Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Nation, politik och identitet

Baskiska - språket utan syskon

2010-03-08 08:21 #0 av: raphanus

I Europa finns det fyra stora språkgrupper: den romanska, den slaviska, den finsk-ugriska och den germanska. De flesta av Europas språk hör till någon av dessa. Men det finns undantag. I delar av Frankrike och Spanien talas språket baskiska, som av vissa tros inte vara besläktat med något annat nu levande språk.

Inte alla forntidens folkstammar har överlevt till idag. Ingen kan med rätta idag säga sig räknas till ibererna eller kelterna. Dock finns det fortfarande basker, och de talar ett språk som kanske är besläktat med iberernas språk. Ingen har hittills kunnat klarlägga något släktskap mellan baskiska och något annat känt nu levande språk. Strukturellt påminner det inte alls om de i närheten talade språken spanska och franska.

Under Francisco Francos tid vid makten förbjöds all användning av baskiska i offentliga sammanhang, varvid antalet talare sjönk drastiskt. Nu för tiden har drygt en halv miljon människor baskiska som första språk. Den äldsta baskiska prosatext som överlevt till idag skrevs av Mexicos förste biskop, Juan de Zumárraga 1537. Bernardo Atxaga (pseudonym för Joseba Irazu Garmendia) är nutidens kanske mest kände baskiskspråkige författare.

Baskiskan har flera särdrag som saknar motstycke i dess grannspråk. Till skillnad från spanskan och franskan är baskiskan vad man kallar ett ergativt språk, vilket bland annat innebär att det grammatiska subjektets motsvarighet står i olika böjningsformer beroende på om verbet är transitivt eller intransitivt:

Baskiska Franska Svenska
Gizona etorri da L'homme est arrivé Mannen har kommit
Gizonak mutila ikusi du  
L'homme a vu le fils  
Mannen såg pojken  


Baskiskans verb uppvisar en sällsynt formrikedom. Medan finita verb i de stora språken i Europa bara hänvisar till subjektet, som i tyskans ich singe eller franskans je chante, har baskiska verb särskilda former även för satsens objekt, och ibland även för personen som den talande vänder sig till. Ordformer som rättar sig efter den tilltalade finns också i från baskiskan så skilda språk som japanska och javanesiska. Språkets struktur påminner också till viss del om finskans. Både baskiskan och finskan har ett stort antal kasus samt postpositioner, där de flesta andra språk som talas i Baskiens närhet har prepositioner:

Baskiska Finska Svenska
mendiaren gainean vuoren päällä 
uppe på berget 
legearen arabera
lain mukaan
enligt lag  


Baskiskans ursprung och släktskap förblir ett mysterium, men språket självt har satt sina spår här och där. Från baskiskan har svenskan via franskan fått ordet bisarr, och det spanska ordet izquierda (vänster) kommer också ytterst från baskiskan.

Källor:

Wikipedia - Baskiska
Wikipedia - Basque grammar
Wikipedia - Basque literature

Baskiska på Internet:
Baskiska Akademin

Anmäl
2015-09-06 09:27 #1 av: raphanus

Karin Bojs skriver om baskiska.

Anmäl
2015-09-06 21:44 #2 av: Ephraim

Det är intressanta forskningsresultat som kan säga något om Europas tidiga historia. Tyvärr är det väl som vanligt att rubriksättaren är någon annan den som skrivit artikeln, för att det hela "löser den baskiska gåtan" är väl helt klart att ta i. Frågan om det finns några språk som kan visas vara släkt med baskiskan återstår fortfarande. Det är inte så att det saknas förslag men försöken att påvisa släktskap brukar inte vara så övetygande. Det släktskapsband som är någorlunda accepterat är med akvitanskan som talades i Akvitanien fram till den tidiga medeltiden, men det antas också i stort sett vara baskiskans moder snarare än dess äldre syskon.

Anmäl
2015-09-06 23:37 #3 av: thenameless

Jag kommer ihåg teorin om att ett "indoeuropeiskt folk" eller Arierna  för x antal tusen år sedan skulle ha invaderat Europa och kuvat/utrotat alla de tidigare språken utom Baskiskan och Keltiskan  (Gaelic) som faktiskt fortfarande talas i delar av Irland och Wales

Detta är troligen bara uppdiktat? Men var vad jag lärde mig för länge sedan

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence....

Anmäl
2015-09-10 16:56 #4 av: FreddeGurra

Intressant artikel det här visste i princip inget om baskiska tidigare. Inte säker på att jag förstod exakt vad ett ergativt språk eller finita verb är men men.

Anmäl
2015-09-11 13:28 #5 av: Ephraim

#3 Ja, liknande beskrivningar förekom nog förr. Det kanske finns en kärna i det som stämmer men bilden av hur det hela gick till är nog en annan idag.

Det som är ganska accepterat är att de indoeuropeiska språken kom till centrala och västra Europa från ett "urhem" någonstans österifrån. Den vanligaste hypotesen är att detta urhem ha legat på stäpperna norr om Svarta havet, typ. Men även Kaukasus eller Mindre Asien har föreslagits. Språken anses ha börjat sin spridning för cirka 6000 år sedan. Språken spred sig även österut, mot Indien i sydöst och Xinjiang (nordvästra Kina) i nordöst.

Hur spridningen sedan gick till är ganska svårt att veta. Det var antagligen inte frågan om någon snabb och storskalig invasion av mongoliskt snitt, utan om en ganska långsam spridning över flera årtusenden. Så det kan ha gått ganska olika till på olika tider och platser.

Frågan är sedan om det bara var språken som spreds, alltså att människor helt enkelt bytte språk men bodde kvar på samma plats, eller om det främst var människor som förflyttade sig (fredligt eller ej) och tog med sig sitt språk. Det bör ju ha varit lite av båda, för de gamla talarna fanns ju normalt kvar och assimilerades med den nya befolkningen, men frågan är vad som var viktigast.

De keltiska språken, inklusive gäliska, är indoeuropeiska språk och är alltså en del av den "nya" språkfamiljen som spreds i Europa. En gång i tiden talades de på ett väldigt stort område i Kontinentaleuropa, det var nog relativt sent som språken kom till de brittiska öarna.

Baskiskan är nog egentligen det enda "förindoeuropeiska" språket som lever kvar i Europa. Från antiken har vi några andra exempel, det mest kända är väl etruskiskan (som inte förefaller vara släkt med baskiskan). De uraliska språken i nordöstra Europa (Finska, samiska etc.) kom nog dit under ungefär samma tidsperiod som de Indoeuropeiska språken, och ungerskan kom förstås till sitt nuvarande språkområde först senare.

Från Wikipedia: Map of Indo-European migrations from ca. 4000 to 1000 BC according to the Kurgan model. The Anatolian migration (indicated with a dotted arrow) could have taken place either across the Caucasus or across the Balkans. The magenta area corresponds to the assumed Urheimat (Samara culture, Sredny Stog culture). The red area corresponds to the area that may have been settled by Indo-European-speaking peoples up to c. 2500 BC, and the orange area by 1000 BC.
Anmäl
2015-09-11 22:28 #6 av: svenake

Har för mej att det finns ett språk  "Linear B"     som talades någonstans på Cypern eller Greklands föregångare?   Kan det vara släkt?  

Anmäl
2015-09-11 23:26 #7 av: Ephraim

Linear A och Linear B är inte språk i sig utan skriftsystem. De användes båda i området runt egeiska havet, inklusive Cypern. Kreta är väl den plats där flest inskrifter har hittats. Linear A förknippas med den minoiska kulturen och Linear B av den mykenska.
Linear A är i stort sett odeschiffrerat. Vi brukar kalla språket det betecknar för minoiska, men vi vet egentligen inget om det. Minoiskan skulle alltså potentiellt kunna vara släkt med baskiska men det finns inget direkt som talar för det.
Linear B däremot vet vi vilket språk det användes för: grekiska. Väldigt ålderdomlig grekiska, de äldsta skrifterna är tusen år äldre än Platons och Xenophons klassiska grekiska, så språket har bevarat många drag som senare gick förlorade. Å andra sidan är texterna väldigt tråkiga, det rör sig mest om räkenskaper.

Anmäl
2015-09-16 14:24 #8 av: Ephraim

Senaste Vetenskapsradion Historia behandlar frågan om baskiskans ursprung bland annat:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/601530?programid=407

———

Ett av de intressantare förindoeuropeiska språken i Europa är det som ofta benämns "Pre-Greek" eftersom det antas ha talats delar av det som senare skulle bli det grekisktalande området. Vi känner språket främst genom en ganska stor grupp ord i grekiskan som inte verkar ha ett indoeuropeiskt ursprung utan måste ha lånats från ett i övrigt okänt språk.

Robert S.P. Beekes har försökt att rekonstruera detta språk så långt det går enbart baserat på lånord i grekiskan. I augusti förra året gav han ut en bok som kort och gott heter Pre-Greek för den som är intresserad.

Det finns dock mycket som tyder på att detta språk hade större spridning än Grekland och Anatolien. Det finns nämligen en grupp ord även i de italiska (latin), keltiska och germanska språken som påminner en hel del om Pre-Greek-orden i grekiskan. Just därför att orden finns i så många europeiska språkfamiljer har de nog ofta tolkats som indoeuropeiska, men de finns inte i de asiatiska IE-familjerna och till sin struktur avviker de från indoeuropeiska mönster.

Detta tyder på att det en gång i tiden fanns en relativt enhetlig grupp språk som talades från Balkan och Anatolien i söder, i Centraleuropa, och i delar av Nordeuropa.

https://www.academia.edu/2604857/An_Akkadian_loanword_in_Pre-Greek_on_the_etymology_of_Greek_ἄγλις_and_γέλγις_garlic

Om denna grupp språk har några släktskap är högst oklart. Ett vanligt förslag verkar vara att det är släkt med, eller samma sak som, hattiskan, som talades i Anatolien under bronsåldern. Hattiernas huvudstad Hattusa erövrades av Hettiterna 1700 f.Kr och den indoeuropeiska hettitiskan kom sedan att ersätta det gamla språket. Nu är varken hattiskan eller Pre-Greek särskilt välbelagda så det är svårt att slå fast ett släktskap med någon slags säkerhet, men geografiskt och historiskt verkar det rimligt. Bland de nu levande språken föreslås vidar ofta att hattiskan är släkt med de nordvästkaukasiska språken, vilka inkluderar abchaziska och kabardinska (circassiska) bland annat. Inte heller detta går väl att säga med någon större säkerhet.

Släktskap med baskiskan är dock tveksamt.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.