Annons:
Etikettspråk-i-förändring
Läst 5878 ggr
[Carpinus]1
2017-03-15 10:46

"Tjänsteperson"?

I många kommuner byter man nu ut benämningen "tjänsteman" mot "tjänsteperson", något som verkar ha Språkrådets försiktiga förståelse.

I "God morgon världen" på P1  hade krönikören Katarina Barrling  nyligen vissa funderingar kring bytet - hon verkar inte särskilt tänd på idén.

Själv kommer jag nog att missuppfatta det som "tjänstepension" - fast det kanske bara beror på ovana och skumhördhet?

Vad händer förresten sedan med "ombudsman", ett av våra fåtaliga exportord? Skall vi försöka övertyga världen att det bör vara "ombudsperson"?

Annons:
Honestyisdead
2017-03-15 11:10
#1

Jag läste din överskrift precis som misstänkt.  Tjänstepension.

vendelay
2017-03-15 11:20
#2

Jag läste det som det står, "person" och inte "pension". Ombudsperson tycker jag också låter bra.

Var snäll mot alla - bli vegan ❤

Ephraim
2017-03-15 19:07
#3

Vad gäller ombudsperson undrar jag om det inte är mer etablerat på engelska än det är på svenska. Överhuvudtaget är nog mönstret att ersätta man i sammansättningar med person för att göra det könsneutralt vanligare, eller åtminstone äldre, på engelska än det är på svenska. Ombudsman faller ju in i det mönstret även om det råkar vara inlånat.

Om man googlar ombudsperson på svenska kan de första träffarna ungefär delas in i tre kategorier: (1) från vissa politiska partier och ungdomsförbund (Miljöpartiet, Vänsterpartiet, LUF), (2) från bloggar och forum där begreppet diskuteras och (3) i sammanhang där begreppet verkar vara översatt från engelska.

På engelska verkar begreppet vara vanligare i officiella sammanhang, även om ombudsman nog fortfarande är ännu vanligare. Se exempelvis:

https://uiowa.edu/ombuds/

https://www.bcombudsperson.ca

https://www.un.org/sc/suborg/en/ombudsperson

http://legal-dictionary.thefreedictionary.com/Ombudsperson

KI använder begreppet student ombudsperson på engelska, medan det helt enkelt står studentombud på svenska.

http://ki.se/en/education/student-ombudsperson

http://ki.se/utbildning/studentombudet

[Carpinus]1
2017-11-12 10:40
#4

Backlash?

"Trenden att införa könsneutrala formuleringar som ”person”, ”medborgare” etcetera i olika styrdokument står i direkt strid med jämställdhetsarbetet. Statistik, budgetar och måldokument finns inte till för att medborgare ska känna sig inkluderade i texten, utan för att styra samhället mot en önskad utveckling", skriver åtta jämställdhetsexperter på DN debatt. De utvecklar det bland annat så här:

"Vi stöter ofta på exempel där myndigheter, regioner och kommuner, i syfte att inkludera personer som varken definierar sig som kvinnor eller män, har återgått till att använda könsblinda formuleringar som ”personer”, ”invånare” eller ”medborgare”, trots att detta står direkt i strid med strategin."---

"Utvecklingen är oroande. Särskilt allvarligt är att trenden återfinns hos Sveriges nationella sekretariat för genusforskning vars uppdrag är att stödja andra myndigheters och lärosätens arbete med jämställdhetsintegrering. I en nyutgiven handledning uppmanar sekretariatet till att osynliggöra kön. De menar att formuleringar om kvinnor, män, flickor och pojkar i mål, budgetar och andra strategidokument enkelt kan ersättas med begreppet ”oavsett kön”. Men alla som har arbetat med jämställdhet vet att det enda sättet att säkerställa att resurser fördelas lika mellan kvinnor, män, flickor och pojkar och leder till ökad jämställdhet är att besluta om just detta och inget annat. Om vi inte talar om kön och har mätbara mål som kan följas upp kan vi till exempel aldrig adressera löneskillnaderna mellan kvinnor och män eller införa satsningar för att komma åt fallande skolresultat bland pojkar."---

https://www.dn.se/debatt/nar-kon-osynliggors-riskeras-hela-jamstalldhetsarbetet/

maxiq
2017-11-12 12:00
#5

Hur går det med ordet "man" i meningar som "Man brukar ta av sig skorna inomhus" eller "Du får göra som man alltid har gjort"? 🤔


"On the internet You can be anything you want.
It is strange that so many choose to be stupid"

[Carpinus]1
2017-11-12 12:13
#6

#5 Det görs ju försök att introducera "en" som pronomen istället, det är tidigare mera talspråk, exempelvis som i "en får tacke".

http://spraktidningen.se/artiklar/2013/03/annu-ett-svenskt-pronomen-i-farozonen

Annons:
Effie
2017-11-12 16:25
#7

Tjänsteperson får mig att associera till tjänstefolk; kanske inte riktigt vad man tänkt sig.
Och det där med man och en…det är väl olika delar av landet som man använt dessa ord? Ska man börja krångla med det ska jag bli motvalls och börja säga kvinna, som i Egalias döttrar: Du får göra som kvinna alltid har gjort. Kvinna får tacke.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

[Carpinus]1
2017-11-12 16:42
#8

#7 Fast då är det väl värre i den anglosaxiska språksfären, med likhetstecken mellan "man" och "människa"?

Effie
2017-11-13 13:47
#9

#8. Absolut. Människa är femininum, i svenska.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

[Hayabusa]
2017-11-13 13:51
#10

Livsform torde vara det korrekta 🤓 Typ, "En livsform passerade mig på gatan".

[Carpinus]1
2017-11-13 13:53
#11

#10 Fast då diskriminerar en väl de avlidna och de ännu icke födda? 🤔

[Hayabusa]
2017-11-13 14:03
#12

#11 Usch, ja…det blir exkluderande. 🤓

72mm
2017-11-20 18:54
#13

Fast det svenska "man" (som i "Tjänsteman") är väl redan könsneutralt? Kommer det inte av man som i  "human" och  "humankind"? 

Är det verkligen samma "man" i "Man får tacka" som "Det går en man på gatan"?

Friskt kopplat är hälften brunnet!

Annons:
[Carpinus]1
2017-11-20 19:23
#14

#13 Man (hm) skulle ju kunna tycka det, men uppenbarligen tolkar inte de som vill ersätta det med en könsneutral benämning så. Wikipedia är förvisso inte den gudomliga sanningen, men slår man upp ordet tjänsteman där så står det däremot redan i första meningen "Tjänsteman är en person, som oavsett kön tillhör en viss samhällsklass eller yrkeskategori."

"En" i "en får tacke" är väl ett personligt pronomen och hittills talspråk för motsv.  "då får man tacka". Nu kan det ändå bli så att "då får en tacka" är på väg att bli det korrekta uttrycket, om man skall tro länken i #6.

Ephraim
2017-11-20 22:57
#15

#13 Etymologiskt är det samma man i alla dessa exempel:

  • man får tacka; så här gör man

  • tjänsteman; talesman; bolagsman

  • bemannad; mansålder;allemansrätt

  • som föder man och djur; första mannen på månen

  • god man; tredje man; var mans rätt

  • det går en man på gatan; man och kvinna

  • man och hustru

Om det är samma man idag är väl en definitionsfråga. Men pronomenet man kommer alltså historiskt just av substantivet man.

Ordet är givetvis släkt med engelskans man, och för den delen woman (fornengelska wīfmann, motsvarande wife-man). Däremot finns inte, som man kanske skulle kunna tro, något påvisbart släktskap1 med engelskans human (och humankind). Ordet human är lånat från ett latinskt adjektiv hūmānus ’mänsklig’ (som vi lånat just som adjektivet human). Att ordet råkar sluta på man är en slump.

Ordet människa är också en substantivering av ett adjektiv i betydelsen ’mänsklig; människolik’. Adjektivet är avlett ur substantivet man, så orden människa och man är alltså också släkt.

Sen är frågan om ordet man är könsneutralt i vissa sammanhang, eller om det historiskt har varit det. Det kan vara ganska svårt att svara på ibland.

Om vi bara ser till just substantivet man utanför sammansättningar så är det nog svårt att använda ordet könsneutralt idag, dvs i betydelsen ’människa oavsett kön; människa i allmänhet’. Den användningen är dock vanligare i äldre germanska språk och den har funnits i svenskan. Som nämnts ovan lever den användningen nog kvar lite starkare i engelskan. Men jag tror inte att ordet var helt och hållet könsneutralt ens i de äldsta belagda germanska språken. Ordet verkar både ha haft betydelsen ’människa (i allmänhet)’ och betydelsen ’vuxen människa av manligt kön’ i synnerhet. Ibland kan det nog vara svårt i äldre texter att avgöra vilket betydelse som avses. Men jag tror inte att det normalt (utanför sammansättningar och särskilt markerade användningar) har använts för att referera till en specifik person där det är känt att det är en kvinna. Så ett sätt att se det är väl att ordet man kanske "i grunden" betydde ’människa’, men att man normalt använde mer specifika ord om kvinnor eller barn. Så då blir det ju svårt att avgöra när betydelsen ’vuxen människa av manligt kön’ ligger direkt i ordet och när den mer indirekt går att utläsa av att man (!) inte valt ett mer specifikt ord.

---

1 Vissa författare har föreslagit att orden kommer från samma rot, men då ligger det långt tillbaka i tiden, och det är egentligen bara m-et som har samma ursprung.

72mm
2017-11-20 23:27
#16

#15 Suverän genomgång! Tackar och bockar.

Friskt kopplat är hälften brunnet!

Upp till toppen
Annons: