Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Stilistik - Dialekter/lokala varianter

Hotade språk

2013-12-10 21:26 #0 av: Chara Choppel

FN har upphöjt Skånska till ett hotat språk. Vilket enligt denna sida

http://www.thelocal.se/20090929/22366 - kopiera länken och klistra in i webläsaren och sök.

upprört svenska språkvetare.

Jag anser att fler dialekter borde få språkstatus då de långt ifrån bara är varianter på svenska, i skånskan fall även av danska.

Dialekter har sina helt egna ordförråd och dessutom egen grammatik, böjningsformer mm.

Dialekter har ofta behållit maskulinum och femininum där svenskan har skippat dessa.

Speciellt när dialekterna härstammar från fler språk såsom norska - danska - svenska. Såsom bohuslänska.



Anmäl
2013-12-11 00:03 #1 av: Inkanyezi

Jag tycker att det är lite märkligt, eftersom det bara är ett antal ord som skiljer skånska från "rikssvenska" i skriftspråket, och dessa inte är enhetliga över Skåne. Syntaxen skiljer sig däremot inte alls från den svenska. När jag i min ungdom bodde i Blekinge, var skillnaden där gentemot rikssvenskan större än jag har upplevt i Skåne, men sedan dess har de dialektala varianterna i stort försvunnit, även om uttalet fortfarande är som från den tid jag kommer ihåg i vissa delar av landskapet.

Jag tycker inte att skånska är ett eget språk, och med de stora skillnaderna gentemot danskan och de stora likheterna med svenska ser jag det som mer naturligt att betrakta den som en svensk dialekt. Det har säkert funnits en tid då den var mer dansk. Dessutom finner jag inte att det skulle finnas något hinder för att använda skånska i skrift, där egentligen stavningen inte behöver avvika från den svenska i vår gemensamma ordskatt. Diftongerna skulle bara förvilla och försvåra för skåningar att lära sig skriva sitt språk, genom att det växlar när samma stam böjs på olika sätt. Jag har hört talare uttala Skåne som Skaune, Skäune och Sköune, medan "skånska" i regel uttalas med å-et sin kort o-ljud utan diftong, så som u uttalas i många andra språk. Naturligtvis är det väldigt många andra ord som skiljer mot uppsvenska enbart genom uttalet. Det relativa fåtal ord som är genuint skånska och inte förstås på annat håll är ganska lätt att passa in i samma stavningsmönster. För skåningar är det rationellt att använda stavningen med å, den täcker alla diftongvarianter och vokalvariationer.

De skånska ordlistor man hittar lite här och var är inte direkt enhetliga, och jag vet av erfarenhet att dialekterna skilde sig ganska mycket mellan dem jag kände på femtiotalet. Många av orden i ordlistorna är bara fonetiska omskrivningar av precis samma ord i svenskan, vilka så klart inte helt stämmer med alla uttalsvarianter inom länet. Och eftersom jag har bott i västra Blekinge har jag ju varit i kontakt med blekingska varianter som i mycket liknar skånska, så det kan vara svårt att sätta någon egentlig gräns för skånskan. Skulle blekingska ingå? Jämshögsmål? Listerlandsmål? Får Eringsboda vara med? Hoka?

Språk hotas inte. Antingen används de, eller också försvinner de. Ett språk måste ha många talare för att leva, och frågan om det skrivs är till stor del sekundär, i de fall det inte avviker nämnvärt från ett större språk med samma rot och stam som talas och skrivs och som finns nära dialekten man talar om. 

Anmäl
2013-12-12 06:27 #2 av: Thaeri

Skånska är inte ett eget språk, det må vara en samling dialekter mitt emellan svenska och danska (de är östdanska dialekter historiskt sett), men både danskar och svenskar förstår dem OK, bara de talas hyfsat långsamt.

Sen är det surt att just de dialekterna kommer försvinna helt om några decennier, och jag hatar det, men jag vill liksom bevara *alla* skandinaviska dialekter och inte bara de som råkat få en egen benämning.


Skillnaden mellan dialekt och språk går normalt sett vid om man kan hålla en vettig konversation eller inte. Vid olika dialekter kan man det, vid olika språk inte.

Anmäl
2013-12-12 09:34 #3 av: Inkanyezi

Jag har tittat lite nu på kommentarerna kring skånska som språk, och invändningarna är i stort sett samma som mina. Hårdrar man det hela finner man snarare att de tre stora nordiska språken, danska, norska och svenska, inte är så åtskilda att de ur lingvistisk synpunkt skulle vara tillräckligt skilda för att utgöra olika språk. Gränserna har satts politiskt, och därmed blev de östdanska dialekterna i sydligaste delen av den skandinaviska halvön svenska.

Och diskussionen om skånskan som eget språk är precis lika politisk.

Andra mer eller mindre isolerade delar av landet har också avvikelser när man jämför dem med "standardsvenska", och vissa norska och svenska dialekter ligger närmre varandra än deras respektive inbördes förhållande till huvudspråket i landet.

Och var skulle man placera språken på Bornholm och Gotland? Sörjer Gotlänningarna förlusten av sitt språk? Anser befolkningen på Bornholm att deras dialekt är ett eget språk, skilt från alla andra nordiska språk? Och så har vi så klart Färöarna, där skillnaderna ändå är tillräckligt stora för att man ska ha orsak att betrakta det som ett eget språk. Det som bevarar färöiskan som språk är isolatet, att deras läge långt ut i havet isolerar dem från de större länderna omkring. De får inte större påverkan från danskan än från isländskan, och språket utvecklas därmed inte tillsammans med exempelvis danska på samma sätt som mindre isolerade grupper.

Och där ser man hur skånskan har förutsättningar att utvecklas. Den påverkas från olika håll, mer eller mindre, och eftersom det finns en vinst i att kunna kommunicera med majoriteten av dem som bor intill, närmar sig dialekterna ett mer enhetligt språk, som för skåningarna för den närmre svenskan. Att skånskan avtar är inte en förlust för merparten av skåningarna, även om vissa ser det så. Den rörelse som finns för att "bevara" upplevs som bakåtsträvande och isolationistisk.

Anmäl
2013-12-12 11:36 #4 av: fluffis

Själv tycker jag att det vore väldigt synd om dialekter försvinner eftersom det är en del av vårt ursprung. Att vilja klassa skånska som ett minoritetsspråk ser jag som ett desperat rop på hjälp, och jag kan förstå det men det gör inte skånskan mer till ett språk för det. I så fall borde man starta ett annat bevarandeprojekt för att bevara Sveriges dialekter. Som sagt, dialekter är charmiga till tusen och hänger mycket ihop med en persons identitet.

Anmäl
2013-12-12 13:10 #5 av: Inkanyezi

Serbokroatiska eller serbiska och kroatiska? Vi lyckades lösa konflikten i det tidigare sekelskiftet mellan Sverige och Norge ganska bra, och även den mellan Sverige och Finland har fått en mer kreativ lösning så småningom än att vi ska mörda varann.

I Spanien har man ett par minoritetsspråk, vilka inte avviker särskilt mycket från den kastilianska spanskan, medan det finns ett som är helt skilt från de romanska språken och inte tillhör någon annan språkgrupp alls, medan det keltiska språket helt har försvunnit sedan länge och inte heller arabiska räknas bland minoritetsspråken vad jag vet. Att katalanskan är ett eget språk kan jag förstå, då den historiskt har varit ett eget språk och på många sätt skiljer sig från spanskan i lika hög grad som italienska och i högre grad än portugisiska. Galiciskan ligger klart närmre portugisiska än kastiliansk spanska, så det finns argument för att betrakta också den som ett eget språk. Valencianska, aragoniska och asturianska är väl mer tveksamma om man borde behandla dem som egna språk, och om man ser dem som dialekter, kanske de kan bindas till ett annat huvudspråk. Men problemet är knappast att värdet i språket är så högt att det övertrumfar andra värden, där värdet av ett gemensamt språk kan vara högre av skilda skäl. Vilken fördel har baskerna av att baskiskan är ett eget språk? När baskisk likställs med isolationist och terrorist och förbistringen i det forna Jugoslavien och det vi ser i Israel eller motsättningarna mellan Hutu och Tutsi talar ett helt annat språk? Och hur man än vänder det, så är baskiskan verkligen ett språk skilt från spanska  och alla andra romanska språk.

Jag ser det helt enkelt som ett större värde att skåningarna är inlemmade i vår gemenskap. Att de får vara våra jämlikar, att de får vara svenskar och dela det vi alla har. Att ge dem en egen status sår splittring och är i motsats till fredssträvanden. Det gynnar egentligen bara den lilla klick som är främlingsfientlig.

Anmäl
2013-12-12 22:27 #6 av: Ephraim

Förstainlägget får det att låta väldigt mycket större än det är. Notera för det första att artikeln är från 2009 och inte mycket hänt sedan dess. Skånska finns mycket riktigt (fortfarande) med på UNESCO:s lista över hotade språk, men man kan ju fråga sig vad det får för konsekvenser. UNESCO är ett FN-organ men vad jag tror inte att deras lista över hotade språk någon rättslig effekt. Det är mer av ett underlag för fortsatt arbete, inte något som binder medlemsstaterna att försöka bevara alla språk på listan eller ge språken något särskilt erkännande. Det ska alltså inte ses som att FN officiellt erkänt skånska som ett språk.

UNESCO:s lista hittar man här:

http://www.unesco.org/culture/languages-atlas/en/atlasmap.html

Svenska språkvetare är nog inte så mycket "upprörda" som lite förbryllade...

Anmäl
2013-12-12 23:31 #7 av: Ephraim

På UNESCO:s lista finns fem nivåer av hot: vulnerable, definitely endangered, severely endangered, critically endangered och extinct. Listan är inte alltför informationsrik men i informationen om respektive språk finns ibland mer geografisk information och ett alternativt namn vilket ibland säger en del om vilka varieteter som faller under respektive språk. På listan finns tre nordgermanska språk som talas i Sverige:

  1. Scanian (skånska) som anses vulnerable. Halländska och Blekingska (åtminstone vissa varieteter) verkar också ingå i detta språk liksom Bornholmskan. Ett alternativt namn är: "Bornholmian (dialect in Denmark)".
  2. Dalecarlian (dalmål) som anses definitely endangered. Som alternativt namn till detta språk anges "'Elfdalian' (the core dialect spoken in Älvdalen)". Det är alltså älvdalskan och några närstående mål som faller under denna beteckning.
  3. Gutnish (gutniska) som anses definitely endangered.

Utöver dessa språk finns fem samiska språk och jiddisch med på listan över hotade språk i Sverige.

UNESCO är inte den enda organisation som har listor över språk. SIL International publicerar Ethnologue som jag tror är den mest inflytelserika listan över världens språk. Från 16:e upplagan (2009) är listan samordnad med ISO 639-3 som är en internationell standard för att ge alla kända naturliga språk en trebokstavskod.

I 15:e upplagan från 2005 fanns fyra nordgermanska språk i Sverige: Dalecarlian [dlc], Jamtska [jmk], Scanian [scy] och Swedish [swe]. Till skillnad från UNESCO:s lista fanns alltså jämtska med men gutniska saknades. Som dialekter av Scanian anges: Halländska, Skånska, Blekingska, Bornholmsk.

I 16:e upplagan från 2009 och 17:e upplagan från 2013 (senaste) finns dock bara har ett nordgermanskt språk i Sverige: Swedish [swe]. Scanian, Dalecarlian, Jamska, Gutniska m.fl. anges som dialekter av detta språk.

Så skånska har alltså en gång haft språkstatus i Ethnologue men förlorat den. Listan (inklusive tidigare upplagor) hittar man här:

http://www.ethnologue.com

Anmäl
2013-12-16 17:09 #8 av: Ephraim

Om man anser att vissa dialekter ska klassas som egna språk måste man också fråga sig vad detta faktiskt innebär. Är det bara en fråga om språklig klassificering eller är man ute efter särskilda politiska eller juridiska konsekvenser? Ska man exempelvis kräva att skyltar och offentliga dokument översätts till det nya språket? Och vad är i så fall syftet med det?

Anmäl
2014-01-04 08:20 #9 av: Thaeri

#5, galiciska är vad jag vet en nordlig variant av portugisiska, den medeltida varianden av språket kallas till och med ibland "forngaliciska", utan att man nämner Portugal alls. Men ett halvt millennium senare kom natonalismen, som följde dåvarande gränser, och ytterligare lite senare fick minoritetsspråksdödaren Francisco Franco makten.

Anmäl
2014-01-04 09:06 #10 av: Inkanyezi

#9 Det är väl ganska klart att modern galiciska har influerats av spanska i mycket hög grad, så att både syntax och ordförråd har närmat sig spanskan (kastilianska). Om sedan portugisiskan har utvecklats från forngaliciska liksom den moderna galiciskan, så ändrar ju inte det att det är mycket som skiljer galiciskan från spanska, liksom det också är en hel del som skiljer den från portugisiska.

Nu tror jag att galiciskan räknas som ett eget språk, men om man såg den som en dialekt av ett större språk, tycker jag ändå portugisiska ligger närmre än spanska. Det är lite av en situation liknande hönan och ägget.

När jag kom ner till Blekinge (Hoka) första gången, begrep jag inte ett ord, men det löste sig rätt fort. Jag var ganska ung, elva år, och när jag kom hem efter den sommaren var min stockholmska helt väck, bortblåst. Efter andra sommaren kunde jag växla fritt mellan de två dialekterna, och året efter gick jag i Karlshamns Högre Allmänna Läroverk, lokald kallat H-A-L. Jag talade hokamål när jag kom dit, och jag kunde efter någon månad växla mellan hoka- och karlshamnstmål. Däremot dristade jag mig aldrig att tala stockholmska under min tid där. Stackars Christer Celion, som var från Uppsala, skälldes för stockholmare, men ingen trodde någonsin att jag var från Stockholm.

Och jag kan försäkra att hokamålet är lika obegripligt för en malmöit som det var för en stockholmare. Inte heller folk från Karlshamn förstod det. Däremot har jag inte upplevt att det skulle vara några större skillnader syntaktiskt, även om det finns smärre avvikelser, som att en finger är reale, fingern, och att obestämda artikeln i maskulinum är ena (eller "oina"). En man heter alltså "ena kär" med klusilt k.

Och i Hoka hörde jag mer än en gång någon säga att "skånska är inte ett språk, utan ett räligt läte". Jag förstår att man hellre ser det som ett språk, men jag ser det hellre som en av alla nordgermanska dialekter - liksom stockholmskan.

Anmäl
2014-01-04 09:24 #11 av: Magi-cat

Finns finlandssvenska med på "hotlistan"? (sökte men hittade inte)

Anmäl
2014-01-04 13:04 #12 av: [Starman]

Det var goda nyheter!

Snart kanske man slipper alla dessa grammatiska härdsmältor som skåningar gör sig skyldiga till.

"Denna katten" exempelvis. Usch.

Anmäl
2014-01-04 15:23 #13 av: Ephraim

Den vanliga trädmodellen för språksläktskap förutsätter normalt att språk inte kan hoppa från en gren till en annan. Släktskap är baserat på historia och andra språks påverkan på uttal, grammatik och ordförråd kan inte ändra på detta. Portugisiska och galiciska härstammar från ett gemensamt språkstadium som talades (och skrevs) under medeltiden. Detta gemensamma språkstadium kan benämnas såväl fornportugisiska som forngaliciska, men i modern litteratur kallas det nog ofta galicisk-portugisiska. De två är således, enligt trädmodellen, närmare släkt med varandra än vad endera är med spanskan. Så oavsett hur stort det spanska inflytandet har varit ska galiciskan i teorin aldrig kunna övergå till att bli en spansk dialekt utan måste förbli ett systerspråk till portugisiskan eller en portugisisk dialekt (vad man nu vill).

Om galiciskan sedan är ett eget språk eller en portugisisk dialekt är väl lite en smakfråga (eller en politisk fråga om man vill det). Ethnologue klassar det som ett eget språk hursomhelst.

Sedan är trädmodellen något problematisk vad gäller språk och dialekter som befinner sig i ett dialektkontinuum där det finns en hög grad av ömsesidig begriplighet och kontakt mellan angränsande språk (men inte nödvändigtvis mellan de språk som befinner sig geografiskt avlägset från varandra). Detta gör att de romanska språken, de västgermanska på kontinenten och de fastlandsskandinaviska språken inte helt enkelt låter sig klassificeras enligt en trädmodell.

Anmäl
2014-01-04 15:30 #14 av: Ephraim

#11 UNESCO:s lista innehåller alltså bara hotade språk (inte ohotade språk eller hotade dialekter) så om du sökte där och inte hittade något innebär det att UNESCO inte klassar finlandssvenskan som ett hotat språk. Ethnologue klassar alla finlandssvenska dialekter som svenska dialekter och betraktar alltså inte finlandssvenskan som ett eget språk (vilket nog knappast någon annan gör heller).

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.