Språk iFokus medarbetare DesK har efterlyst en artikel om fnuttar, och här kommer den. Fnuttarna är här för att stanna, så det är bäst att visa dem den lilla respekt man kan. Läs mer »
En del språk, som till exempel svenska och finska, har en regel som påbjuder nybildning av ord genom sammanskrivning. Språk iFokus försöker här reda ut varför brott mot denna regel väcker sådan aggressivitet hos vissa språkbrukare. Läs mer »
Både ordet ”de” och ordet ”dem” uttalas i många svenska dialekter som ”dom”. Det finns regler för när man ska skriva ”de” respektive ”dem”, men många tycker att det är svårt att följa dem, eller struntar i dem. Språk iFokus reder ut begreppen – igen! Läs mer »
Vi önskar alla medlemmar en riktigt skön och god jul och ett gott nytt språkår! Läs mer »
Lägg danskarna Erik Lassens, Niels Heidenreichs och Joachim Richard Paullis namn på minnet! De har spelat en viktigare roll för vår språkhistoria än vi kan ana, och säkert till och med än de anade själva när allt väl begav sig. Läs mer »
Vår medlem Ella Levin bidrar här med en artikel om språkresor, en studieform som långt i från är reserverad för unga människor. Det finns flera företag som erbjuder språkresor för vuxna också. Läs mer »
Skulle det smaka med en gulebøy? Eller vill vi kanske ha slurpeslange i vår rusbrus? Kanske vi måste sätta oss i brusefåtøljen efteråt också? Språk iFokus tar en närmare titt på varför norskan har så lustiga ord. Läs mer »
Både ordet ”de” och ordet ”dem” uttalas i många svenska dialekter som ”dom”. Det finns regler för när man ska skriva ”de” respektive ”dem”, men många tycker att det är svårt att följa dem, eller struntar i dem. Språk iFokus reder ut begreppen. Läs mer »
I Sverige kan man småpyssla ganska obemärkt med sitt vemod, sin surströmming, sin påtår och sina snusprillor utan att den stora världen lägger sig i så mycket. Ett ord som dock på sistone har letat sig in i medvetandet hos många på hela jorden kommer från Sydafrika. Vuvuzelan har gjort sitt intåg i vårt språk! Läs mer »
Genom historien har människor i olika sammanhang ropat på varandra för att påkalla uppmärksamhet. Julius Caesar lär en gång ha skrikit ”Et tu, Brute?”, och i sin hunger efter Guds förbarmande har många kristna genom tiderna på grekiska skanderat ”Kyrie eleison!”. De som ropar ”Brute” eller ”Kyrie” använder något som kallas vokativ. Läs mer »
1818 var ett märkesår i det estniska språkets historia. Då berikades språket nämligen med en helt ny bokstav! Bokstavens fader var språkmannen, tidningsutgivaren, människorättskämpen och prästen Otto Wilhelm Masing. Läs mer »
Historia är inte bara kungar och fältslag. Även språken står ibland som markörer för inte helt oväsentliga händelser i vårt förflutna. I Norge kan man blicka tillbaka på "sidestillingsvedtaket" (1885), i Sverige kanske någon fortfarande tänker med skräck på "det ortografiska rikstumultet" (1801), och i Danmark skördar kanske ännu "majonæsekrigen" ett och annat offer. Läs mer »
Det verkar inte finnas några gränser för vår vilja att kommunicera, och inte heller för på vilka villkor vi kommunicerar. Vi kan utbyta konkreta meddelanden med skrift, tal och tecken, och faktiskt också med visslingar! Läs mer »
Äldre inlägg »