Bit ihop när du berättar om det förflutna!
Som levande germanska språk räknas i dag till exempel tyska, engelska och svenska. Det tros allmänt att alla dagens germanska språk är sprungna ur ett och samma språk, urgermanskan. Trots att ingen längre talar detta språk, finns det drag därifrån som lever kvar än idag.
EKHLEWAGASTIR : HOLTIJAR : HORNA : TAWIDO
ÞURTSAIN : KIARÞI : FTIR IRENMUNT : SUN SIN . AUKAUBTI ÞINSA BU AUK : AFLAÞI : AUSTR : I KARÞUM
För de flesta av dagens läsare framstår skriftliga lämningar som de två härovan som helt obegripliga. Den första kommer från ett av Gallehushornen, är skriven med runor från den äldre futharken och är dessutom en av de äldsta bevarade fullständiga meningarna skrivna med den här sortens runor. Gallehushornen tros ha gjutits okring 400 år e. Kr. Den andra texten kommer från en berghäll vid Veda i Angarns socken i Uppland och ristades omkring 1.000 år e. Kr.
Gallehushornets inskription (Avritning)
Både språket på Gallehushornet och språket på berghällen vid Veda är föregångare till dagens svenska, norska och danska. Det kan vara svårt att se det, men det finns åtminstone en liten detalj som gör att man kan vara nästan säker på att språken är just germanska, och den lilla detaljen kallas dentalpreteritum. I alla fall är dentalpreteritum en av de detaljer man gärna pekar på när man vill påvisa germanskt arv, och det är bland annat denna detalj som gör att engelska fortfarande klassificeras som ett germanskt språk, trots sitt i hög grad romaniserade ordförråd.
Preteritum är en böjningsform för förfluten tid. I alla germanska språk finns det exempel på att denna böjningsform ofta innehåller dentaler, alltså ljud som bildas vid tänderna. Bland annat detta skiljer de germanska språken från de romanska språken, vars preteritumändelser i stället ofta innehåller labiodentaler eller bilabialer (b- och v-ljud). Även de slaviska språken har en gemensam nämnare på den här punkten. Dåtidsljudet i dessa språk är någon form av l.
Svenska
Engelska
Tyska
Danska
Italienska
Ryska
sade
said
sagte
sagde
diceva
skazal
läste
read
leste
læste
leggeva
tjital
köpte
bought
kaufte
købte
comprava
kupil
Texten på Gallehushornet lyder i ordagrann översättning: ”Jag, Lägäst från Holt, hornet gjorde”. Både svenskans gjorde och urnordiskans tawido är exempel på dentalpreteritum, vilket ändelsernas d skvallrar om. Om texten hade varit skriven på någon sorts urslaviska eller urromanska, skulle motsvarigheterna till ordet gjorde sannolikt inte ha innehållit någon dentalljudsändelse. Likadant är det med texten från berghällen vid Veda. Den lyder i översättning: ”Torsten gjorde [denna minnesvård] efter Ärenmund, son sin, och köpte denna gård och förvärvade rikedom österut i Holmgård”. Dåtidsformerna i detta exempel är kiarþi, kaubti och aflaþi, där bokstaven þ representerar ett läspljud, och precis som dessa ord har deras nutida etymologiska släktingar dentalljud. De svenska motsvarigheterna till orden är gjorde, köpte och avlade.
Att former för förfluten tid i gamla texter har dentaler kan alltså tyda på att texterna är avfattade på något germanskt språk. Är då dessa dåtidsformer med dentaler unika för de germanska språken? Nej, då! Det råkar vara så, att dåtid bildas med dentaler även i turkiskan, ungerskan och persiskan.
Svenska
Turkiska
Ungerska
Persiska
sade
söyledi
szólta
goft
läste
okudu
olvasta
khand
köpte
aldi
vásárolta
kharid
I turkiskan, ungerskan och persiskan finns det dock förstås många andra egenheter som talar för att de språken ändå knappast kan vara germanska. Ett språks hemvist på språkens släktträd bestäms ju inte enbart av vad som händer vid tänderna!
**Källor
**Wikipedia - Golden Horns of Gallehus
Brate, Erik: Sveriges runinskrifter (Natur och Kultur, 1922)
Wikipedia - Preteritum
Dehghani, Yavar: Farsi (Lonely Planet, 2001)
Whitney, A. H.: Colloquial Hungarian (Routledge & Kegan Paul, 1970)
raphanus
sajtvärd på Språk iFokus
medarbeider på Karbohydrater iFokus
Trevlig artikel, men vad är filmen tänkt att tillföra?
Filmen berättar ingenting om språken, men väl något om människorna som talade dem. Det finns dock en hel del intressanta filmer på Youtube om germanska språk och deras historia. Till exempel kan man söka på Grimm's Law eller Verner's Law.
Edit: Jag har nu hittat en bättre film att illustrera artiken med. Var så goda!
raphanus
sajtvärd på Språk iFokus
medarbeider på Karbohydrater iFokus
Är KARDUM detsamma som Holmgård?
#3 - De flesta som säger sig förstå sig på det här vill ha det till det, ja.
raphanus
sajtvärd på Språk iFokus
medarbeider på Karbohydrater iFokus