Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Skriftspråk - Stavning/Ortografi

Varför inte jag?

2011-12-29 12:54 #0 av: aggeelin

Jag har alltid haft svårt att förstå varför det skrivs på nedanstående sätt. Vem är farmor? Det är samma sak som att skriva "man" istället för "jag".

"Farmor är så glad :) fick besök av mina Älskade prinsar och deras pappa & mamma..."


Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet

Anmäl
2011-12-29 12:59 #1 av: JohannaEkroth

Farmor är mer personligt än bara "jag", det är ett mer berättande uttryck.

 

Och om jag får utveckla med en egen frågeställning också under samma ämne:

Autistiska personer tenderar att kalla sig själva vid förnamn istället för att säga jag.

"Kalle ska åka till stan med mamma och pappa", istället för "Jag ska åka till stan med mamma och pappa."

Varför gör de så?

Jobbar på Anhöriga, BokstavsfolkHuvudvärk och Mag- & Tarmsjukdomar iFokus. 
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else -

Anmäl
2011-12-29 13:10 #2 av: aggeelin

Hmm.. tänker du så? Jag tycker att det blir förvirrande att skriva "farmor är så glad". Då tror jag som läsare att det är farmor till den som skriver som är glad. För mig känns det mer personligt att skriva "Jag är så glad"! Då blir det också mer roligt att läsa följande text om varför hon är glad.

Att personer med t ex autism gör så, uppfattar jag som något annat. Jag träffade en pojke på ett sommarkollo som sa "imorgon kommer pappan hit". Det är som om de uppfattar omgivningen och sig själv mer som en sak - inte  gör väl vi andra det?


Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet

Anmäl
2011-12-29 15:45 #3 av: TjockaBerta

Så tycker jag de flesta gör när de får barn. "Kom till mamma så ska mamma hjälpa" t ex. I det här fallet gör hon likadant med barnbarnen.

>>>Malum domesticum<<<

Anmäl
2011-12-31 11:28 #4 av: Aniara4

Jag tänker också att det har att göra med förhållandet till barn. Små barn förstår ju inte att samma person kan kallas för olika saker beroende på vilket relation den talande har till dem, och inte heller att "jag" och "du" byter plats i någon annans perspektiv. De upplever alltså "pappa", "farmor" eller "jag" som egennamn.

Jag har ett syskonbarn som fortfarande är övertygat (i enlighet med tidigare tråd Flört) om att jag har ett dubbelnamn - Faster-Aniara. Hen vägrar ta in att jag bara heter Aniara (eller i själva verket ett annat namn, förstås), och ÄR faster.

Anmäl
2011-12-31 11:34 #5 av: aggeelin

#4 Jo,visst låter det rimligt att barn tar det på det viset. Men det kan väl inte vara anledningen till att skriva så på facebook. Som det står skrivet ser det ut som om hon skriver om sin egen farmor.


Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet

Anmäl
2011-12-31 11:44 #6 av: Aniara4

#5 Jo, det är inte särskilt logiskt, men jag tror vissa blir så engagerade att de definierar sig själva som farmor (eller mormor; män verkar däremot mindre benägna att definiera sig själva genom sina relationer till andra) även när de inte pratar direkt med barnbarnen. Jag har också sett det där på Facebook. Oftast i mer begripliga sammanhang, som att lägga upp en bild och skriva "farmors lille prins".

Exemplet i #0 är förstås felsyftande, men jag antar att det är viktigt för farmodern att definiera sig som just sådan i inlägget.

Man kan ju beskriva sig själv i någon annan av sina roller. "Brevbäraren är inte glad, mycket snö idag" t.ex. Det skulle kunna syfta på den som delar ut post i avsändarens hus, men om man vet att avsändaren är brevbärare förstår man ju att hen syftar på sig själv.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.