person" har jag aldrig hört användas på svenska tidigare. Det är ju en direkt översättning av engelskans "in person" och därmed svengelska.

#88: Ordkonstruktionen finns sedan tidigare i svenska språket och syftar på uti person och finns i svenskan sedan typ 1500-talet.

Problemet med den refererade konstruktionen är att varken den svenska eller engelska konstruktionen beskriver vad man menar..

Läst på Threads. Undrar vad hon mutade teven med; godis, pengar, en ny fjärrkontroll kanske?

Utlarmad vs call out

Vägen stängd efter krock väg 50 – ambulans utlarmad

#91: Verkar vara ett vanligt uttryck inom räddningstjänsten.

https://exempelmeningar.se/sv/utlarmad

#92: Absolut men ordkombinaten finns inte med vare sig i SAOL eller SAOB och är relativt nytt i dagspressen där jag bor.

#93: Har hittat ordet i dokument från 2014-2015, så det har funnits med ett tag.

#94: Ja men varken i SAOL eller SAOB och vad är problemet med att larma?

Varför konstruktionen utlarma?

Vad i består skillnaden?

#95: Som jag förstått det så är larma något man gör när det händer en olycka, och det kan vem som helst göra. Utlarma, eller larma ut, är något som t.ex. ledningscentralen eller 112 gör för att dirigera ut räddningspersonal.

Har fått veta här på sajten, när jag hänvisat till SAOL och SAOB, att de inte är någon lag när det gäller språk, så bara för att ordet inte står med där betyder det inte att det är fel.

#96: Nej det är inte fel men det är en ny konstruktion hämtad från engelskan ungefär som tågstation.

Sedan är SAOB och SAOL viktiga källor för det svenska språket även o ok m man på denna sajt uppfattar något annat.

Den tolkning du tillskriver ordet utlarmad är ju att utryckningsfordonet är på väg - det kan man ju uttrycka på annat sett än att använda lånebegrepp - förutom det så finns inte ordet utlarmad med i stavningskontrollen och bara det ger än vägledning om att det är ett nyord.

#97: Det korrekta ordet är utryckning.

Läst på Instagram:

Bevisa oss gärna fel.

Hur gick det till när museiintendenterna började kalla sig "curators" (ofta med engelskt uttal)…?

#100: Nej det heter naturligtvis kurator eller kuratorer har både ett danskt och latinskt påbrå.

Curator eller corator fanns med redan 1845 …

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kurator_(utställning)