Annons:
Etikettövrigt
Läst 10334 ggr
tlover
2015-05-03 15:47

Du eller Ni?

(jag är inte säker på vilken kategori det passar under, passar den dåligt får admin flytta tråden).

När ni besöker en hemsida eller tex läser ett reklamblad, infoblad eller liknande fån en butik, vad tycker ni då det passar att det står. Du eller Ni?

Ibland är det ju uppenbart att det ska vara du (tex om man skriver till en vän) eller ibland är det uppenbart att det ska stå ni (tex från myndigheter) men jag tycker nästan det är ett mellanting. Ni kan låta för stelt men du för personligt.

l'm back

Annons:
Lia
2015-05-03 15:56
#1

Personligen avskyr jag "Ni" (eller "Du" med versal för den delen också) vem som än skriver det. Jag tycker att det är för opersonligt.

obstitant
2015-05-04 11:03
#2

Vi slutade ju med "Ni" på 60-talet av en anledning, det är bara irriterande att vissa försöker återinföra det fast i den kontinentala varianten (det är väl ingen som vill ha tillbaka hela det gamla titelsystemet misstänker jag). Myndigheter använder väl inte "ni", det brukar mest vara yngre butikspersonal som inte riktigt har koll? 🤔

Så om inte texten uttryckligen vänder sig till flera personer, t.ex. hela familjen, föredrar jag att bli tilltalad som du. Och helst med liten bokstav, jag vet att det är mer formellt att skriva Du men jag tycker bara det ser fånigt ut.

Ephraim
2015-05-04 20:31
#3

Det är inte alls självklart att det ska stå Ni eller ni i utskick från myndigheter. Grundregeln allt sedan du-reformern är tvärtom att du (med liten bokstav) alltid ska användas när man riktar sig till en enskild person alldeles oavsett grad av formalitet. Talar man om eller till flera personer används ni (också med liten bokstav). Om man tycker att du blir för personligt är lösningen att avstå från pronomen snarare än att använda ni.

Nu är väl verkligheten lite mer komplicerad än så. Varianter som Du, ni och Ni används ibland för att markera formalitet eller artighet. Detta bruk är ganska idiosynkratiskt tror jag, språkbrukare kan nog ha ganska olika uppfattning om vad som är lämplig och artigt. Vissa, särskilt äldre som minns det gamla titelbruket, kan faktiskt uppfatta ni eller Ni som direkt oartigt (i motsats till vad som avses) eftersom man i många (men inte alla) sociala kretser och landsdelar niade neråt.

Myndigheterna verkar faktiskt inte heller helt följa den enkla rekomendationen att alltid använda du. Myndigheternas skrivregler skriver så här:

"Det är nästan omöjligt att ge enkla regler för valet av tilltalsord i offentliga texter (beslut, officiella brev, information etc.).

Myndigheter kan välja du (hellre än Du) eller Ni i beslut och liknan­ de skrivelser till en enskild medbor­gare. När myndigheten riktar sig till flera, kan man välja tilltalet ni (om var och en skulle tilltalas med du) eller Ni (om var och en skulle tilltalas med Ni). Till juridiska personer kan man också skriva Ni eller ni.

I allmän information riktad till en stor grupp medborgare är tilltalet numera i regel du."

Inte så tydligt alltså, men det finns alltså möjlighet att använda Ni till enskilda.

Men för egen del anser jag att man bör använda tilltalet du i alla sammanhang där man tilltalar en enskild. Inte Du, ni eller Ni. Däremot behöver ju inte reklamutskick utformas som att de är riktade till en enskild person. Det kan vara ganska påträngande alldeles oavsett vilket pronomen som används. Man kan skriva ni, därför att det riktas till mer än en person, eller använda mer opersonliga konstruktioner.

Maria
2015-05-06 16:06
#4

#3 Vissa, särskilt äldre som minns det gamla titelbruket, kan faktiskt uppfatta ni eller Ni som direkt oartigt (i motsats till vad som avses) eftersom man i många (men inte alla) sociala kretser och landsdelar niade neråt.

Det är intressant att du tar upp detta för det tror jag faktiskt att många inte har en aning om numera.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Lisabet
2015-05-06 17:06
#5

Jag gillar inte att bli tilltalad med ni (eller Ni, i skrift). Jag blir inte förolämpad, givetvis, men irriterad.

För mig är det inte alls artigt, antagligen för att jag kommer ihåg hur det var före du-reformen, och då var ni inte alls artigt. Och jag är bara 60+.

Hade vi då sagt ni till en lärare, hade vi fått en utskällning.

fluffis
2015-05-09 22:23
#6

Varken Ni eller Du är något som jag är uppväxt med eller har fått lära mig något om i skolan. Därför känns det enbart obekvämt för mig med de orden och det gör mg i sin tur irriterad. Det känns oerhört skönt att man i svenskan kan använda du till vem som helst utan att behöva tänka närmare på det. För mig känns det som en av svenskans (eller Sveriges) största styrkor och jag är stolt över att vi ser varandra som någotsånär jämlikar istället för att ha ett klassystem (även om det kanske börjat gå lite baklänges på senare tid men det är en helt annan diskussion).

Om jag hade fått bestämma så hade varken Du eller Ni hört hemma i svenska språket 🙂

Annons:
Maria
2015-05-10 07:24
#7

#6 Vad skulle du kunna tänka dig för ord i stället för du?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Ephraim
2015-05-10 15:20
#8

#6 Man måste dock hålla isär det att markera social rang och att markera formalitet. En viktig skillnad mellan de två är att i språk där man markerar social rang med pronomen så använder överordnade och underordnade olika tilltal. Det är alltså så som det ibland gick till i Sverige tidigare, att överordnade använde ni-tilltal neråt, medan underordnade använde titel (och inget pronomen) uppåt.

När pronomen används för att markera formalitet är tilltalet däremot ömsesidigt. Båda personerna kan använda samma pronomen till varandra, men valet av pronomen markerar hur väl man känner varandra.

Jag tror att ytterst få i Sverige idag förespråkar att man ska använda olika tilltal beroende på social rang. Det moderna bruket av formella pronomen (Du, ni, Ni) i svenskan är snarare baserat på formalitet och det går i princip att kombinera med att fortfarande se varandra som jämlikar.

Med det sagt så tycker jag fortfarande att det är en fördel också att slippa markera formalitet med pronomenval och jag tycker att man bör kunna använda du till alla. Det är också lätt hänt att formalitetsmarkering får inslag av markering av social rang.

fluffis
2015-05-10 16:18
#9

#8

"När pronomen används för att markera formalitet är tilltalet däremot ömsesidigt. Båda personerna kan använda samma pronomen till varandra, men valet av pronomen markerar hur väl man känner varandra."

Detta har jag hört talas om att det finns i andra språk, t.ex. polska. Dock är det inget som jag vill kännas vid i svenskan, men som sagt, jag är förmodligen väldigt okunnig inom området. Verkar som om jag själv lyckats undgå de kretsarna 🙂 Kan du ge exempel på vilka som skulle ha anledning att kalla varandra Ni i detta sammanhang?

#7
Det verkar inte som om jag kan tänka mig något annat ord för tillfället? Måste nog lära mig mer först verkar det som 🙂 Kan du precisera dig mer om vid vilket tillfälle jag skulle kunna tänka mig att använda något annat ord? Vem skulle jag vilja tilltala och vad skulle jag vilja uppnå?

---------

Har jag förstått det rätt att man vill markera social rang genom att säga ni neråt och när man säger Ni annars så vill man vara formell helt enkelt? För mig känns båda utgångna ur tiden i vilket fall som helst. Att vara formell handlar för mig mer om att säga "hej" istället för "tjenixen tjolahoppsan". Nu överdrev jag, men det är ändå på en annan nivå. Fast det säger nog mer om mig och vilka jag umgås med än någonting annat 😃

Jag KAN ha helt fel men jag tror att det generellt kan finnas ganska många olika uppfattningar om vad man egentligen menar med att använda Du/Ni, när det kommer till kritan. Det känns som ytterligare en liten anledning till att undvika det, hihi.

Tack för att ni delar med er av er kunskap!

Maria
2015-05-10 16:21
#10

#9 Om du t.ex ska fråga en vän "Hur mår du idag?" Menar du att man ska säga namnet istället för du?

Du skriver ju även "du" till mig i din fråga😉

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

fluffis
2015-05-10 16:24
#11

#10

Oj, jag har nog uttryckt mig dåligt här. Det är du som jag vill använda (till alla). Det är Du och Ni med initiala versaler jag vill undvika. Det var nog jag som virrade till det från början 🙂

Maria
2015-05-10 16:25
#12

Aha😃

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Ephraim
2015-05-10 19:24
#13

#8 I Sverige finns väl ingen väl etablerad tradition av att använda ni, Ni eller Du som artiga pronomen egentligen. Jag skulle inte säga att någon har direkt anledning att använda dem. Men ovan gav jag ju exempel på att Myndigheternas Skrivregler faktiskt tillåter att Ni används för att tilltala enskilda. I det fallet kan det väl knappast röra sig om att man vill markera social rang, utan det som markeras är något slags formalitet och artighet.

Annars är ju det s.k. ny-niande som brukar uppmärksammas det att butiksanställda och andra personer i serviceyrken kan tilltala sina kunder med ni. I det fallet går det kanske att diskutera om man markerar social rang eller formalitet/artighet. Jag tror syftet är det senare men det är ju inte nödvändigtvis så att tilltalet är ömsesidigt och det är nog dessutom så att äldre nias i högre grad än yngre (något missriktat eftersom det är större sannolikhet att äldre tar illa upp). Det kan vara inslag av båda två faktiskt.

Jag är dock inte säker på att detta ny-niande är så utbrett egentligen även om det ibland rapporteras om det.

Idag förekommer det väl inte alls att man "niar nedåt" för att markera att man står över någon i social rang. Tvärtom, i den mån niar åt något håll niar man snarare uppåt idag. Det var på den tiden som man använde titlar som ni kunde användas nedåt. Och även på den tiden verkar det ha funnits en del variation både geografiskt och mellan olika sociala kretsar. Det förekom nog också att ni användes neutralt som ett mer formellt pronomen istället för titlar, mer som det kan göra idag (det fanns också försök till en ni-reform).

Men det finns definitivt varierande uppfattningar om huruvida man ska använda Ni, Du eller ni (i tal och skrift) för att tilltala enskilda, och i så fall när.

Annons:
tlover
2015-05-10 21:21
#14

Jag har lärt mig att man niade uppåt och duade neråt men det kanske är dialektalt?

Jag har dessutom kallats Fru flera gånger sen jag gifte mig, särskilt vissa säger bara "Fru Namnsson"

l'm back

Ephraim
2015-05-10 22:14
#15

#14 Det har nog förekommit det också ja. Exempelvis var det, om jag förstått saken rätt, vanligt på landsbygden under 1800-talet och senare att barn tilltalade äldre, inklusive föräldrarna, med ni, medan dessa sa du till barnen.

På många andra håll kunde man dock inte nia uppåt, då fick man använda titel eller använda opersonliga omskrivningar. Det förekom nog också att man duade nedåt men använde titel uppåt.

Det är slående att det fanns en såpass stor variation faktiskt. Dels en variation över tid förstås, men också mellan olika landsändar, mellan stad och landsbygd, mellan olika sociala kretsar, mellan olika organisationer etc. Detaljerna i hur det hela fördelade sig är jag inte så insatt i. Men man får vara medveten när man hör uppgifter om hur tilltalet skulle gå till förr, att man inte kan generalisera de reglerna utan att de gällde just för det sammanhanget.

tlover
2015-05-11 10:22
#16

#15 Fast om man på landsbygden Niade uppåt och duade neråt så måste det ju det räknas som det normala för den tiden (med tanke på att de flesta faktiskt bodde på landsbygden då).

Men det förklarar varför jag ser Ni som något fint om än lite stelt, jag är en stolt lantbo och mina förfäder var lantbor så långt bak jag vet om (i vissa grenar av familjen har jag kommit bak till 1600 talet).

l'm back

[tk1971]
2015-05-12 11:21
#17

Jag retar mig när folk inte kan skilja på "ni" och "Ni". Varför ska det vara så svårt?

Apropå frågan så föredrar jag "Du" istället för "Ni".

Ephraim
2015-05-12 12:21
#18

#16 Jag är väldigt osäker på hur detta landsbyggdsniande såg ut mer exakt men jag vad förstår var det baserat på ålder främst. Jag skulle också tro att det främst höll sig inom klassgränserna, det fanns nog fortfarande människor som man inte kunde säga ni till utan fick använda titel.

Detta niande nådde nog inte hela Sveriges landsbygd heller, men var det förekom geografiskt vet jag inte riktig. Jag har en osäker uppgift om att det inte förekom i Jämtland exempelvis.

myotilion
2015-05-14 14:37
#19

Vad jag har förstått så var just det faktum att reglerna skiljde sig så kraftigt åt en av de stora anledningarna till att du-reformen lyckades i Sverige. Det blev framför allt krockar i de större städerna dit folk från skilda delar av landet hade flyttat.

Andra länder, som tex. Tyskland, har försökt genomföra liknande reformer, men misslyckats. Min personliga erfarenhet är att det finns små skillnader i regelverket i olika delar av Tyskland, men att Tyskarna själva inte verkar uppleva det som något direkt problem.

Farwuq
2015-05-15 19:31
#20

Jag är i den åldern att jag fick säga du till min föräldrar men om jag sade du till småskollärarinnan fick jag en lusing.

Skånsk landsbygd på början av 60-talaet.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Halvdansken
2015-05-27 09:49
#21

Min mamma (f 1935) fick inte säga du till sin svärmor, alltså min farmor (f 1901).

Hon fick välja mellan "tant" eller "mor". Det blev "mor", eftersom hon kallade sin egen "mamma" så tänkte hon inte på det i den betydelsen. Jag sa alltid "du", och det accepterades.

Kul sajt det här, jag gillar språkdiskussioner.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

VästkustFia
2015-05-29 12:59
#22

Det är bara en generation tillbaka från min som det fortfarande var väldigt titelsjukt och noga med "fru X" hit och "doktor Y" dit. Jag vet att vissa av mina äldre släktingar inte ställde upp på det där utan konsekvent duade folk från alla samhällsklasser så tidigt som på 30-talet. De tyckte inte de var sämre än någon annan bara för att de hade enkel bakgrund, och jag är uppfostrad med sådana värderingar. Är rätt stolt över det 👍 och att bo i ett land som satsat på att få bort det tramsiga åtskiljandet utifrån yrke, klass, kön, civilstånd osv. Så jag ogillar allt som tyder på att du-reformen skulle kunna vara på tillbakagång. Men faktiskt tycker jag att man hör "ni"  mer sällan nu än för 10-15 år sedan.

Amandla
2015-05-29 17:28
#23

Jag har blivit kallad för ni några få gånger de senaste åren och enbart av unga försäljare i 20-årsåldern. Varje gång har jag sagt "kalla mig för du" och fått nervösa skratt till svar med tillhörande vacklande blick. De blir nog tillsagda att vara artiga och tror att det ska vara så. Jag tycker inte om det, det känns oerhört tillgjort och felaktigt med för den delen.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
Upp till toppen
Annons: