# Vanliga felstavningar! Author: [Borttaget] _Det finns redan en tråd om felstavningar här på siten, men den är lång och dessutom flera år gammal._ Så. Vilka ord ser ni oftare felstavade än rättstavade? * Address i stället för adress. * Våldtäckt i stället för våldtäkt. * Abbonnemang i stället för abonnemang. * Aborre i stället för abborre. * Programering i stället för programmering. * Etcetra i stället för etcetera. Fler? ## Comment 1 Author: DesK Ect är en annan variant som verkar betyda etcetera. ## Comment 2 Author: TjockaBerta Ytterligare - ytterliggare Konsumtion - konsumption ## Comment 3 Author: LatMask Sajten Avigsidan gjorde en (ovetenskaplig) undersökning för några år sedan. Det mest felstavade ordet var professionell. Det ser inte så professionellt ut att stava fel på det ordet... ## Comment 4 Author: Inkanyezi Ett ord som ofta stavas med viss variation på antalet l är parallell. På andra språk är det inte heller samma antal som på svenska, och stavningen på engelska kan ha påverkat att någon skriver konsumption i stället för konsumtion. Det finns massor av andra exempel på liknande. Ett av dem är vanligt på fotoforumet, där många skriver macro i stället för makro. ## Comment 5 Author: TjockaBerta Jag stötte på ordet konsumption så ofta att jag trodde att det var en ekonomisk fackterm. ![Förvånad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") ## Comment 6 Author: Bjornen Hembygd istället för hembyggd och tvärsom. ## Comment 7 Author: Jalking "Befäl med 4 sträck på ärmen" "Kamerarämmen gick av" Ser dessa två lite då och då i olika forum. ## Comment 8 Author: parsley Fodra och fordra ## Comment 9 Author: [Borttaget] (Norsk) skogskatt i stället för (norsk) skogkatt. ## Comment 10 Author: svenake Väll  istället för väl -  skriver mina söner ofta. Och jag frågar dom omedelbart, - Vad är det som väller? ## Comment 11 Author: Bjornen Jag använder nog oftare ordet väll eller vällt än jag använder väl. ## Comment 12 Author: Effie Liksom många inte kan skilja på streck och sträck, så är det också vanligt att inte kunna skilja på bredd och brädd. "fyllt till bredden", vad skulle det betyda? Och jag tycker också det är ganska vanligt med felstavningar där det syns att personen inte förstått ordet/uttrycket. T.ex. "oandrasidan", i stället för "å andra sidan". Eller "fara och färde", i stället för "fara å färde". ## Comment 13 Author: Jalking Förstår detta med streck/sträck och bredd/brädd, men vad är en räm? ## Comment 14 Author: [Borttaget] "chocklad", helt otroligt vanligt förekommande ![doh](http://gnagare.forum24.se/images/smiles/eusa_doh.gif)! ## Comment 15 Author: Effie Kakafoni är också vanligt. Och jag har sett "skämt och sido" ## Comment 16 Author: [Borttaget] inte ett ord som skrivs så jätteofta - men när det skrivs så stavas det alltför ofta såhär: diciplin ## Comment 17 Author: Inkanyezi #15 Man ska inte ge sig rackarn på att kakafoni är en felstavning, på samma sätt som automagiskt inte heller är felstavat. Begreppet har använts i serier och litteratur, och det är en anspelning på "kaka" som ju betyder skit. I poesi och litteratur har man en viss frihet att hitta på nya ord, och kakafoni är ett sådant. ## Comment 18 Author: maxiq **Enda** och **Ända** samt **Ende** och **Ände** "Detta är min enda ända" ![Tungan ute](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Tecknet " brukar f.ö. kallas för "situationstecken" ## Comment 19 Author: maxiq **Stod** brukar skrivas **Stog** emellanåt ## Comment 20 Author: Inkanyezi #20 _Stog_ är inte en felstavning. Det är en dialektal imperfektform av stå. ## Comment 21 Author: maxiq Ja i talspråk är det vanligt men inte korrekt svenska för det. Jag säger det själv men skulle aldrig få för mig att skriva det. ## Comment 22 Author: Hallonblad Ordet _te_ tycks vara ett oerhört svårstavat ord. Har själv sett alla möjliga varienter när diverse människor försökt klämma fram det ordet (som jag personligen anser vara ett av de mest lättstavade orden i svenska språket). Senast i morse såg jag stavningsförsöket _thé_. Vid tillfället var jag så trött att jag inte fattade vad personen menade förrän jag kom till ordet "kaffe" (som var rättstavat, trots att det är svårare att stava till än te). De och dem är folk rent allmänt dåliga på att sätta på rätt plats. Om man är osäker, varför inte ta en svenskalektion? Eller använda _dom_ vid alla tillfällen? Var och vart blir också ofta ihopblandade. ## Comment 23 Author: Jalking Te är nog inte fint nog för att skriva på en meny. Helst skulle nog hovmästaren vilja stava det aqua là theaux eller något liknande exklusivt men obegripligt. ## Comment 24 Author: Ephraim Varken "stog" eller "thé" är felstavningar som jag ser det. Det är en fråga om hur man väljer att definiera begreppet "felstavning", och det finns utrymme för diskussion, men bara för att något är fel i skrift behöver det inte vara en felstavning. Det finns goda skäl att skilja på olika typer av språkfel. "Stog" är som påpekats tidigare en vanlig form i talspråk. Den hör knappast hemma i vårdat skriftspråk (möjligen inte ens i vårdat talspråk) men om stavningen reflekterar en variation i talspråket vill jag inte kalla det för en felstavning. Det är en mycket vardaglig form, helt enkelt. "Thé" är nog i de flesta fall en medvetet "fin" stavning (det är också den franska stavningen). Man kan argumentera för att "te" är den enda korrekta stavningen (det är den som står i SAOL) men när en stavning används medvetet för att uppnå ett visst syfte är det inte en felstavning. Att använda "de" och "dem" eller "var" och "vart" fel (#23) är definitivt inte exempel på felstavningar... ## Comment 25 Author: Hallonblad "Stog" är en felstavning om man inte skriver det med syfte att påvisa _dialektalt tal_. Vare sig man själv talar med den dialekten eller ej så ska man vid alla andra tillfällen skriva "stod". "Thé" finns inte i svenska språket, så det är definitivt en felstavning om det är på svenska man skriver. Alternativt kan man skriva _thé_ med kursiv stil för att uppmärksamma läsaren att man använder sig av ett icke-svenskt ord. Möjligen att var och vart, samt de och dem inte passar här, men då folk redan nämnt ända och enda utan att någon kommenterat så såg jag ingen anledning till att det inte skulle vara tillåtet att nämna även de andra hopblandningsobjekten. Verka och värka är något annat folk ständigt blandar ihop, vilket driver mig till vansinne mer än de och dem. ## Comment 26 Author: Ephraim Jag argumenterar inte för att det är rätt att skriva "stog" utan för att det inte är ett stavfel. Det är snarare ett stilfel. Som sagt, det går säkert att ha något olika uppfattning om vad ett stavfel är och det är möjligt att jag förespråkar en relativt snäv definition. Men jag vill gärna skilja stavfel från andra typer av fel. Jag tror att jag skulle definiera ett stavfel som 'en oavsiktlig avvikelse från en rättstavningsnorm, som inte i sig innebär en avvikelse från en annan språklig norm'. "Abbonnemang" är ett utmärkt exempel på ett stavfel. Skribenten har med all sannolikhet för avsikt att följa gängse svenska rättstavningsnormer, men på grund av slarv eller okunskap avviker stavningen från sagda norm. Den som skriver "stog" kan mycket väl oavsiktligt avvika från en språklig norm, men eftersom skillnaden mellan "stod" och "stog" svarar mot en vanligt förekommande skillnad i uttal skulle jag vilja hävda att det inte i första hand är en fråga om stavning. "Stog" hör inte hemma i vårdat skriftspråk, men det kan vara värt att skilja olika typer av språkfel från varandra. Stavningen "thé" är en avvikelse från SAOL:s norm men det är nog i allmänhet inte en oavsiktlig sådan. Snarare är det så att man följer en annan norm, nämligen kafébranschens norm eller något liknande (som säger att "te" ser för enkelt ut). Man kan tycka att det är fel att inte följa SAOL:s normer, men då är det åter snarare en fråga om stilnivå. Jag vet inte riktigt vad som menas med att "thé" inte finns i svenska språket, men ord som inte finns kan knappast stavas fel! Angående "de" och "dem", det var inte min avsikt att agera forumpolis och bestämma vad som är tillåtet att nämna här! Det var mer ett exempel på vad som inte är stavfel. ## Comment 27 Author: [Borttaget] För mig som letar porslin på blocket finner jag ofta ordet servis felstavat då det står service i annonsrubriken och i texten. Och ja, det gäller porslin. ## Comment 28 Author: aggeelin **V**et inte om detta är vanligt men nu har  jag läst en felstavning av ordet "kalas", tre gånger idag, det stod "kallas". Och som det stod skrivet i de texter jag läst så kan det inte vara fingrarna som hoppat fel på tangenterna. Konstig felstavning! ## Comment 29 Author: Inkanyezi #29 Det är inte det ringaste konstigt, och jag har sett massor av exempel på precis samma sätt att förhålla sig till bokstäver och ord. Det bygger på en idé som formas ganska tidigt när skolan "lär ut" hur man skriver och regler för stavning, vilket en del elever tar till sig som gudsord. Sedan tillämpar man skohorn på språket när man skriver och ser till att det man har skrivit följer reglerna. Då blir det stavning som "hallstuk" för halsduk och "kallas" för kalas. Stavning och uttalsregler kan ibland vara en hjälp när man vill skriva ett ord som man aldrig har sett i skrift förut, eller när man ska uttala någonting man ser skrivet, men som man inte tidigare har sett. Men att som en slav följa reglerna utan att ta hänsyn till hur flertalet använder språket och stavar är inte särskilt smart, och ändå finns det ganska många som är tryggare i att det finns fasta regler än att röra sig ut på det gungfly som det verkliga språkbruket leder oss till. Språket är inte uppbyggt kring regler, och det finns inga bestämda regler för stavning eller uttal. Ett naturligt språk formas av användarna, och det vore möjligt att kalas skulle kunna stavas "kallas". Om tillräckligt många gör det tillräckligt länge, då blir det så. Men konstigt är det inte. ## Comment 30 Author: Aniara4 #28 Blocket har egna stavningsregler, verkar det som. Bl.a. säljs det betydligt fler fotöljer än fåtöljer! ## Comment 31 Author: [Borttaget] \# 31 Det har jag också noterat![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 32 Author: TjockaBerta I hundannonserna kan man iblad se "teak säljes" och tänker att den kanske skulle passa bättre under bygg och trädgård eller nåt sånt. ## Comment 33 Author: raphanus #33 - Jag har också sett annonser om cheferhundar. Ledarhundar vet jag vad det är. Cheferhundar kanske är något ditåt? ## Comment 34 Author: Pan Narrans Ett ord som jag sett ett flertal gånger på olika ifokussajter är "hårddraget" istället för "hårdraget". Felstavningen verkar till och med vara vanligare än den korrekta formen. ## Comment 35 Author: Emo #35 sammahang? Lite skillnad på att dra någon i håret och att hårddra något. ## Comment 36 Author: aggeelin **#30** Eftersom jag, liksom de som skrev "kallas" är i 50-års åldern så tycker jag att det är en konstig stavning. Jag har inget minne att vi fick lära oss regler som tyder på att det ska vara dubbelt l i kalas. Vilka regler tänker du på? ## Comment 37 Author: Aniara4 #36 [Språknämnden](http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=46525;objekttyp=lan) säger: "Att _hårdra_ något innebär att man pressar eller tvingar något. Verbet används framför allt i samband med sökta eller krystade yttranden, resonemang och tolkningar. En _hårdragen tolkning_ är således en tolkning där det pressats in en betydelse som gör att man drar alltför långtgående slutsatser av den. Ordets ursprungliga betydelse är att ’dra eller slita någon i håret’. Det är en betydelse som i dag har fallit ur bruk, men _hårdra_ lever kvar i sin bildliga betydelse och har så gjort åtminstone sedan 1700-talet Men även verbet _hårddra_ har hävd. Denna verbform kan se som en sammansättning av adjektivet _hård_ och verbet _dra_ med betydelsen ’dra hårt’. Participformen _hårddragen_ har t.ex. använts sedan första hälften av 1800-talet i visst tekniskt språk. Att dra (åt) någonting hårt kan nog emellanåt också innebära att man pressar något. I överförd betydelse är det nog lätt hänt att betydelserna av _hårdra_ och _hårddra_ sammanfaller. **Det korrekta språkbruket är att en tolkning är _hårdragen,_ men visst går det att tänka sig att den även är _hårddragen_."** ## Comment 38 Author: Inkanyezi #37 Det finns ganska många som känner en viss trygghet i att hålla sig till regler, och då kan det bli så. Stavningsregler, där man ska ha dubbeltecknad konsonant efter ett kort a pekar faktiskt på att man skulle kunna ha ll i kalas, men som du och jag vet är det inte så det stavas. När du stavar kalas, så bortser du från regeln att man dubbeltecknar konsonant för att visa att vokalen närmast före är kort. Du har säkert lärt dej den regeln någon gång, men du är inte lika låst till att följa regeln som den som skriver kallas i stället för kalas. Så även om du inte minns att man har lärt ut den regeln, så är det en av reglerna som man faktiskt får lära sig i småskolan. Att det är mer komplicerat än att man alltid ska dubbelteckna i samband med kort vokal brukar inte nämnas när den regeln lärs ut, och det finns folk som fastnar där och inte kommer vidare. ## Comment 39 Author: Bjornen Jag har nog aldrig sagt "stod" utan säger alltid stog och då med ett mycket starkt G, som min dialekt använder. ## Comment 40 Author: Inkanyezi I många dialekter uttalar man inte vare sig d eller g som står sist i många ord, så exempelvis stod/stog blir _sto_ och adjektiv som har ett g på slutet tappar det, också när de böjs i komparativ och superlativ: _vanli, vanliare vanliast_. I skrift för man dock till det g som verkar saknaa, och som faktiskt uttalas i andra dialekter. Ett exempel är det sydsvenska _rälig_, där jag aldrig hört något g uttalas, medan pluralformen _räliga_ uttalades med g i Hoka där jag bodde, medan skåningarna jag kände inte uttalade g i samma form. Och när man jämför med andra nordiska språk, kan man finna många ord som i svenskan slutar på -d, men där det helt har eliminerats i broderspråken. Exempelvis _bod_, som i många svenska dialekter utallas som _bo_, saknar i norskan d på slutet: _bu_. I svenska dialekter är det också vanligt att i bestämd form vid utrum tillfoga ändelsen _a_ i stället för _\-en_, så att _boden_ i tal blir _boa_, vilket i norskan är den korrekta ändelsen i bestämd form, _bua_. För den som har en dialekt där formen med _d_ på slutet eller med _\-en_ i bestämd form inte förekommer, är det inte helt lätt att lära in skriftspråket, som ju blir ett främmande språk. ## Comment 41 Author: Effie Lungt. Ungsbakad. ## Comment 42 Author: Bjornen I min dialekt uttalar vi G mycket tydligt och ibland ersätter vi andra bokstäver (V och D) med G t.ex. hugu =huvud. ord som slutar på G men normalt uttalas som J, uttalar vi med G t.ex. varG, älG, älGa (verb från älg och springa med stora steg),färG, ärGa. Många gånger använder vi U istället för andra vokaler och då förstärks G:et ytterligare t.ex. ärGut =föremål som ärgat och fått grön beläggning från koppar. ## Comment 43 Author: Inkanyezi Som Bjornen visar här, är de dialektala skillnaderna ganska stora, och vi kan ganska tydligt se att det inte finns någon solklar logik i att exempelvis _stå_ ska få imperfektformen _stod_ snarare än _stog_. Om man jämför med verbet _slå_, så har ju det verbet _slog_ i imperfekt. Substantiven _stod_ och _slog_ ger kanske en antydan om varför man kan ha valt det ena respektive det andra som allenarådande skriftspråksform, men språket är inte homogent över landet, och man bör kunna godta dialektala avvikelser från vad man är van vid hemifrån. ## Comment 44 Author: BrittaD Dommare dömmer ofta i hästvärlden. Kanske till och med Dommare dömmer tre åriga hingstar ## Comment 45 Author: Inkanyezi #45 Påminner mig om ett skånskt skämt. Man måste förstås tänka sig uttalet för att förstå det: Han Anselm studerar juridik för att bli domare. Men kan han verkligen bli dummare? ## Comment 46 Author: Farwuq ![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 47 Author: BrittaD Såg nyss i en annan ifokus-sajt **kontackta** \- inte vanligt tror jag, men rätt kul ![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 48 Author: Inkanyezi Tacksam för kontakt kanske? ## Comment 49 Author: aggeelin Jag har sett att det är vanligt att skriva "tipps" istället för "tips" ## Comment 50 Author: Farwuq "**Pluss"** finns då och då att läsa. ## Comment 51 Author: aggeelin #51, javisst och "possitivt" ## Comment 52 Author: DesK #53 och "possetiv" ## Comment 53 Author: Farwuq **"Köppt."** ## Comment 54 Author: BrittaD **"Tängt**" ## Comment 55 Author: aggeelin Jag upplever att många tycker att det inte är så noga hur de stavar. "Det går ju att förstå ändå" - och jag tror också att det blir mer och mer vanligt - men jag kan ha jättefel där? ## Comment 56 Author: [Borttaget] Det förefaller också som man har svårt att skilja på sett och sätt![Flört](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 57 Author: Effie Ja, det känns som att man inte får påpeka stavfel, för "det viktigaste är att man förstår" vad där står. Men det blir ju liksom ett sluttande plan - någonstans blir det tillräckligt många stavfel och konstig meningsbyggnad för att man inte ska begripa vad det står, även om man läser fem gånger. Och var går den gränsen, mellan det begripliga och det fullständigt obegripliga? Jag försöker skriva tydligt, korrekt och rättstavat, men vet ändå att det kan vara svårt att bli förstådd. Riktigt illa skriven text läser jag inte - om inte den som skriver anstränger sig för att läsaren ska förstå, varför ska jag anstränga mig extra för att försöka gissa betydelsen? ## Comment 58 Author: Bjornen \# 51 Pluss, verkar nästan som jag skrivit det när jag skriver på dialekt, men då med tjockt L. ## Comment 59 Author: BrittaD Är det nån som vill ha **En glad, pigg och allert häst** så kolla på hästnet - haflinger! ## Comment 60 Author: BrittaD Fast nu poppar väl nån upp och talar om att det stavas så på italienska eller nåt annat främmande språk ... ![Cool](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") ## Comment 61 Author: maxiq Så här i fastlagsbulletider så kan man se en och annan **semmla** dyka upp... ## Comment 62 Author: Bjornen Jag brukar oftast stava med två m, men då heter det semmel-bullâ. Man kan ju fundera var ordet semla kommer ifrån. Är det Semla eller Simla bruk som får rättigheter av Gustav Vasa ? Sannolikt är dock bruket äldre då man tror att släktnamnet Simla har sitt ursprung i bruket, och namnet fanns åtminstone på 1300-talet. ## Comment 63 Author: maxiq Intressant om namnet. Jag har aldrig funderat på det faktiskt. I Wikipedia står det "Ordet _semla_ var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning (jfr tyskans Semmel)" Jag lärde mig samtidigt att "Fastlagen består av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen (av tyska blauer Montag, 'blå måndag'; även fläskmåndagen och korvmåndagen) följt av fettisdagen (eller vita tisdagen). Därefter börjar fastan med askonsdagen" Jag som alltid trott att dessa dagar följdes direkt av skärtorsdagen. Var har jag fått det ifrån, tro? Nåja, man lär så länge man överlever! För att återgår till tråden så kan en semla bestå av många olika **ingridienser** ## Comment 64 Author: maxiq Censur brukar jag se som **Sensur** (någon gång även som **Sencur**) och Cancer som **Canser** rätt ofta. ## Comment 65 Author: DesK En del disskutterar och andra har en diskution ## Comment 66 Author: Farwuq **Satyg** ## Comment 67 Author: [Borttaget] #63 semmelbulle heter och stavas det ju på "rikssvenska" också, om det är själva bullen man avser ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad"). #56 och #58, ja det är likadant som med de/dem-problematiken - om man föreslår lite försynt att man kanske kan använda dom istället om man inte kan hantera de/dem så får man förvånande sura reaktioner av upprörda de/dem-missbrukare som hävdar sin rätt att använda det på helt fel sätt för att "man förstår ju ändå vad som menas". enormt besynnerlig inställning har jag alltid tyckt ![Obestämd](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") - **även** om det hade **stämt** att man alltid förstod vad som menades... förresten har vi haft med proffessionell och proffesionell? ser lite oprofessionellt ut om ni frågar mig... ## Comment 68 Author: DesK #68 Jag instämmer med dig och jag säger igen att en text med en massa felaktigt använda dem blir svårläst. En gång dristade jag mig till att vänligt påpeka det genomgående felaktigt använda dem via pm till en person. Du anar inte vilken utskällning jag fick! H\*n upplyste mig om att h\*n använder minsann korrekt gammaldags svenska! Suck! ## Comment 69 Author: Bjornen Innan det blir semmelbullâ är det vett-bullâ eller slett-bullâ. Lite extra gott är vett-brö. Gammaldags stavning fungerar nog eftersom det förr inte fanns några stavningsregler. När jag skriver av gammal text brukar jag få problem att skriva aldrig med två l, och alltid med ett l. Rättstavningsprogrammet ska envisas med att rätta det, och inte ens berättar att det rättar. Men den som vill hävda gammalsvensk stavning bör kunna avslöjas enkelt genom att V skrivs endera med U eller W, som t.ex. uit eller hwit istället för vit, ibland med två t och även ev. ett e på slutet. ## Comment 70 Author: Effie Semla lär komma av latinets simile, som betyder likadant och ska syfta på att mjölet är fint; syftar på vetebullen. Har jag hört. Apropå Sencur minns jag när spårvägen placerade ut censorer för att hålla koll på om folk gick i tunnlarna fast det var förbjudet. ![Oskyldig](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Professionell är ju en lite taskig stavening med tanke på att man förkortar det "proffsig". ## Comment 71 Author: Ephraim #71 Semla kommer mycket riktigt av ett latinskt substantiv "simila" som betyder '(fint) vetemjöl' (svenskan lånade ordet genom lågtyskan). Likheterna till trots är detta latinska ord inte släkt med adjektivet "similis" ("simile" i neutrum) som betyder 'liknande'. "Similis" är ett latinskt arvord och har ett gemensamt indoeuropeiskt ursprung med svenskans "samma". "Simila" däremot är ett lånord i latinet, troligen från ett semitiskt språk. ## Comment 72 Author: Jalking **Tipps** verkar vara vanligt. Kom också att tänka på en klassiker - **pangkaka**.