# Läget är diakritiskt! Author: raphanus Många av jordens språk existerar i en talad och en skriven variant. Det idealiska vore förstås om skrift och tal gick hand i hand och kunde användas på något sånär lika villkor. Så tänkte till exempel den koreanske kungen Sejong den store, som på 1400-talet utarbetade skriftsystemet hangul. Hangul skulle vara en direkt skriftlig gestaltning av det talade språket, och av skrivtecknens utseende skulle man till och med kunna lista sig till hur språkljuden skulle formas i munnen! Än idag används hangulskriften för att skriva koreanska med, men uttalet och stavningen har inte förändrats lika snabbt, så tanken om att skrift och tal ska gå hand i hand är numera inte lika tillämpbar, i alla fall inte på koreanskan. ![Hangul](http://uploads.ifokus.se/uploads/c39/c39e61fabaca879f84b233af8a88d11c/hangul.gif) _Ordet hangul skrivet med hangul._ Tankar liknande Sejong den stores hyste säkert även de människor som levde för ungefär 2.500 år sedan i trakten av floden Tibern, i det som idag är Italien. Dessa människor talade latin, och använde en bokstavsrad som såg ut så här: **A B C D E F Z H I K L M N O P Q R S T V X** Dessa bokstäver var fullt tillräckliga för att på ett rättvisande sätt återge latinets alla ljud i skrift. Romarna, som var de som talade latin, är i vår tid kända som bärare av den kultur som har spelat den största rollen i världshistorien. Det rike som romarna styrde var 5 miljoner kvadratkilometer stort när det var som störst, och hade en befolkning på som mest 88 miljoner invånare. Romarriket förföll bevisligen, men en viktig och ännu högaktuell rest från dess storhetstid är den latinska skriften, som idag är världens vanligaste skriftsystem. Nu för tiden är det alltså många språk som skrivs med latinsk skrift, men det är få, om några alls, som klarar sig helt med det ursprungliga 21-bokstaviga latinska alfabetet. Det är här fnuttarna kommer in i bilden, eller, _diakritiska tecken_, som fnuttarna också kallas ibland. Svenska är ett av alla de här språken som håller sig med fnuttar. Kan man svenska, tycker man i regel att det är lätt att särskilja a:et med prickar från a:et med ring. Dock kan dessa små detaljer förstås vålla problem för dem som inte ens har rudimentära kunskaper i svenska. När Maj Sjöwalls och Per Wahlöös deckare _Den skrattande polisen_ kom ut på franska härförleden, kunde man konstatera att en av personerna i boken fått namnet Äke Stenström. Äke? Jo, Äke. Fnutt som fnutt, tänkte fransmännen, och brydde sig inte om att kolla upp skillnaden mellan å och ä. ![Konsumgänget](http://uploads.ifokus.se/uploads/79f/79fa20eda40ce027a54a11ad88964f02/konsum.gif) Svensktalande är alltså väl bekanta med fnuttar och vet mycket väl att en utebliven fnutt, en felaktig fnutt eller en fnutt för mycket kan vara skillnaden mellan ett seriöst dokument och ett löjeväckande skämt. Ändå kan naturligtvis även svensktalande göra fel. De språk som håller sig med fnuttar lånar nämligen gärna ord av varandra, men de flesta språkanvändare håller mitt i allt detta bäst reda på de fnuttar som används i inhemska ord. Ett ganska fnuttrikt språk, som svenska har lånat många ord från, är franska. Franska bollar med inte mindre än _fem_ olika fnuttar: ![Franska accenttecken](http://uploads.ifokus.se/uploads/5f3/5f3c42fc48a4dc9d70fcce5502761dbf/accent.gif) Franska är ganska populärt i Sverige, åtminstone historiskt sett. Historien vill till exempel gärna ha det till att den svenske kungen Gustaf III när han blev skjuten sade: ”Ah! Je suis blessé, tirez-moi d’ici et arrêtez-le” på franska i stället för ”Aj! Jag är sårad, ta mig härifrån och fånga honom!”. Man behöver dessutom inte gå särskilt långt i en svensk stad för att hitta en restaurang som serverar filet mignon eller entrecôte. Eller, entrecôte, förresten, det är troligare att man hittar syltor som skyltar med att de serverar _entrecoté_, eller till och med _entrecotê_! När man tvingas handskas med fnuttar som vanligen inte används i ens eget språk, kan man lätt falla i samma grop som förläggaren som släppte igenom den franska översättningen av Maj Sjöwalls och Per Wahlöös deckare _Den skrattande polisen_. Man tänker ”fnutt som fnutt”, och kröner orden lite hur som helst med diakritiska tecken. Här följer en lista över namn och ord, vars fnuttar svensktalande ibland hanterar på fel sätt: akut accent grav accent cirkumflex trema cedilj armé entré filé idé à-pris à la chèvre crème fraîche fin-de-siècle gruyère crème fraîche entrecôte hôtel raison d’être Anaïs Citroën Noël garçon Moçambique niçoise provençalsk Det kan också hända att fnuttar smyger sig in där de inte alls ska vara. Oddsen är rätt låga för att man ska kunna hitta en bostadsannons för en _etagélägenhet_, kanske med _fanér_ på väggarna. Varken _etage_ eller _faner_ stavas med fnutt på riktigt. Dock är reglerna för vilka ord som ska ha franska fnuttar i svensk text ganska snåriga. När det gäller till exempel ordet _manér_ kan man välja själv om man vill ha med fnutten eller inte, men i fråga om ordparet _idéer_ och _museer_ måste man rätta sig efter hur grundformen ser ut. Eftersom grundformen _museum_ stavas utan fnutt, ska även de böjda formerna _museet_, _museer_ och _museerna_ stavas utan fnutt. Samma logik gäller för _idé_: grundformen har fnutt, och då har även de böjda formerna det: _idén_, _idéer_, _idéerna_. Likväl stavas det avledda ordet _ideell_ utan fnutt. Det bästa den rådvilla kan göra är att bläddra i senaste [SAOL](http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet) för att få vägledning. **Många använder också fnuttar för att sätta personlig prägel på sina namn. Det är knappast troligt att detta bruk någonsin kommer att kunna regleras. Det kliar säkert i ögonen på många som är väl bevandrade i franska språket, men denna fnutt-anarki får vi nog leva med.** Vi jordbor blir ett mer och mer ambulerande släkte, och det gör att det antal kontaktytor våra språk delar med varandra ständigt ökar. Naturligtvis påverkas språk av varandra, och det som var fel i går kan mycket väl vara rätt i morgon. Dock kan man tänka på att till och med två språk som använder samma skriftsystem kanske inte gör det på exakt samma villkor. Det kan vara värt att notera skillnaden mellan hur svenskan och engelskan använder fnuttar. De flesta svenska ord, såsom _ide_ (vinterbostad) och _maner_ (andar) har betoningen i ordets början, till skillnad från till exempel franska ord, som är betonade i slutet. När svenskan använder akut accenttecken i ord som idé och manér, gör den därför det primärt i betydelseskiljande syfte och sekundärt för att ange att betoningen avviker från huvudregeln. Även engelskan använder ibland akut accenttecken i vissa ord, men inte av samma orsak som svenskan gör det. Ett vanligt exempel är ordet _saké_, en japansk alkoholhaltig dryck. När engelsktalande stavar ordet så här, är det inte för att visa att det har betoning mot slutet, utan för att visa att e:et ska uttalas som en självständig stavelse. (Utan accenttecken kunde ju ordet lätt förväxlas med det rent engelska enstaviga ordet _sake_.) Om man talar om _sake_ på svenska gör man dock bäst i att inte låta sig luras av det engelska språkbruket, utan uttalar ordet med jämnt tryck, ungefär som om det rimmade på _backe_ eller _nacke_. **Källor** [Wikipedia – Hangul](http://sv.wikipedia.org/wiki/Hangul) [Wikipedia – Romerska riket](http://sv.wikipedia.org/wiki/Romerska_riket) [SAOL](http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet) ## Comment 1 Author: Emo Tack för en intressant artikel. Alltid ett nöje att få ta del av dina kunskaper. ## Comment 2 Author: DesK Tackar för en trevlig och intressant artikel! ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Ni anar inte hur många vaianter av fnuttarna jag har sett genom åren på mitt förnamn! ![Rynkar på näsan](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") ## Comment 3 Author: raphanus #2 - Jag vet ju att du stavar som man bör, men jag vet också att det finns de som faktiskt föredrar att stava sina egna namn på alla omöjliga sätt. Själv har jag en kusin som stavar sitt namn Susanné, och hon uttalar det _Susann_. Detta emotsäger fnuttarnas ursprungliga syfte, men är förstås en fråga om personlig smak, och sådan är sällan diskutabel. ## Comment 4 Author: Inkanyezi Noterar att listan bland annat tar upp filé, en svensk stavning av ett inlånat franskt ord som i franskan saknar fnutt. Franska ord betonas i regel på sista stavelsen, och i franskan avslutas ett ord som slutar i vokalljud ofta med -t, för att avsluta stavelsen: _filet_ som i _filet mignon_. Ett t som avslutar på det sättet är stumt. För att det ska uttalas krävs att det följs av ett e. Således uttalas _entrecôte_ med t i slutet, eftersom konsonanten följs av ett e. Det kan vara bra också att veta att uttalet påverkas av åt vilket håll fnutten pekar. Om den pekar uppåt i läsriktningen så handlar det om ett ganska tydligt e-ljud, medan den som pekar neråt gör om ett e till ett mer ä-liknande ljud. Hustaket ^ har en speciell betydelse, eftersom det sätts på en vokal som föregår en konsonant som tidigare hade ett s framför, men där s inte uttalades, och när man i stavningen tog bort detta s ersattes det med circumflex över vokalen. _Entrecôte_ är alltså bildat från _entre coste_, där _coste_ har samma ursprung som svenskans _kust_. Så heter _kust_ också _côte_ på franska. Trema, våra två prickar, har en liknande funktion i franskan, men det sätts i sista stavelsen framför en konsonant som ska uttalas tydligt. Annars är en slutkonsonant ofta stum i franskan och i fallet m och n anger den nasalt uttal av föregående vokal. _Citroën_ uttalas alltså utan nasalljud i sitt e och med tydligt n. Just det företagsnamnet har alternativ stavning med endera trema eller circumflex, fransmännen använder båda, och det gäller också en del andra ord. Förklaringen som jag har fått är att namnet på samma sätt någon gång har haft ett s som angav att n skulle vara tydligt och vokalen inte skulle vara nasal, men att man har förenklat stavningen genom att ta bort ett stumt s. Det finns namn som fortfarande har motsvarande s-stavning, som exempelvis _Duchesne_, där uttalet vacklar eftersom det finns dialekter där s uttalas och andra där man inte uttalar det. ## Comment 5 Author: raphanus #4 - Bra påpekande, Inkanyezi! Filé stavas ju inte alls med fnutt på franska, men risken finns att någon stavar det filè på svenska, och det vore inte korrekt. Restaurangmenyer är en guldgruva för dem som letar stavfel. Jag är beredd att ge en hundralapp till den första här på forumet som ute på stan kan hitta en restaurangmeny helt fri från stavfel! ## Comment 6 Author: Effie Aj då. Jag brukar undvika restauranger som inte kan stava till sin meny - låter som att jag får gå hungrig. Så noga har jag nog aldrig läst, utan bara sett de mest uppenbara. ## Comment 7 Author: raphanus #6 - Jag hade en (numera hädangången) bekant som brukade förhandla sig till gratis starköl i utbyte mot att åta sig att korrigera restaurangernas menyer. Kyparna gick ofta på det, och han blev full och go'. (Naturligtvis visste han vad han gjorde. Han var lektor i språk och pratade 14 stycken.) ## Comment 8 Author: Inkanyezi IKEA bygger om ingången till varuhuset. ## Comment 9 Author: raphanus #8 - Hihihi! Så ambitiöst! ## Comment 10 Author: Inkanyezi De har hängt upp flera såna dukar, ser ut att vara screentryckta. De är gjorda på någon slags vävburen plast som ser ut att vara ganska väderbeständig och tålig för påfrestningar. ## Comment 11 Author: raphanus #10 - Skulle jag kunna få dela med mig av bilden? ## Comment 12 Author: Inkanyezi Inga problem, använd den som du vill. ## Comment 13 Author: svenake #8   Där gick jag bet!  Tittade länge, men  .  .  .    Förklara för mej så jag förstår. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 14 Author: DesK svenake titta noga var den akuta accenten är placerad - ledtråd ![Flört](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 15 Author: svenake Jo jag såg den -  eftersom jag har  en i mitt namn och noterade placeringen, - - - men jag förstod ändå inte. Vet inte riktigt vad jag ska skylla på, - alltså - ser - men förstår inte. ## Comment 16 Author: raphanus #12 - Tack! ## Comment 17 Author: Inkanyezi Det är väl så att IKEA har skrivit någonting som uttalas ungefär som en-trä, med betoning på en, som busken/trädet en, medan det gängse uttalet är en tre, precis som räkneorden. Man brukar skriva entré, och det kommer från franskans _entrée_. ## Comment 18 Author: svenake TAck    Ok  nu slog det ner!!   ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Jag kopplade det till siffrorna en två tre  -  och kom inte loss ifrån dom. Jag måste skratta åt mej själv!! ## Comment 19 Author: TjockaBerta \# 18 Ibland ser man inte skogen för alla en-trän. ## Comment 20 Author: DesK Är det fler än jag som har sett detta skrivsätt? Ideér, hur i hela friden uttalas det? ## Comment 21 Author: Thaeri Sett den felstavningen menar du? Men jag antar att de som skriver det så uttalar det precis som _idéer_. Inte för att det går ihop någonstans... ![Tungan ute](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") ## Comment 22 Author: [Borttaget] Vilken jättebra artikel. Inte nog med att den var intressant, nu har "fnutt" kommit att bli ett favoritord i min hjärna. ## Comment 23 Author: Jalking IKEA är ju ganska kända för sina felaktiga benämningar på saker och ting. Minns klassikern CPU-hållare, som i nästa katalog blev hårddiskhållare. ## Comment 24 Author: raphanus #22 - Tänk bara på att alla diakritiska tecken är fnuttar, men det är inte alla fnuttar som är diaktitiska tecken. Termen _fnutt_ är något bredare, och innefattar även apostrofer och citattecken. ## Comment 25 Author: Inkanyezi [#23](4ecbe1bf88f4724cae0027aa-laget-ar-diakritiskt#23 "Direkt länk till kommentar") IKEA:s beteckningar på hyllan för datorns "centralenhet" - det som vi kanske i dagligt tal bara kallar datorn, har en historia bakom, och sett till den var de inte så galna. Det börjar egentligen innan beteckningen CPU för processorn har fått fäste i svenskan, innan det ens fanns någon CPU i datorn. När ABC80 och 800 gjordes, vilket ännu var rätt sent i datorns historia, hade mikroprocessorn kommit in, och begreppet CPU hade bytt betydelse från att just vara den stora lådan med alltihop i, till att vara den lilla mikroprocessorn. Den första av dem som förekom allmänt var 8080, som ju också gav siffran till ABC80 och en annan tidig kompatibel ingick i byggsatsen ZX80 för hembyggare, Zilog Z80. Sent på 70-talet och en bra bit in på 80-talet kallades hela den del som innehöll processorn "CPU". Senare, på 90-talet, var det den lilla lådan under MacIntosh, vilken topologiskt liknade datorlådan, som gav namnet "hårddisk" åt lådan. På MacIntosh var det verkligen hårddisken som låg i lådan, medan datorn satt ihop med skärmen, men på kontoren, bland den breda allmänheten, blev det allmänt att kalla hela datorlådan "hårddisk". Bland vanligt folk och tekniker får termer ofta olika betydelse, eftersom det för den ena kategorin är viktigare att hålla reda på precis vad varje del av systemet gör, medan det för den andra är oviktigt. Vi ser samma tendens inom många tekniska områden, där det jag mest retar mig på är de felaktiga uttrycken som används inom fotografi, där de gör mer skada än de felaktiga benämningarna på olika delar av datorsystemet. Och jag tror att det är där kärnan ligger för intresset för språk och strävan efter större stringens i hur vi benämner olika saker. För att kunna föra en djupare diskussion om företeelser är det nödvändigt att ha klara och entydiga begrepp, som har samma innebörd för sändare som för mottagare. Det är av värde att inte kalla datorlådan "CPU" om det för den som lyssnar betyder det lilla inkapslade chipet som sitter i en hållare under kylaren inne på moderkortet. ## Comment 26 Author: Jalking #25 Aha, då har IKEA rätt, fast 10 år för sent? Nu tänker jag ta mig till affären. Kan inte bestämma mig om jag ska ta automobilen eller velocipeden.![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 27 Author: Inkanyezi Själv plägar jag bruka apostlahästarna för att ta mig till affären, jag har inte ens någon sådan hästlös vagn som kallas automobil. ## Comment 28 Author: BrittaD #26 och #27 Ni borde köpa er en tyrolerhäst ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 29 Author: Effie Apostlahästar funkar bra i många fall. Och är det för långt kan man ta omnibussen. ## Comment 30 Author: svenake \# 25 Jag gillar det tyska ordet för hårddisk.  Festplatte!   ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")