# Finlandssvenska dialekter
Author: [Borttaget]

Ramlar in här mer eller mindre direkt från en tråd på [KiF](http://www.kolhydrater.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=2f642f4a-9f64-4796-86c8-43bc614ffaeb&GroupId=5cb8dba0-c674-4e08-9297-0f28536f94a4&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup) som riskerade spåra ur pga ett visst intresse för finlandssvenska dialekter i allmänhet och närpesdialekten i synnerhet. Framförallt inläggen #27-> är de som föranleder den här tråden.

Så vi fortsätter här om ni är intresserade.

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Schenn, Schär, Schännar betyder alla "här". Vilket som används är beroende av satsuppbyggnad och syftning, t ex

Hyör et ja ha huört e ska finns tomatän schennar(?) (Ursäkta, jag har hört att de säljer tomater här, är det sant?)

Haar di na tomaatär schär? (Säljer de några tomater på det här stället?)

Jåo schenn ligger di (Jodå, dom ligger här)

## Comment 2
Author: DesK

Detta är jätteintressant och jag vill gärna läsa mer om det ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Lärde mig en del finlandssvenska som barn, men har glömt det mesta ![Gråter](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

## Comment 3
Author: KarinJ46

Då är jag också med här! Enligt exet betydde  "uppstackaslarvo" = Paraply och "Nurkskvalp" = gungstol.

F d svärmor i Tenala bad mig att "fara ut me roski" och det tarvades en översättning innan jag förstod att hon bad mej gå ut med soporna. Hon var för övrigt från Karis. Hon pratade också om sin "kavari" (väninna?)

En annan gång bad exet mig att ta hem hans "tossor" från landet och jag kom hem med tofflorna. Han menade "jumpadojjorna".

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Jag tror att de två första är delvis humorkonstruerade, nu när du har berättat vad de betyder så kan jag tänka mig att det heter oppstakaschlärvo=trasa som sitter i toppen på en stav. (o=o,inte å)

Nurkskvalp=det som skvalpar i knuten=gungstol :-D

Men jag har som sagt inte hört uttrycken i dagligt tal.

roski=finskans roska=skräp

kaveri är finska för kompis.

tossor är vanligt förekommande i hela svenskfinland tror jag och ofta med förstavelsen jomppa eller jymppa för att specificera att det är fråga om träningsskor

## Comment 5
Author: JazzBass

Lite finska ord som jag använder regelbundet:

Rosk, roskis - sopor, sophink eller -korg. När man "far ut med roskisen" går man ut med soporna.

Kiva - Finska för trevlig, angenäm, kul, bra, positivt..

Kaveri - Kompis

Keikka - Ofta en spelning eller konsert, men kan också betyda t.ex. ett annat kortvarigt uppdrag. Uttalas med "långt" k, alltså en lite paus efter "ei". Prova säga kicka och släng in ett e före i-et.

Talko - Mycket bra ord som beskriver att man jobbar mer eller mindre oavlönat tillsammans i grupp på något större eller mindre projekt.

Sedan finns det en hel del finlandismer som är finlandssvenska ord, helt enkelt. Ett jag använder en del är "kännspak", som är en synonym till "säregen" eller "karakteristisk". "Menföre" är ett annat men jag har inte full koll på vad det exakt betyder.

"Morjens" och "moi" är troligen de vanligaste finlandssvenska hälsningsordena. Det förra tror jag kan härstamma från ordet "morgen" eller "morgens".

I skolan här talar ingen om basket utan det är korgboll. Brännboll finns just inte alls utan det är boboll som gäller istället. I södra Finland är det också vanligt att man spelar sähly när man egentligen spelar innebandy. Det är ju snabbare och lättare och säga (visst?) ;-)

På jumpatimmarna kan man också skesa eller skrinna så här på vintern. Då åker man skridskor.

"Bibblan" säger man inte utan man lämnar bort l:et, "bibban"

Och just det ja. Semla är en liten fralla av icke-sött bröd, alltså som ett litet runt matbröd som man sätter smör och ost på. Beställ fastlagsbulle om ni vill ha en rikssvensk semla.

Mer kommer kanske om jag kommer på nåt... :-)

## Comment 6
Author: raphanus

Vad roligt att se att ni tog med er tråden hit! Om det drog hit några nya forummedlemmar, vill jag gärna hälsa dem extra välkomna!

## Comment 7
Author: [Borttaget]

På tal om finlandssvenska uttryck som kan missförstås i Sverige:

Att "sitta på" betyder att man åker med någon t ex i bil (imperfekt "satt på" kan lätt missförstås ![Skäms](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms")![Tyst](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst"))

## Comment 8
Author: [Borttaget]

#5 Menföre är ren svenska och ingen finlandism. Det är föret den tiden på året då isen varken bär eller brister. (enl. SAOL "dåligt \[släd\]före")

## Comment 9
Author: [Borttaget]

#5 När jag gick i skola på 70-talet i Vasa hade vi inte en susning om vad boboll var. Däremot spelade vi mycket brännboll och kådda som närmast skulle kunna beskrivas som en blanding av handboll och brännboll(?). Finns kanke någon motsvarande sport på andra ställen också men kommer inte på vad den skulle kunna heta.

## Comment 10
Author: JazzBass

#8 - Kollade på SAOL på nätet och såg att ordet nämndes med tillägget "_mest finl._" alltså att det är vanligare här. Rosk och många andra finlandismer finns också i ordlistan, t.ex. kännspak, men inte t.ex. roskis. Morjens finns inte heller. För att vara konsekvent med finlandismerna i ordlistan borde det absolut tas med tycker jag. :-)

## Comment 11
Author: KarinJ46

#6 Tack Raphanus! Har aldrig besökt detta forum tidigare, nu har jag startat en prenumeration. Jag älskar språk, dialekter och uttryck ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad").

Jag kontrar med ett finlandssvenskt inlägg från en väninnas väninna på Facebook: - "Jissos i väädin va ni haldär på!! No får ni lugn ner edär, man får jo hjärta i halsgråopin tå man lesär va såm hendär täär vi ert. Vilda Bromarf typ, sköit åm edär no!!! (sade gamla tant Netti)

Detta är på "Bromarfsmål" om det finns något sådant.

Jag älskar det! ![Kyss](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss")

## Comment 12
Author: [Borttaget]

#10 Min SAOL är rätt gammal, från -86 och nämner inte att menföre skulle vara finlandssvenskt, det kanske försvunnit ur svenskan på senare år. Gissar att det nog blivit ovanligare här också, inte ens vi använder ju häst och släde längre och det var nog ett viktigare uttryck förr.

Men tilläggsskylten till vägmärket "Annan Fara" där det står "Menföre" har jag för mig att jag sett för inte så många år sen.

## Comment 13
Author: [Borttaget]

#11 ![Förvånad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Bromarf!? Jag hade gissat på landsbygden norr om Vasa, Korsholm!

## Comment 14
Author: KarinJ46

#13 Mittåt! Kom just på att min väninna är inflyttad till Bromarf från Munsala. Är inte helt insatt i geografin men tror att jag flög till Vasa när jag skulle till Munsala på bröllop?

## Comment 15
Author: [Borttaget]

#14 Jamen då så! Munsala ligger en fem sex mil norrom Vasa och jag hade nog kunnat utöka området från Vasa ända till Jakobstad.

Munsala har också en mycket kännspak dialekt som inte riktigt kom fram i det du skrev (råkade inte vara några sådana ord med och dessutom har det med uttal av väldigt tjocka l-ljud att göra) Be din väninna säga "fohllt me shyhlt ondi fihltin" (fullt av sylt under filten) så får du se!

## Comment 16
Author: Inkanyezi

Jag ser ordet "rikssvenska" lite här och var, och "vatusvenska" stöter man sällan på. Däremot används "vatusvensk" oftare. Jag är inte helt klar över var eventuell skillnad kan ligga, men eftersom det vid flera tillfällen har påpekats att jag talar vatusvenska (och att jag är vatusvensk), antar jag att det mer specifikt kan handla om stockholmska, dialekten från huvudstaden. Ni som är svenskspråkiga i Finland kanske kan klargöra?

## Comment 17
Author: JazzBass

#11 - Det skulle nästan kunna vara österbottniska också, men de nyländska och åboländska dialekterna var förr klart mer utpräglade än de är nuförtiden. De tycks ha bevarats bättre här i Österbotten än i södra Finland.

Här hittade jag lite intressant information: [http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=161](http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=161)

Edit: Nu ser jag de andra svaren i tråden.. min magkänsla att det var österbottniska var alltså rätt befogad. :-)

## Comment 18
Author: JazzBass

#16 - Jag har faktiskt aldrig hört talas om "vatusvensk(a). Rikssvenska och högsvenska är de termer som jag vet används. Den förra beskriver korrekt svenska med sverigesvenskt uttal, medan det senare inte refererar till nåt specifikt uttal vad jag vet.

## Comment 19
Author: [Borttaget]

Vatusvensk(a) talar och/eller är någon som är född i Finland med svenska som modersmål och som har flyttat till Sverige för att arbeta. Återvänder till Finland vid lämpliga högtider som jul, påsk och midsommar och där inte längre kan prata sitt modersmål, sin finlandssvenska dialekt utan har anammat det sverigesvenska sättet att prata. Vatusvensken pratar alltså en urvattnad svenska som tyder på en viss arrogans mot sina rötter och en viss (ofta motiverad men ändå avundsjukt nedvärderad) stolthet över att ha kommit sig upp i livet. Återvänder ofta med fin och ny (ibland hyr-) bil.

Rikssvensk är en som är född och uppvuxen i Sverige och alltså pratar Rikssvenska, ofta stockholmska.

Här ett exempel på en typisk [vatusvensk](http://www.youtube.com/watch?v=GMoBQrsC_9s&feature=related)

## Comment 20
Author: Inkanyezi

#19 och det antyder att jag alltså felaktigt utpekas som vatusvensk, eftersom jag är född i Sverige och aldrig har bott i Finland.

## Comment 21
Author: KarinJ46

#15 :-) Ska se efter om jag kan hitta några fler bra exempel som hon skrivit på Facebook.

## Comment 22
Author: [Borttaget]

#20 Enligt min mening ja. Det är ju möjligt att ordet används i annan betydelse på andra håll t ex synonymt med rikssvensk, men som uttrycket användes i min barndom på landsbygden kring Vasa så är det rätt nära min beskrivning i #19. Kunde användas redan om svenskregistrerade bilar på väg till/från sverigesbåten, så främst användes det om någon som inte var en riktig svensk utan utflyttad till Sverige.

## Comment 23
Author: [Borttaget]

#18 Högsvenska är som jag förstått det den svenska som pratas (eller kanske pratades förut) i finlandssvensk radio, alltså närmast en form av "lästrogen" eller kanske akademisk svenska utan slang och dialektala inslag. Lärare i grundskolan ska också prata högsvenska och ingen dialekt.

Svenskar pratar aldrig högsvenska, de pratar nästan uteslutande sin egen dialekt även i offentliga sammanhang som radio och TV oavsett om det är skånska eller norrländska.

## Comment 24
Author: KarinJ46

Hittade den här fantastiska lyssningsbara länken [Finlandssvenska dialekter](http://www.sls.fi/doc.php?docid=323) på en annan plats här på forumet. Underbart! Lyssnade på en äldre man från Bromarf och det lät precis som min f d "Sväfa".

## Comment 25
Author: raphanus

#7 - Det uttrycket använder vi även på norska: "Skal du sitte på?" = "Vill du ha lift/skjuts?".

## Comment 26
Author: TjockaBerta

\# 19

En klockren beskrivning av min pappa. Mamma bytte tillbaka till finlandssvenskan när hon var "hemma" på besök men aldrig pappa.

På pricken med arrogans och bilen och allt. Skrattar!

## Comment 27
Author: JazzBass

Kom på lite fler finlandismer som borde nämnas här:

Att "**täckas**", i betydelsen att ha mage att göra nånting. _"Hur täcks dom?"_ tänkte jag precis nyss då jag läste att bl.a. sjukdagpenningen och barnbidraget växer med hela 0,4%. [Artikel i Vasabladet](http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=145635)

Nån som har nån mer information om detta uttryck som är väldigt vanligt på denna sidan östersjön? Ordet "täckas" finns i SAOL som finlandism såg jag nyss.

En annan är ordet "**fast**" som har en extra betydelse här:

_"Jag gör fast vad som helst om jag bara slipper det där". "Kom fast dit vid 6-tiden så ser vi vad vi hittar på"._ Ordet används alltså som ett litet utfyllnadsord. I det senare exemplet förvandlas uppmaningen till ett förslag med hjälp av ordet "fast".

Ordet "**slippa**" används här i både den rikssvenska betydelsen och en diametralt motsatt betydelse:

_"Jess, jag slapp in på universitetet!"_

Via telefon: _"Du behöver inte komma och öppna sen heller, jag slapp in via bakdörren som var olåst"_

_"Slipper du och komma ikväll?"_

## Comment 28
Author: KarinJ46

#27 oooh det där med "fast" och "slippa" känner jag igen väl från ex-svärföräldrarna som bodde i Tenala (han var från Bromarf och hon från Karis).

Och sen "åkte" man inte till byn utan man "for" till byn. Man kunde även "fara ut med hunden" vilket var en hundpromenad.

dynvar = örngott

## Comment 29
Author: KarinJ46

#27 Kom just på en annan lustig sak. Vet inte om det är platsbetingat men dom brukade även stoppa in en extra stavelse i slutet på ord, t ex: trött-tröttiger, fattig-fattiger, hungrig-hungriger, glad-gladiger.

## Comment 30
Author: JazzBass

#28 - Ja man far överallt här. :-) Dynvar är väl f.ö. mer logiskt än det kryptiska örngott?

#29 - Absolut, det är rätt vanligt men kanske inte exakt i de formerna du skriver. Tröttiger har jag inte hört, inte heller gladiger, men nog fatigär och hungroger (obs med o). Här uppe tror jag dock det är lite vanligare med "fatin"/"fatian" och "hungro". _"He va en fatian gobb"._

Lite intressanta länkar, den första allmänt om dialekter och förvrängning av ord i talspråk, den andra en lista på vanliga och kanske icke önskvärda finlandismer:

[http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=161](http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=161)

[http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=2203#Bort](http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=2203#Bort)

## Comment 31
Author: JazzBass

_Hoppeligen_ är också ett vanligt ord i svenskfinland och används istället för förhoppningsvis. I SAOL finns också ordet, det nämns inte som finlandism men det står (skämts.) efter ordet. Det var något överraskande för mig, jag uppfattar det inte som mer skämtsamt än förhoppningsvis.

Rikligt användande av ordet "nog" är också väldigt vanligt. _"Nog har jag tänkt fara dit nog", " Det är nog bra så"._ En rikssvensk kommenterade en gång att jag använde ordet nog hela tiden och hon uppfattade det som jag var väldigt obestämd. Kanske låg nåt i det, men det är nog ändå mer en vanesak...

## Comment 32
Author: raphanus

#27 - Kan "fast" i denna betydelse vara en germanism, tro? Det tyska ordet "fast" betyder _nästan_ på sverigesvenska.

## Comment 33
Author: JazzBass

#32 - Det kan hända att det härstammar därifrån, men jag har aldrig tolkat ordet som "nästan". Stämmer det så antar jag i så fall att den betydelsen med tiden har glömts bort och ersatts med en ny.

## Comment 34
Author: JazzBass

Flera (som jag dock inte använder själv):

Här är det jättevanligt att man "tvättar tänderna/tändren(a)".

Armar och ben "somnar", de domnar inte.

## Comment 35
Author: KarinJ46

#34 Just det! Det känner jag igen, det där med tvätta tändrena ![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 36
Author: TjockaBerta

\# 29

Tjocker och duktiger var en beskrivning av en söt flicka enligt min mormor (Helsingfors).

\# 34

Ja och öronen går i lås.

## Comment 37
Author: Onni

Det tog ett tag innan jag listade ut att "halare" var lika med vinteroverall, dvs "haalari". Diskussionen i ett forum om barnkläder blev lite mer logisk efter aha-upplevelsen...

Jag har lagt till verbet "jamsa" i mitt vokabulär. "Jamsa inte!" funkar bra som tillsägelse. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Någon som vet ursprunget? Jag har finskt ursprung, men minns inte att vi använt det alls. Ändå misstänker jag, att jag "ärvt" ordet från Finland.

## Comment 38
Author: JazzBass

Ett ord som är ganska vanligt och har lite samma betydelse som "jamsa" är "jåma", med korta vokaler. "Slut jåma!" är en ganska vanlig tillsägelse om man vill att nån ska hålla käft och sluta klaga. Obs. Inget "a" efter slut, det blir kortare och kraftigare utan.

## Comment 39
Author: Onni

Aha, som svenskans "tramsa"? Finskan har ju "juonitella", men det kanske är långsökt (jåma, tänkte jag på).

## Comment 40
Author: JazzBass

Precis. Tror inte det är kommer från "juonitella" då det ordet har en lite annan innebörd men helt otänkbart är det inte, bara ganska långsökt som du säger.

## Comment 41
Author: [Borttaget]

Mycket av åländskan kommer från finlandssvenskan så jag känner igen massor av orden. Brukar lyssna på Radio X3M som är en finlandssvensk kanal. Och vad jag älskar denna dialekt. Jag har "lärt" mig massor därifrån.

Klockan är fem före tre

Halare - overall

Hårt vet jag inte om det används i finlandssvenskan men på Åland så är hårt lika med fort/snabbt

Ämbar - hink

Sen vet jag att ålänningarna säger laga om saker som dom fixar/gör eget. Man kan laga egna frimärken.

## Comment 42
Author: Karmatarerskanise

#34 Det där med att benen och armarna somnar är inget finlandssvenskt. Det säger man här i skåne också.

## Comment 43
Author: Onni

#33 Det jag fascineras över är just ord som fortsatt förekommer frekvent i finlandssvenskan, men som s a s fasats ut här i Sverige. Man får väl påstå att man kommer riktigt nära det äldre svenska språkbruket genom att titta lite på de finlandssvenska dialekterna.

Ämbar använder jag ganska ofta. Låter häftigare än hink! ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Apropå #29 (m fl), så tror jag att adjektiv, som ex "tjocker", har kvar det gamla sättet att böja enligt genus. Här motsvarar -er maskulinus. Västgötskan använder det mycket.

## Comment 44
Author: Moctezuma

Vår dialekt har många drag från äldre svenska. Vi har kvar "ei" i flera ord, till exempel stein och heim, och speciellt äldre människor lägger till -er efter  adjektiv (e(i)n tjocker/konstiger/ilaker gåbbe). Min farmor säger kråukåger (krokig) och tåukåger (tokig), vilket jag tycker låter roligt :)

Jag tror som #43, att -er är en gammal genusändelse som blivit kvar i vissa dialekter. Jag antar att det är en maskulin form, likt tyskans. Finns det någon feminin form för det också? Ellen kan man också säga en tjocker kvinna?

Sen vet jag också att adjektiv och verb böjs mer ålderdomligt här. Att man skrinnade i vintras låter lika bra i mina öron som att man springade eller sjungade i somras! Jag säger skrann, men har börjat vänja mig vid att skriva skrinnade :P

Här säger man bökrena, händrena och fötrena (böckerna, händerna, fötterna). Inte blir ofta inga; "Ja veit inga" eller "De har ja inga sagt!". Vatten uttalas vatn, katten kattn ock så vidare.

Två uttryck som också är typiska för finlandssvenskan är väl att någonting harmar och att man får leidon. Det är lite svårt att förklara vad harmar betyder. Om man är en poäng från att få godkänt i ett prov, harmar det att man inte fick den sista poängen. Det harmar också om man får målarfärg på sin nya vita t-skjorta, om man förlorar en fotbollsmatch eller om man köper nya skor och följande dag ser att de finns på rea. Hoppas min dåliga förklaring gjorde någon ens lite klokare :P Det harmar att jag inte kom på bättre exempel.  
Man får leidon när man blir trött på någonting. "Ja fick leidon å for hem", "Fick du int leidon på å sit där me henne?" eller "De fick leidon på att spela kortspel och börja spela Monopol iställe".

Här används "man" som både subjekt och objekt. "Alla glodd på man när man gick förbi!".

## Comment 45
Author: TjockaBerta

Används "hassa" av någon? "Hassa inte pengarna nu" eller "idag har vi hassat". I betydelsen slösat.

"Det tar så sjukt" sa man när det gjorde ont, minns jag också plötsligt.

Vi tog på oss "simkostymen" när vi skulle "fara till simstranden o simma". Badade gjorde man bara i karet.

Många är orden som kommer tillbaka till mig när jag läser denna tråd.

## Comment 46
Author: Moctezuma

#45 Hassa/haska används ofta. "Hassa/haska int bort alla pengar på en gång sen!".

"Det tar sjukt" är ett uttryck som jag har funderat länge på. Jag har ingen aning om varifrån det kommer. Någon som vet?

Att svenskar säger att de "åker och badar" tyckte jag när jag var mindre att lät konstigt. Fara och simma heter det ju :D

Har någon tagit upp ordet batteri tidigare i tråden? Värmelement heter batteri i Finland. Laddningsbara batterier kallas (åtminstone nästan) alltid för akku (finsk förkortning av akkumulaattori, ackumulator) medan alla övriga batterier kallas batterier.

## Comment 47
Author: TjockaBerta

Det händer att jag fortfarande säger batteri om elementen. Vet inte varför just det ordet har fastnat i mitt minne. Kanske för att pappa alltid sprang runt och kände på batterierna.

Rosk och klotta är helt okänt i Sverige vad jag vet.

## Comment 48
Author: KarinJ46

Dagens citat från Facebook till en släkting som fyller år:

"ohuu fan sido du tycks fylla år ida, ett stort grattis från lill pojkin ;)"

Tror det är från Bromarv

Skönt att se att dialekterna lever vidare :-)

## Comment 49
Author: svenake

Harmas  är ett ord som funnits/finns i svenskan,  -"man kan ju bli harmsen annars". Inte så vanligt, men dock använt.

Här skåne säjer man  att "pengarna ryssjas iväg"

"Föttren - händren"  och så vidare känner jag igen från min mormor i nossa västerbotten.

Vill ni höra västerbotten-dialekt så rekomenderar jag att ni går in på Youtube och  skriver in ordet "Stoorn"

Vill ni höra österlendialekt så rekomenderar jag att ni går in på "Österleningabunken"s   hemsida.

## Comment 50
Author: kickboard

Intressanta diskussioner för en som jag:)  Tipsar om min blogg om vörådialekten:  www.bloggen.fi

## Comment 51
Author: kickboard

#44

Harmar kommer från finskans harmittaa och betyder ungefär förarga, reta, irritera.

## Comment 52
Author: kickboard

Ser nu att jag skrev en ofullständig adress till min blogg.  Det ska vara:

www.bloggen.fi/kicki

## Comment 53
Author: KarinJ46

#44 är du säker på det? I Sverige finns uttrycket "väcka harm hos någon" vilket just betyder att förarga/ reta upp någon.

## Comment 54
Author: Ephraim

#51 Nej, det är tvärtom. Verbet _harma_ är gammalt i svenskan och är bildat till substantivet _harm_ som är ett arvord. Ordet är alltså släkt med engelskans _harm_ (men det är inte något lån, både svenskan och engelskan har på sitt håll ärvt ordet från urgermanskan).

Det finska ordet är ett lånord från svenskan eller möjligen från något annat (äldre?) germanskt språk.

## Comment 55
Author: kickboard

Ni kan ha rätt förstås, även om finskan sällan lånar från germanska språk.  Här på språkgränsen är det ofta tvärtom, att vi lånar från finskan till våra dialekter.

## Comment 56
Author: KarinJ46

\# vad jag vet så tillhör inte finskan de germanska språken utan härstammar ur finsk-urgiskan som kommer nerifrån östra medelhavet om jag inte kommer ihåg fel. Svenskan kommer ur de Indo-europeiska (germanska) språket.

## Comment 57
Author: kickboard

Precis, så är det.  Finska hör till de finsk-ugriska språken och har inte många gemensamma ord med de germanska språken.  Finskan är också väldigt restriktiv med utländska lånord och gör egna versioner av nya företeelser.  Till exempel det nya ordet mokkula är det finska ordet för dångel.

## Comment 58
Author: elrud

Mina finska kusiner (som pratar finlandssvenska) tyckte att jag skulle "pajja" deras hund en gång. Det ville jag helst inte, haha! De fick dock förklara närmre, de ville alltså att jag skulle klappa den!  
  
Sen - som någon har nämnt tidigare - är ju "roski" en klassiker! Och "vessan" för toalett!

## Comment 59
Author: JazzBass

#58 - Närmare bestämt "roskis" för avfallskärl och "rosk" för skräp, "roski" finns inte. Själv använder jag inte det senare, men jag tror det inte finns nån finlandssvensk som inte använder ordet roskis.

"Vessa" ("vessan" in bestämd form) skulle jag gissa härstammar från förkortningen WC, water closet. Varifrån ordet "toalett" härstammar har jag ingen aning om.

## Comment 60
Author: kickboard

Vessa är också det finska ordet för toalett.  Roskakori eller roskis (slang för roskakori)  är också finska.

## Comment 61
Author: Ephraim

Finlandssvenska _vessa_ är ett lån från finskans _vessa_ som mycket riktigt verkar komma av _WC_ (enligt den enda källa jag kunde hitta, i detta fall franska wiktionary).

_Toalett_ kommer av franskans _toilet_ som är en diminutivform av _toile_ 'tyg, duk'. Ordet _toilet_ syftade ursprungligen på en duk för att skydda kläder vid rakning eller sminkning.

#55 Åtminstone historiskt har finskan lånat rätt mycket från germanska språk faktiskt. Det rör sig både om tidiga lån som fi. _kuningas_ (av urgermanska _\*kuningas_ > sv. _konung/kung_) eller fi. _köyhä_ (av urgermanska _\*skeuha-_ > eng. _shy_) och senare lån från svenska, som i denna på intet sätt uttömmande lista:

http://en.wiktionary.org/w/index.php?title=Category:Finnish\_terms\_derived\_from\_Swedish  

Men naturligtvis har lån gått åt andra hållet också, och mer i områden med tät kontakt mellan språken. Ibland är det svårt att veta vilket språk som lånat från vilket utan att slå upp det i en ordbok.

## Comment 62
Author: Thaeri

#61, det måste väl ändå vara "toilette", eller?  

"Toilet" skulle ju bli /twalɛ/ idag, och det bör inte vara någon jätteskillnad mot sjuttonhundratalet, medan "toilette" är /twalɛt/, och mer eller mindre identiskt med det svenska ordet.

## Comment 63
Author: Ephraim

#62 Ja, du har naturligtvis rätt.

## Comment 64
Author: Thaeri

Mitt favoritlånord i finska är nog _ranta_ förresten...

Vet inte exakt när det blev inlånat, men det är i vilket fall svenskans _strand,_ minus st- och plus -a.

## Comment 65
Author: Moctezuma

\[Jag skrev en kommentar här, men märkte att jag hade missförstått kommentaren jag skulle svara på, så nu får jag lov att hitta på någonting nytt...\]

Har någon skrivit om ordet "söndra"? I Sverige har eller tar man väl sönder grejer, men i Finland söndrar man :D

## Comment 66
Author: KarinJ46

#65 "Söndra" är nog gammalsvenska :-)

Finns det inte något ordspråk som säger nåt om "söndra och härska" när det gäller regenter?

## Comment 67
Author: Ephraim

Ordet _söndra_ som sådant inte unikt finlandssvenskt men den särskilda användningen av ordet finns nog främst i Finland. Ordet är gammalt och används eller har använts (för jag tror det är rätt ovanligt idag) även i Sverige i betydelsen ’_dela’_ eller ’_skilja åt’_.

I Sverige kan man _ta_, _ha_ och _göra sönder_ saker, och med något annan betydelse _slå sönder_ dem. Men _söndra_ som synonym till dessa hittar vi nog inte här idag även om jag tror att det har funnits.  

I begreppet _söndra och härska_ är det betydelse ’_dela’_ som avses. Detta var ursprungligen en särskild krigsföringsmetod (fast termen används idag överfört i andra sammanhang också) _"som gick ut på att skilja mindre stammar ifrån varandra, så att dessa kunde bekämpas en och en i små grupper istället för en stor armé"_.

Begreppet kommer av grekiskans _διαίρει καὶ βασίλευε_ (_diaírei kaì basíleue_) fast är kanske mer känt under det latinska begreppet _dīvidē et imperā_. På engelska heter det _divide and rule_ eller _divide and coquer_.

## Comment 68
Author: kickboard

I vår dialekt "lagar vi sönder" saker eller "hevär sönder".

## Comment 69
Author: JazzBass

Kom på några till typiska finlandismer. Den första är vanlig i österbotten men inte i de södra delarna av landet, varifrån jag kommer (om man bortser från min barndom i Sverige). Det gäller en i mitt tycke mycket skum användning av ordet "lämna". T.ex.:

*   Vart lämna(de) han? (=Var blev han?)
*   Jag lämnade kvar efter festen för att städa

  
Det andra är ordet "slippa":

*   Har du nycklarna med dig så du slipper in sen?
*   Hurra, jag slapp in på musikerutbildningen!
*   Klä på dig nu snabbt så vi slipper å fara sen. (=Så vi kommer oss iväg)

Sist ett uttryck som kanske är lite mindre använt, men jag använder det ganska ofta. Har i misstag använt det här på iFokus utan att tänka på att det kanske är ett uttryck som inte alla förstår, nämligen "brinn kära livet":

*   Hon blev tvungen att springa för brinn kära livet för att hinna med tåget

Det används också i betydelsen "febrilt", men kommer inte riktigt på nåt bra exempel nu. Nån annan som gör det?

## Comment 70
Author: kickboard

#69

Vi jobbade på för brinn kära livet för att bli klara innan midnatt.

## Comment 71
Author: JazzBass

#70 - Tack! Perfekt exempel.

## Comment 72
Author: KarinJ46

#69 "i misstag" istället för "av misstag" 😃

## Comment 73
Author: JazzBass

#72 - Oj, är det också en finlandism? Det var helt nytt för mig.
