Annons:
Etikettspråkhistoria
Läst 5684 ggr
KPD
2014-03-18 00:22

Hasselvasst

Det är sällan man hör Gotländsk sommarnatt sjungen, men när man gör det finns det ett ord som förbryllar, nämligen "hasselvasst".

"Låt oss gå den gamla stigen Under hasselvasst och ek"

Det finns inte i NE, SAOB eller SAOL. Är det dialektalt? Jag skulle vara tacksam, om någon kunde förklara ordet.


Värd för Finland ifokus, medarbetare på Ryssland ifokus.

Annons:
VildaVittra
2014-03-18 00:46
#1

Kan det inte vara en förvanskning av hasselkvast, då hasselbuskarna är kvastformade?

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

KPD
2014-03-18 08:32
#2

Nu har jag nog funnit lösningen, sedan jag blev tipsad om Gutamålsgillet.

Där fann jag "hässlevast": "rad av hasselbuskar, ofta mellan ägor och längsmed 'täunar' och i 'stainvastar'"

"Hasselvasst" kanske var en anpassning till riksspråk, när texten skrevs, eller så kan "häslevast" vara systembolagsfonetik.


Värd för Finland ifokus, medarbetare på Ryssland ifokus.

Ephraim
2014-03-18 13:10
#3

Ordet vast är intressant. Det verkar vara ganska begränsat till Gotland men det används uppenbart där även idag. Det finns med i Rietz dialektlexikon som ger två betydelser (1) 'stängsel, gärdesgård' och (2) 'något i rad, stengärdesgård, häck, rad af buskar'. Den är skriven på 1860-talet och redan då skriver han att det är på Gotland ordet används. I Gutamålsgillets två ordböcker, som är nyare, verkar det främst vara betydelse 2 som lever kvar, de beskriver betydelsen som 'häck i trädgårdar, långsträckt rad av träd'.

Sedan finns ju sammansättningar som stainvast/stenvast och just hässlevast/hasselvast. Den förstnämda hittar jag en del träffar på även från nyhetstext (med stavningen stenvast) men då är det just från Gotland. Vad gäller hasselvas(s)tar verkar träffarna vara främst från ovannämnda låttext, men det finns en träff från boken "Svinhugg" av Marianne Cedervall. Boken utspelar sig vad jag förstår på Gotland.

"Tyst gled han in bakom en tät hasselvast och väntade. Försiktigt drog han isär ett par grenar för att se bättre."

Ordet vast verkar vara gammalt och har säkert funnits på andra håll i landet. Det finns ett fornsvenskt varst (formen med r kan ev. förekomma också på Gotland) som kunde betyda just 'stängsel, inhägnad'. Det är alltså Rietz betydelse 1 som är den äldsta. Jag tror att det är samma rot som i värja, med en betydelse av att 'försvara' ungefär.

———

Angående hässle också. I vissa trakter i alla fall skiljer man mellan hassel (fornnordiska hasl) och hässle (fornnordiska hæsli), där det förstnämnda syftar på en enskild hassel och det sistnämda på en hasselskog. Av Gutamålsgillets ordböcker att döma är det emellertid inte fallet på Gotland utan hässle/hässel/hässl är den normala formen för hassel. Jag vet inte om vokalen kommer av en sammanblandning av fornnordiska hæsli och hasl eller om det är en normal gutnisk ljudändring. Att varianten hasselvast används antar jag dock är en anpassning till en mer standardsvensk form.

KPD
2014-03-18 17:45
#4

#3 Tack för ett utförligt och mycket intressant svar!


Värd för Finland ifokus, medarbetare på Ryssland ifokus.

Upp till toppen
Annons: