Annons:
Etikettspråk-i-förändring
Läst 11598 ggr
guraknugen
8/26/10, 8:02 PM

Sentida ord som vi lånat ut till andra språk

Som jag nämnt tidigare så är ju massor (lite drygt 900 ord) av Engelska ord låneord från svenskan, eller snarare fornnordiskan – lån som skedde för cirka tusen år sedan. Ord som take (taka på fornnordiska, senare taga och numera ta på svenska), steak, husband, window (vindöga), gap, flat, by (som i exempelvis Grimsby) och så vidare är ju ord som dessutom används ganska ofta.

När det gäller sentida utlåningar känner säkert de flesta till ombudsman, smorgasbord (smörgåsbord förstås) och moped. Ett jag inte hört förut råkade jag dock på av en slump idag:

Fartlek

Känner ni till andra ord som, under de senaste kanske 200 åren eller så, lånats ut från svenska till andra språk? Alltså inte nödvändigtvis till engelskan, utan även till andra språk.

Annons:
svenake
8/26/10, 11:48 PM
#1

Tja,  jag har sett ungefär följande:

"The only reason to drive a cabriolet is because it is free fart"

Hoppas jag stavat rätt nu Flört

guraknugen
8/27/10, 12:11 AM
#2

Hittade på någon skämtsida ungefär följande:

Svenska
Det är inte farten som dödar, det är smällen.

Engelska
It's not the fart that kills, it's the smell.

guraknugen
8/27/10, 11:03 AM
#3

Kom ju på ett ord till: Tecknet # har ju många namn på både svenska och engelska. Inte för att det används så mycket nu för tiden, och de flesta engelsktalande kanske inte ens hört talas om ordet, men vissa kallar tecknet för ”bradgard” efter vårt ”brädgård”.

Bergspuman
8/27/10, 11:13 PM
#4

Jag är rätt säker på att det svenska "skola" har lånats in i finskan som "koulu".

guraknugen
8/27/10, 11:38 PM
#5

#4: Fast frågan är kanske om skola i sin tur inte lånats in från exempelvis school, eller kan det vara tvärt om där också? Nej, det kan det nog inte, för inte hade vi väl några skolor på vikingatiden eller ens före 1600-talet (före 1600-talet lånade vi i stort sett inget från engelska, däremot från en hel del andra språk)?

Bergspuman
8/27/10, 11:43 PM
#6

#5 Någon undervisningsplikt fanns ju inte innan en bit in på 1800-talet och heller inga egentliga allmänna skolor. Självfallet är skola släkt med school och Schule. Om man googlar på "skola" och "etymologi" får man en fullständig förklaring om ordet, ursprungligen grekiskt. Även "schema" är grekiskt.

Annons:
guraknugen
8/28/10, 12:11 AM
#7

#6: Låter ju inte helt ologiskt. Det är nog så med ganska många ord, att många språk använder ungefär samma ord och har lånat dem från samma ställe, exempelvis grekiska eller latin.

Ephraim
8/28/10, 4:09 PM
#8

#6 & #7 Ordet "skola" har enligt SAOB funnits i svenskan sedan fornnordisk tid så det är på intet sätt nytt. Vad som kallades "skóli" under fornnordisk tid behöver inte ha varit något vi idag tycker är en "skola", utbildningsväsendet har förstås förändrats.

Ursprunget är dock latinets "schola", i sin tur av grekiskans "s????". Detta ord är spritt över stora delar av Europa, förutom engelska och tyska finns bland annat nl. "school", it. "scuola", sp. "escuela", fr. "école", ry. "?????" för att nämna några. Finskans "koulu" hör förstås hit. Det är emellertid mycket möjligt att det finska ordet kommit via svenskan, det vet jag inte. Fornnordiskan behöver ju i sin tur inte ha lånat ordet direkt från latin utan kan ha lånat det från fornlågtyskan exempelvis.

Effie
8/28/10, 8:00 PM
#9

För många år sedan satt jag och bläddrade i en illustrerad fransk ordbok, och stötte på ordet "tjäle". Exakt den stavningen. Hur en fransman skulle uttala ordet vågar jag mig inte på att gissa. Fast jag har ett vagt minne av någon fonetisk anvisning, ungefär "själ".

Finska låneord, för att byta ämne lite, är ju inte alltid så lätta att känna igen. Om nu fransmän inte vill ha mer än två konsonanter i följd, så vill finnar inte ha ens två konsonanter i början av ett ord. Så då stryker man resten. "Ranta" måste ju vara ett lånord någonstans ifrån (strand), t.ex. Och ovan nämnda "koulu" är ett annat exempel.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Ephraim
8/29/10, 4:35 AM
#10

#9 "Tjäle" har faktiskt lånats in i engelskan också, med stavningen "tjaele" (uttalas /???l?/ eller /t?e?l?/.

---

Jag har en liten lista på ord som finns i Oxford English Dictionary med svenskt ursprung (jag kan dock inte lova att listan är uttömmande). Det finns ytterligare några ord som möjligen kan ha svenskt ursprung men de är inte med. Vissa av dessa ord är naturligtvis väldigt ovanliga eller tekniska (många ord från biologin eller geologin) men de är tillräckligt etablerade för att finnas med i OED. "Bradgard" fanns tyvärr inte i OED.

• Angstrom 'A very small unit of length, 10-10 m, approximately the size of an atom, used especially to measure the wavelength of electromagnetic radiation or distances between atoms. Abbreviated Å' < Anders Jonas Ångström

• barling (Obs.) 'A pole' < bärling

• Celsius bl.a. 'Celsius degree n. a degree of the Celsius scale; = KELVIN n. 2. Symbol °C or C.' < Anders Celsius

• desman 'An aquatic insectivorous mammal, of the genus Myogale, nearly allied to the shrew-mouse, but larger; esp. M. moschata, the musk-shrew or musk-rat, which inhabits the rivers of Russia, chiefly the Volga and Don, and secretes a sort of musk. Another species (M. pyrenaica) is found in parts of the Pyrenees.' < Desmanråtta (även kallad myskmullvad)

• dy 'A type of sediment rich in organic matter deposited in unproductive lakes.' < dy

• eider 'A species of duck, Somateria mollissima, abundant in the Arctic regions, that lines its nest with EIDER-DOWN; also, king-eider (Somateria spectabilis). Chiefly attrib., as in eider-bird, -duck' < ejder (OED anger att svenskan fått det från isländskan men att det nått engelskan via svenskan)

• fartlek 'A method of training for middle- and long-distance running, in which the athlete runs over country, mixing fast with slow work.' < fartlek

• fiard el. fjard 'An arm of the sea similar to a fiord but having a broader and more irregular shape and occurring on coasts of lower relief.' < fjärd

• fierding 'An alleged name for a quarter of a hundred or of a shire. Also attrib. in fierding-court.' < fjärding

• "gauntlet" el. "gantlope" som i "run the gauntlet" el. "run the gantelope" < gatlopp. Gauntlet i betydelsen 'handske' har annat ursprung.

• harfang 'The Great Snowy Owl.' < harfång

• geo-politics 'The influence of geography on the political character of states, their history, institutions, and esp. relations with other states; also, the study of this influence.' < naturligtvis är ordet bildat av grekiska rötter, men "geopolitik" myntades av Rudolf Kjellén 1899 och lånades till engelskan från svenskan

• glögg el. glogg 'A Scandinavian (orig. Swedish) winter drink, traditionally consisting of hot sweetened red wine to which brandy, almonds, raisins, and various spices are added.' < glögg

• gravlax 'A Scandinavian dish consisting of dry-cured salmon marinated in a mixture containing salt, spices, and dill.' < gravlax

• ide 'A cyprinoid fish (Leuciscus idus or Idus melanotus), inhabiting the fresh waters of northern Europe.' < sv. id (en fisk)

• lagg 'A natural ditch along the edge of a raised bog.' < dial. lagg

• lek (v.) 'intr. of certain birds: To take part in a pattern of behaviour centred upon a lek; hence lekking vbl. n. Also lek n.1, a patch of ground used by groups of birds of certain species, esp. blackcock, during the breeding season, as a setting for the males' display and their meeting with the females; the display itself or the season during which it takes place.' < leka

• lingonberry 'A dwarf variety of mountain cranberry, Vaccinium vitis-idæa var. minus, native to far northern temperate regions; also, another northern species of cranberry, V. oxycoccus.' < lingon

• moped 'Originally: a motorized pedal cycle. Now usually: a light two-wheeled motor vehicle with a small engine.' < moped

• ombudsman bl.a. 'A person appointed to investigate complaints against maladministration by a particular category of organization or in a particular area of public life, such as local authorities, hospitals, or pensions.' < ombudsman

• orienteering 'A competitive sport in which runners have to find their way across rough country with the aid of a map and compass. Also (occas.) with competitors using skis, riding on horseback, etc. Also fig.' < orientering

• vallhund 'A breed of sturdy, short-coated dog, resembling and related to the Pembrokeshire corgi, and used as a herding dog in Sweden; a dog of this breed. Also called Swedish Vallhund.' < vallhund

• rune-staff 'a. A magic wand inscribed with runes.    b. A runic calendar or clog-almanac.' < runstav

• smorgasbord bl.a. 'fig. A medley, miscellany; a rich variety or selection.' < smörgåsbord

• skarn 'Orig. applied to the silicate gangue of certain Archæan iron-ore or other mineral deposits, esp. where these occur in limestone or dolomite; now extended to any lime-bearing siliceous rock produced by metamorphism (esp. of limestone or dolomite) and the introduction of new elements.' < skarn

• sloyd (även slöijd, slöjd, slojd, sloid) 'A system of manual instruction or training in elementary woodwork, etc., originally developed and taught in Sweden.' < slöjd

• trap 'A dark-coloured igneous rock more or less columnar in structure: now extended to include all igneous rocks which are neither granitic nor of recent volcanic formation.' < trapp

• tjaele 'Frozen ground; also, permafrost. Freq. attrib.' < tjäle

• raggare 'In Sweden: a member of a subculture favouring American cars of 1950s vintage and rock music. Also: such people collectively; their subculture.' < raggare

• rutabaga ' The Swedish turnip, Brassica napus var. napobrassica. = SWEDE' < västgötska "rotabagge"

--

Sen några grundämnen vars engelska namn har koppling till Sverige. Skandium och tulium har väl mer koppling till norden men upptäcktes och namngavs av svenskar

• holmium (Ho) < Holmia, latin för Stockholm

• nickel (Ni) < nickel (av ty. Kupfernickel)

• terbium (Tb) < Ytterby gruva

• scandium (Sc) < Skandinavien

• thulium (Tm) < lat. Thule

• tungsten (W; det svenska namnet är Volfram) < sv. tungsten. På svenska är "tungsten" ett annat namn för Scheelit som är ett volframhaltig mineral.

• ytterbium (Y) < Ytterby gruva

• yttrium (Y) < Ytterby gruva

Därtill finns faktiskt väldigt många mineral som bär namn efter svenskar eller som namngivits av svenskar. Men de var för många och för tråkiga för att jag skall vilja lista dem.

Inkanyezi
8/29/10, 11:30 AM
#11

Jag misstänker att "rutabaga" inte har kommit direkt från svenskan utan snarare via franska, eftersom det vanligare ordet för kålroten är "swede", medan den på franska heter "rutabaga". Det kan så klart vara tvärtom.

guraknugen
8/29/10, 11:37 AM
#12

Jo, det fanns ju en del som man egentligen kände till men som man inte hade tänkt på, exempelvis när det gäller enheter som Ångström (10?¹° m som sagt, inte 10-10 m = 0 m) och Celsius. Även Rotabagge har man ju hört talas om, men frågan är om det kan vara frågan om ett nutida lån. Är inte det ursprungligen fornnordiskt? Men det kan ju ha lånats nyligen ändå, i och för sig.

Förr trodde jag alltid att det var Ytterby utanför Kungälv som avsågs, men där finns ju ingen gruva vad jag vet, så uppenbarligen finns det fler Ytterby i landet…

Tack för listan, det var intressant!

Inkanyezi
8/29/10, 11:40 AM
#13

Ytterby där mineralet hittades ligger på Resarö norr om Vaxholm.

Annons:
Bergspuman
8/29/10, 11:50 AM
#14

#11 Nu blippade det till i minnet. Vet ej hur det stavas, men 'rudabager' har jag hört sägas i en amerikansk TV-serie och det översattes 'broccoli'!

Kan någon dementera / verifiera?

guraknugen
8/29/10, 11:51 AM
#15

Se där, på ”fel sida” alltså…

Tungan uteSkrattande

raphanus
8/29/10, 2:21 PM
#16

#4 - Finskan har lånat mycket från svenskan. Kahveli (gaffel), ranta (strand), kyltti (skylt) och keripukki (skörbjugg) är några exempel. Min absoluta favorit är leffa, slangordet för film, som kommer från det gammalstavade uttrycket "lefvande bilder".

Effie
8/29/10, 4:18 PM
#17

#10 Vallhunden enligt beskrivningen måste vara västgötaspets.

Ytterby gruva gav namn åt Erbium också, har jag för mig. Tydligen gott om olika grundämnen där.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Ephraim
8/29/10, 10:32 PM
#18

#11 "Rutabaga" är det vanligaste ordet i USA och Kanada. "Swede" är det vanligaste ordet i Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. "Rutabaga" är dessutom huvudord på Wikipedia (som tenderar att föredra den amerikanska varianten).

Jag skulle närmast tro att det är franskan som lånat det från engelskan och inte tvärtom. För det första är "rutabaga" en ganska bra engelsk fonetisk återgivning av "rotabagge" men en ganska dålig fransk. För det andra är det ganska logiskt att ordet följde med svenska immigranter till Nordamerika. Det passar också bra med det faktum att det är ett västgötskt dialektord och inte ett standardsvenskt ord. Det är mer svårförklarligt att franskan skulle ha lånat in ett sånt ord. Det första belägget i engelska texter är från J. B. Bordleys "Essays & Notes on Husbandry" som gavs ut 1799 i Philadelphia så tid och plats stämmer rätt bra med denna hypotes. Därtill ger OED förklaringen att ordet kommer från svenskan och de är ganska noggranna så jag tror faktiskt att de skulle angett om ordet kommit via franskan.

När ordet dök upp i franskan vet jag inte men franska Wikipedia anger att "le rutabaga" blev mycket populär under andra världskriget så det är inte helt otänkbart att namnet kom från engelskan vid denna tidpunkt (det finns ju också andra franska namn exempelvis "chou-navet").

---

#12 De upphöjda siffrorna försvann i kopieringen men 10?¹° m är det naturligtvis.

Om "rotabagge" funnits i svenska dialekter sedan fornnordisk tid eller om det är en senare bildning har jag ingen aning om men det påverkar ju inte listan. Väldigt många ord i svenskan har ju fornnordiskt (eller äldre) ursprung. Men ordet lånades definitivt inte in i engelskan under fornnordisk tid. Det första belägget i engelska texter är från J. B. Bordleys "Essays & Notes on Husbandry" från 1799.

---

#17 Vad "vallhund" hette på svenska visste jag inte men om man ser efter på Wikipedia så har du helt rätt.

Erbium (Er) också ja, det hade jag missat att ta med. Någonstans där känns det som att namngivarnas fantasi tog slut! Holmium, skandium och tulium upptäcktes också i mineral från denna gruva. Jag undrar om inte detta är något slags rekord. Gadolinium (Gd) tror jag också har en koppling till denna gruva, det har också fått namn efter Johan Gadolin (född i Åbo när det fortfarande var svenskt).

guraknugen
8/29/10, 10:47 PM
#19

#18: Jag vet inte heller hur det står till med just rutabagge, men många fornnordiska ord, eller i alla fall några, lever ju kvar i vissa dialekter, så jag tänkte bara att det kunde vara så med det ordet. Kanske är helt fel, vad vet jag?

Ephraim
9/4/10, 10:24 PM
#20

#19 Jo, det är inte alls ovanligt. I detta fall undrar jag dock om det inte är en nybildning i dialekten. "Rotabagge" finns i SAOB och Rietz dialektlexikon men ingen av dem anger något ursprung och jag kan inte finna någon fornnordisk motsvarighet. Så det är min gissning, men den som vet bättre får gärna visa på motsatsen!

Annons:
guraknugen
9/4/10, 10:31 PM
#21

#20: Rietz dialektlexikon? Det från 1867? Har du det?

Ephraim
9/5/10, 11:08 PM
#22

#21 Just det ja. Någon tryckt utgåva har jag inte (det hade varit trevligt dock) men det finns gratis på internet:

http://runeberg.org/dialektl/

guraknugen
9/5/10, 11:39 PM
#23

Tackar för länken. Vet att de brukar nämna detta Lexikon i P1 Vetenskapsradion Språket och de har säkert också nämnt att de har en länk dit på sin hemsida, men jag har glömt kolla upp det…

Upp till toppen
Annons: