Annons:
Etikettstilistik-ålderdomligt-språk
Läst 24035 ggr
Bergspuman
2010-03-16 16:55

Riktigt gamla ord

Som flitig korsordslösare stöter jag rätt ofta på riktigt gamla ord.

Ordet för hjältedåd, t ex = dat.

Jag har faktiskt för mig att det numera plockats bort från SAOL!

Annons:
raphanus
2010-03-16 17:16
#1

Jepp, dat är borta! Detta till stort förtret för oss som spelar Scrabble på Internet.

Inkanyezi
2010-04-16 01:04
#2

Men ordet finns ju även om akademin har plockat bort det ur ordlistan, lika väl som det finns nya ord som ännu inte har kommit in och ord som dom helt enkelt har missat.

raphanus
2010-04-16 01:22
#3

#2 - O ja, orden finns, men man får inte godkänt för dem om man spelar Scrabble. Scrabble tar bara med de ord som står i senaste upplagan av SAOL.

Inkanyezi
2010-04-16 01:29
#4

Jag spelade mycket Alfapet med mina barn när dom var sådär mellan fem och elva år. Och det var inte alltid jag som vann. Vi hade ingen SAOL, utan det handlade mest om konsensus; vi bestämde oss för om ordet dög. Det var rätt kul. Ibland tillät vi mer än ett språk, men inte något som inte alla kunde, så förutom svenska blev det först franska och senare engelska.

raphanus
2010-04-16 02:05
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

#4 - Det låter som Tok-Alfapet. Det har jag inte spelat på två år!

Inkanyezi
2010-04-16 10:36
#6

Jo, ibland blev det tok också. När man inte kunde få ut något ord med de sista bitarna så kunde man försöka något som var omöjligt för att få slut på det. Jag minns väl att båda mina grabbar vägrade godkänna ordet "ikosognast", och såvitt jag vet finns det så klart inte.

Annons:
LatMask
2010-04-17 19:26
#7

 Som gammal snuskgumma vill jag gärna dra upp ordet kåt, som (iallafall ibland) på 15- och 1600-talet betydde något betydligt oskyldigare:

KÅT

© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24
[Webbversionen är inte slutkorrigerad.]

SPALT:

[K3593]

[tryckt år 1939]


kå4t, adj.
-are; n. o. adv. (†) kått (BALCK Ridd. C 5 b 1599, EMPORAGRIUS Cat. E 8 b (1669)).
( kot 1689. kå(å)t(h) 1528 osv. kått 1573 (m. l. f. sg.) - 1765 (: kåtta, n. sg. best.))
[fsv. kater; jfr sv. dial. kåt, d. kaad, glad, yster, brunstig, nor. kåt yster, brunstig, isl. kátr, glad, lustig; av om­tvistat urspr.

- Jfr KÄTTJA]

[1]

1) (till övermått) fylld av livskraft o. livs­mod, livlig, uppspelt, yster, yr; stundom svårtatt skilja från 2, 3.
[1.a]

_a)Aff een sådana ångest _(för Guds stränga dom)_ weet werlden plat intet säya, vtan är thes förinnan så säker kååt och frögdafull som hon helst wil haff­uat. LPETRI 2Post. 55 a 1555;_ (†) om människa; äv.: glad, levnadslustig.

jfr 2. Konung Mag­nus bodde i Swerige, Han war både rÿk och Kåth. Visb. 2: 409 (c. (1600).
Benjamin lustig och kåter,/ Skålarna börja nu åter. BELLMAN (SVS) 1: 47 (c. 1768, 1790);

jfr 3.

raphanus
2010-04-17 22:37
#8

#7 - Zinat Pirzadeh berättade härförleden i en krönika om att hon som nybliven sverigebo och ännu inte så bra på svenska skulle söka arbete och hittade detta ord i en synonymordbok. Hon använde det som beskrivande ord för sig själv i tron att det betyder levnadsglad. Hon fick inte jobbet.

svenake
2010-04-18 01:29
#9

I Danmark betyder det just  -  glad, livlig Glad

Läser det rätt ofta på dansk texttv.

Någon som vet vad det danska pulje betyder  (utan att söka)Glad

(Man kan läsa dansk TextTV på nätet)

Effie
2010-04-18 16:42
#10

Grön Ungdom försökte för ett antal år sedan lansera ordet "livskåt"; just med tanke på den gamla betydelsen. Det fanns t.ex. tröjor med ordet. Men det är länge sedan jag sett ordet nu.

Nej, jag har inte en susning om vad pulje betyder. Men jag har läst att danskarna tycker att Bollebygd är ett väldigt kul namn. Apropå danskar, alltså. Glad


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

raphanus
2010-04-18 17:46
#11

#10 - Bollebygd! Hahahahahaha! Det var sgu sjovt!

Jag var, som vissa vet, nyss på kryssning och hade med mig två norrmän som bilade från Oslo (för att flygplanen stod stilla). De reagerade under vägen mot Stockholm på ortnamnet Vintrosa.

TjockaBerta
2010-04-20 14:38
#12

En gång hade jag en chef som skrev så vackert och sirligt. Han använde bla ord som emedan och ehuru i sina tjänstemeddelanden. Det var alltid behagligt att läsa det han skrivit.

Såna ord ser man inte längre användas.

Skrivet den 20 dennes.

>>>Malum domesticum<<<

Bergspuman
2010-04-20 15:33
#13

Jag läste förut Alice Lyttkens böcker om Hedda Skoot och Catrin Ambrosia, som utspelas på 1700-talet. Hon har ett väldigt autentiskt språk där. Slik istället för sådan, lappri istället för dumheter, koxa istället för att titta, och mycket mer. Ganska roligt att frottera sig med gammalsvenska så där!

Annons:
raphanus
2010-04-20 16:15
#14

Jag vill slå ett slag för ordet "båtnad", och samtidigt påpeka att det var dumt av undertextaren att i filmatiseringen av Sigrid Undsets Kristin Lavransdatter översätta elskov med "passion", när vi har det alldeles utmärkta ordet "älskog" på svenska.

Sen gillar jag ordet "idrott" också. Härligt med ett eget ord för ett så internationellt fenomen!

Emo
2010-04-23 18:37
#15

Jag vet inte om ordet skula passar in här. I förmiddags kom flera regnskurar och vi pratade om vädret här. Då sa jag till min man att jag inte hade hört ordet skula på mycket länge. Det var ett vanligt ord när jag vi var barn. Hur uppfattar ni andra det? Är det ett ord som kommit ur bruk och i så fall varför? vi hade några teorier.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

raphanus
2010-04-23 18:55
#16

#15 - Skulor i pluralis är ett annat ord för sopor. Något annat sätt att använda det ordet känner jag inte till.

Emo
2010-04-23 19:57
#17

#16 Där ser man Glad Då kan du lära något nytt (gammalt) FlörtSkrattande

Ledtråd: Vi talade om vädret och det regnade Oskyldig

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Bergspuman
2010-04-23 20:41
#18

Kan det vara skvala som avses?

Emo
2010-04-23 20:52
#19

Min nyaste SAOL är från 1973, tionde upplagan och där finns det med, men det betyder inte att det används så mycket (numera).

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Effie
2010-04-23 21:24
#20

Jag håller med raphanus, och även i det fallet har jag bara hört det i sagor, där man gav skulor till grisen, typ. Aldrig hört ordet i verkligheten.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Annons:
svenake
2010-04-23 22:20
#21

När jag var liten brukade vi skula för regnet!

Men rättstavningsprogrammet här känner inte igen det. Glad Fast det reagerar även när jag skriver mej, dej, sej och dom, vilket jag gjort sedan min barndom också.  Konsekvent.

Bergspuman
2010-04-23 22:24
#22

Några ord som jag också stöter på titt som tätt, är vi istället för varför, evad istället för vad som helst, och därest istället för om.

Emo
2010-04-23 22:26
#23

#21 Det brukade vi också. Varför hör man det inte nuförtiden? Är folk inte ute när det regnar? Kommer regnet sällan skurvis ;-) nuförtiden? Finns det någon annan förklaring?

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Maria
2010-04-23 22:39
#24

#23 Kommer inte det ifrån ordet "skyla"? Att man skyler sig från regnet?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Emo
2010-04-24 10:32
#25

Ibland undrar jag om det är svårt att förstå vad jag säger :-) och skriver.

Nyss skrev jag en kommentar på annat ställe: "Fin tårta och smyckena var inte så pjåkiga de heller :-)"

Jag hoppas mottagaren förstår. Gör du?

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Effie
2010-04-24 10:36
#26

#22 det är vackra ord - men inte stöter jag på dem titt som tätt. Snarare försvinner de. "..vilken tröst, evad som kommer på" - ja, den psalmen har ju moderniserats.

#25 "inte så pjåkigt" - jo, det uttrycket kan jag tänka mig att använda ibland.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Linnea
2010-04-26 17:03
#27

#15 Jag har hört ordet skula många gånger. Och ja, det är skyla som avses. Alltså att gå nder något för att inte bli blöt i regn.

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

Annons:
RuiXue
2010-04-26 23:44
#28

#9 Pulje betyder pott som i vinstpott om jag inte minns helt fel ifrån lotterierna på jobbetFlört Jobbar i Köpenhamn sedan 3 år nu så har snappat upp ett och annatOskyldig

Men ibland så blir man änna halvschaalter på alla danska ord.

Jennie


svenake
2010-04-28 19:10
#29

#   28   Glad japp,  eller bara pott.

"Alla landsting ska få del av den ökade potten"    -  typ.

Maria
2010-05-09 21:23
#30

Är inte njugg ett gammalt ord som inte används så mycket numera men som är en bra beskrivning på något snålt tycker jag.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

LatMask
2010-05-09 22:28
#31

Njugg är ett jättebra ord! Man riktigt hör hur snålt det är! De där snåla "u" och  "gg" som vi norrlänningar uttalar så stramt, är ju alldeles perfekta för en riktigt njugg inställning!

raphanus
2010-05-09 23:35
#32

#30-31 - Annars är mjugg också ett bra ord. Lett i mjugg har vi nog alla någon gång.

Maria
2010-05-10 18:53
#33

Förliden är också ett gammalt vackert ord tycker jag.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

guraknugen
2010-05-13 11:14
#34

Ett ord som har minst tusen år på nacken ju ordet ”fucka” eller ”focka” (eventuellt finns fler stavningar – det fanns ingen standardiserad stavning av ord på den tiden). Lever kvar än idag i vissa svenska dialekter bland de äldre, men ordet tog sig vidare till engelskan en gång i tiden och numera tror de flesta att vi lånat ordet därifrån, fast det i själva verket är tvärt om. Numera förmodligen världens mest använda ord… (saknar dock nästan helt belägg för det påståendet).

Annons:
Maria
2010-05-13 11:17
#35

#34 Har aldrig hört det på svenska tidigareObestämd Har det samma betydelse som "strula" eller?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

raphanus
2010-05-13 11:27
#36

#34 - 35: Ordet betyder bland annat "stöta". En slöfock är en som är dålig på att stöta.

guraknugen
2010-05-13 11:27
#37

Det betyder samma sak som det gör på engelska, bland annat. Hittar dock just nu inga belägg för det, men jag jobbar på det…

Bergspuman
2010-05-13 14:13
#38

Att "focka" någon betyder att bli av med någon, har jag för mig. Det har jag absolut hört i något sammanhang.

Maria
2010-05-13 14:15
#39

Ja, just det. Att "peta" någon liksom

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

guraknugen
2010-05-13 17:47
#40

#38: Ja, stämmer enligt SAOB också.

guraknugen
2010-05-23 13:14
#41

#37, det vill säga mitt eget inlägg:

Enligt en sida om ”Värdelöst vetande” som jag råkade hitta citerar man boken ”Svenska skrytboken” rakt av med följande text:

Värdelöst Vetande vecka 26 - This fucking word
Det verkar som om fuck och fucking är de mest använda orden i USA för närvarande. I vissa kretsar klarar man inte av att säga många meningar utan att peta in någon variant av det gamla skandinaviska könsordet. Ordet fuck är verkligen gammalt - och skandinaviskt. Det kom till engelskan från fornnordiskan, där fukka betydde att något rörde sig fram och tillbaka. I gamla svenska dialekter, till exempel från Bohuslän, betyder också fucka att ha samlag. En släkting till ordet fucka är focka som också har med rörelse och stötar att göra och som på vardaglig svenska används när någon får sparken.

På sidan finns även en hel del annat intressant att ta del av, men källhänvisningar verkar saknas. Mycket av det som står har jag hört förut oberoende av sidan, men det hindrar ju i och för sig inte vi kan ha fått vår information från samma ställe och att den kan vara felaktig.

Ser också att flera av de andra styckena i texten också kommer ifrån ”Svenska skrytboken” men har inte läst igenom allt i detalj.

Boken är i alla fall skriven av Ulf Ivar Nilsson men källhänvisningar saknas även i den boken. Boken är skriven på ett lite skämtsamt sätt, men av det som står som jag själv har kunnat verifiera från annat håll har allt stämt hittills, ibland med viss modifikation, exempelvis om svensken som ”uppfann” den första Coca Cola-flaskan, Alexander Samuelsson. Han jobbade på Surte Glasbruk, cirka 2 km från där jag själv bodde för några år sedan (Bohus). Glasbruket är idag ett glasbruksmuseum sedan 1978.

Alexander emigrerade dock till USA och han bodde alltså inte Sverige när flaskan kom till. En del menar dock att det inte var Alexander själv som ritat flaskan utan någon som hette Earl R. Dean. Kanske tog Alexander åt sig äran i egenskap av hög chef på företaget.

Annons:
Lena1971
2010-06-15 17:01
#42

Jag läste nyss om "brava och vackra" män. Jag vet inte när ordet 'brav' försvann. Idag låter det som ett krystat lån från engelskan.


Mvh Lena
Sajtvärd på
Cancer iFokus

Bergspuman
2010-06-15 17:07
#43

Jag har hört det ordet i Alice Lyttkens' böcker om Catrin Ambrosia som utspelas på 1700-talet. Där heter det "en braf karl".

parsley
2010-06-15 19:15
#44

Hur är det med seglet fock?

Jag tror att ordet skula i samband med regn är dialekt. Hur är det med Skuleberget och Skuleskogen?

svenake
2010-06-16 14:01
#45

#44   Läste nyligen i en bok att ordet  "f-ck"   som finns i alla nutida filmer - ursprungligen är ett skandinaviskt ord, samma ursprung som "fått focken från jobbet".

Boken  = "Lagom finns bara i Svenska och andra myter om språk"

En språkbegåvning var Cornelis Vreeswijk;

-  "Medborgare ur led är tiden , det hävdar jag bestämt, törhända ni jagar standard, ja jäklar vilket skämt"

Glad

guraknugen
2010-06-16 18:02
#46

#45: Se #41

svenake
2010-06-17 03:46
#47

#46   Jo   jag såg-  ville ge tips om boken som jag gillar.  Önskar höra någon annan som har en åsikt om den.

guraknugen
2010-06-17 19:23
#48

Okej, tyvärr har jag inte läst boken.

Annons:
Emo
2010-06-17 20:04
#49

Den är intressant och givande.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Onni
2011-04-21 13:16
#50

Ett annat ord är "runka" som usprungligen betyder skaka eller darra, t ex kan ett huvud runka fram och tillbaka. Omgivningen rodnar när jag använder ordet. Förstår inte varför.Tyst

Favoriten är ordet "oomkullrunkelig". Mycket användbart.

DesK
2011-04-21 19:35
#51

Ha ha oomkullrunkelig är sannerligen ett användbart ord Skrattande, men även det ger lätt rodnad hos somliga åhörare Flört

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

Ephraim
2011-04-21 23:27
#52

Funderar på vad man egentligen menar med "gamla ord". Ganska ofta (inklusive i den här tråden) verkar det betyda 'ord som slutade användas för länge sedan' snarare än 'ord som började användas för länge sedan' vilket man kanske hade väntat sig (jämför med "en gammal stad" eller "en gammal människa").

Onni
2011-04-21 23:46
#53

Hmm… Man kanske ska tänka bakvänt här. När övergår t ex nya ord att bli, ja, vad blir de? Etablerade ord? Gamla ord kanske inte ska definieras utifrån start och avslut, s a s, utan hur länge de "hängt med". Ord kan ju dessutom återuppstå, men med ex förskjuten betydelse. Då har vi helt plötsligt ett icke-linjärt tänk!

Intressant tanke, Ephraim. Måste sova på saken. Glad

Ephraim
2011-04-23 15:57
#54

Om man verkligen funderar på ords ålder kan det bli ganska krånligt. Dels ändrar ju ord betydelse, dels ändrar de ju form. Det är inte alltid så enkelt att säga när en förändring gör att det inte längre är "samma ord". Vad gäller arvord har de ju också så lång historia att vi når en bortre gräns för hur långt de går att spåra. Sena låneord och nybildningar är däremot lättare att åldersbestämma.

Dock har jag fått den uppfattningen att "gamla ord" ofta inte används på det sättet, utan att det betyder ungefär 'ålderdomliga ord', det vill säga ord som inte längre används eller används sällan (jag säger inte att det är fel, bara intressant att notera). Dessa ord kan mycket väl vara ganska unga räknat från när de togs i bruk. I den här tråden för "riktigt gamla ord" verkar det viktigaste vara ålderdomlighet och inte verklig ålder. Första belägget i SAOB för "oomkullrunkelig" är från 1826. Jämför med "huvud" som kan spåras till urindoeuropeiskan åtminstone (d.v.s. minst 6000 år), men som fortfarande används.

---

#34 m.fl. Som svar på den nu ett år gamla diskussionen om ursprunget till engelskans "fuck" så tror jag faktiskt inte det finns några belägg för att det skulle vara lånat från fornnordiskan. Enligt Oxford English Dictionary är det sannolikt kognat med svenskans "focka", det vill säga orden har ett gemensamt ursprung i urgermanskan. Men OED lutar alltså åt att det inte är ett lån i varken svenskan eller engelskan utan ett arvord. Dock är ursprunget ganska osäkert, det äldsta skrivna belägget i engelskan är från 1528 så ordets historia innan dess är höljt i dunkel.

raphanus
2011-04-23 21:34
#55

Jag tror att TS ger en vink om vad hon menar med gamla ord, när hon poängterar att "dat" har tagits bort ur SAOL. Att ord har tagits bort ur SAOL betyder ju ingalunda att de har slutat att existera, men väl att de fallit ur allmänt bruk.

Annons:
Bjornen
2011-05-29 10:07
#56

De flesta av de upptagna orden är inte gamla utan jag använder dem fortfarande.

Skula eller oftast i plural skulôr är inte det samma som sopor, utan ett överskott från hushållet som bör bli skvalôr i skvalhintsjôn, som sedan ska stillas till djuren.

Det skvalar = porlar, forsar

Sopor eller sôpnôr kan bara komma från sopkvastn,

Upp till toppen
Annons: