# Den bruna håriga sjuka sköterskan och de andra Author: raphanus Som verktyg för utbyte av tankar och idéer är människans språk oöverträffat. För att verktyget ska fungera optimalt är dock användandet av det villkorat av att en mängd regler följs. Om minst två personer använder samma språk, eller verktyg om man så vill, måste de vara överens om hur detta verktyg ska användas, annars kan de inte utbyta tankar och idéer. Olika uppsättningar av regler blir så småningom till fasta språk. En uppsättning regler som kan anföras som exempel är denna: 1\. Ä-ljudet stavas med bokstaven _ä_. 2\. Ö-ljudet stavas med bokstaven _ö_. 3\. Långt k-ljud stavas _ck_. 4\. Inget ord kan börja med _ng_\-ljudet. 5\. Inget ord kan inledas med ljudkombinationen _vl_. 6\. I bisats kommer negationen före finit verb. Alla de ovanstående reglerna bör följas om man vill använda sig av verktyget svenska och göra det på ett bra sätt. Naturligtvis är reglerna för vad som är svenska och vad som inte är det betydligt fler än sex till antalet, men de som visas ovan är bara en illustration av hur det kan se ut när man förklarar hur ett språk ska användas för att fungera. Alla de sex reglerna ovan är för resten tillämpliga även på språket tyska, men bara de tre nedre på språken danska och norska. **Lyckligtvis är språken inrättade så, att det går att bryta ganska många av de överenskomna reglerna utan att kommunikationen mellan användarna slutar att fungera. Dock finns det vissa regelbrott som verkar mer störande än andra.** En regel som är tillämplig på svenskan är den att nya ord kan bildas genom sammansättningar av flera mindre ord. Av de två orden _hotell_ och _rum_ kan man bilda det enskilda ordet _hotellrum_ och så vidare. När man på svenska talar om ett hotellrum, ser man på det som ett enskilt begrepp, och konventionen i svenskan säger då att begreppet ska skrivas som ett ord. Regeln är långt ifrån universell. På Europa-kartan nedan visas en förenklad framställning av fördelningen mellan språk som liksom svenskan föredrar sammanskrivning såsom i _hotellrum_ och språk som väljer en lösning med uppdelning i flera ord. Länder vars majoritetsspråk föredrar en ordbildningsmodell liknande svenskans är skuggade, medan länder vars majoritetsspråk föredrar uppstyckning är vita. En snabb uppskattning ger vid handen att den svenska ordbildningsmodellen är ganska ovanlig i ett internationellt perspektiv: ![Europakarta](http://uploads.ifokus.se/uploads/aa9/aa957899babcaf5f5df4ab7bc8e89219/map.gif) På de flesta av de skuggade ländernas majoritetsspråk uttrycks motsvarigheterna till ordet _hotellrum_ med _ett_ _sammansatt_ ord…: Danska hotelværelse Estniska hotellituba Finska hotellihuone Färöiska hotellkamar Isländska hótelherbergi Nederländska hotelkamer Norska hotellrom Tyska Hotelzimmer Ungerska hotelszoba …men på de de flesta av de vita ländernas majoritetsspråk uttrycks ordet med _flera_ _särskrivna_ ord: Albanska dhoma hoteli Bulgariska хотелска стая Engelska hotel room Franska chambre d’hôtel Grekiska δωμάτιο ξενοδοχείου Italienska camera d’albergo Kroatiska hotelska soba Polska pokój hotelu Rumänska cameră de hotel Ryska гостиничный номер Spanska habitación de hotel Turkiska otel odası Långt ifrån alla enskilda begrepp betecknas dock med ett enskilt ord ens i de skuggade ländernas majoritetsspråk. På svenska säger vi vanligtvis _vitlök_ och _rödlök_, men inkonsekvent nog oftast _gul lök_. Hur ska man då, som exempelvis i svenskan, veta om ett begrepp betecknas med ett sammansatt ord eller ett uttryck med flera ord? Många stöder sig på regeln att ord som _uttalas_ som sammansatta även ska _skrivas_ som sammansatta ord. Förstår man innebörden av den regeln, har man lätt för att hålla isär begreppen till vänster och begreppen till höger i tabellen nedan: en brunhårig sjuksköterska en brun hårig sjuk sköterska Fråga vår kassapersonal! Fråga vår kassa personal! Rökfritt! Rök fritt! stekt kycklinglever med kulpotatis stekt kyckling lever med kul potatis gladpackad räkmacka glad packad räkmacka en persisktalande läkare en persisk talande läkare ![Kul potatis](http://uploads.ifokus.se/uploads/1ff/1ffecdb3dbc79b47ac4b0ad4b3f8d1b7/kul-potatis.jpg) De flesta svensktalande tycker nog att det är lätt att förstå skillnaderna mellan exemplen till vänster och de grafiskt snarlika exemplen till höger. En del språkbrukare kanske gör fel ibland, men förstår att, varför och på vilket sätt de har gjort fel bara de uppmärksammas på det. Ytterligare en del kanske känner en viss lättnad över att det mitt i snårskogen av regler med många undantag verkar finnas en regel som håller i alla lägen: **Ord som _uttalas_** **som sammansatta ska _skrivas_** **som sammansatta ord** Det är kanske också de som går omkring och känner denna lättnad, som också ryter till värst när någon råkar bryta mot den här regeln. Om man tar del av lekmannadebatten kring svenskt språkbruk i dag, kan man lätt se att en stor del av den tycks röra sig om just felaktiga särskrivningar. Hur kommer det sig då att påfallande många inte behärskar den enkla regeln om vilka ord som ska sammanskrivas? En teori kan vara att många låter sig påverkas av engelskan, där sammanskrivningar inte är lika vanliga som i svenskan, och framför allt inte lika konsekventa. Engelskan får stort spelrum i dagens samhälle, inte bara i Sverige, utan även i andra länder, där man också kan vittna om att felaktiga särskrivningar breder ut sig. På nederländska, som har ordbildningsregler liknande svenskans, kallas särskrivningsfenomenet lite elakt för _engelse ziekte_, alltså engelska sjukan. En annan orsak kan vara att många litar för mycket på rättstavningsprogram i datorer och mobiltelefoner. Ett rättstavningsprogram kanske inte alltid är programmerat för tillfälligt bildade ord som _hönsplåtstråckling_ (fråga mig inte vad det är!), men godkänner de enskilda orden _höns_, _plåts_ och _tråckling_. Ytterligare en orsak kan vara att en del språkbrukare helt enkelt inte känner sig hjälpta av den enkla regeln: **Ord som _uttalas_** **som sammansatta ska _skrivas_** **som sammansatta ord** Som nämnt i artikelns början är varje språk produkten av flera samverkande överenskomna regler. En del regler kan förstås ändras med tiden. Till exempel har svenskans stavningsregler inte sett likadana ut hela tiden, och även formsystemet har ändrat sig successivt. Förr böjde man gärna _hjälpa, halp, hulpit_, men denna böjning har i nutida svenska fått ge vika för böjningen _hjälpa, hjälpte, hjälpt_. På samma sätt är det med sär- och sammanskrivning; det är ett fenomen som inte har gällt lika konsekvent genom svenskans hela existens. Emellertid är detta ett av få språkdrag som kan sägas gälla utan undantag i modern svenska. Vi kan sammanställa ganska långa och trovärdiga tabeller över vilka ord som ska ha _en_ framför sig, såsom _beredskap_, _gemenskap_, _kunskap_ och _vänskap_, men vi kommer i så fall ändå inte undan förargliga undantag såsom _grevskap_, _medlemskap_, _sällskap_ och _äktenskap_, som i stället bör ha _ett_ framför sig. Med sammanskrivning är det hursomhelst så, att det inte finns några sådana här förargliga undantag. Obevekligt gäller regeln: **Ord som _uttalas_** **som sammansatta ska _skrivas_** **som sammansatta ord** Finns det då verkligen inga undantag från den här regeln? Jo. När vi har att göra med egennamn, som består av flera självständiga delar, måste vi fortfarande särskriva. Det heter till exempel Ernest Hemingway-boken och Vita huset-praktikanten. I sådana här sammansättningar, samt i sammansättningar med förkortningar, är det dessutom tillrådligt att använda bindestreck för läsbarhetens skull. Man skriver alltså FNL-demonstration, ROT-avdrag och LSD-tripp. Ett annat undantag utgörs av den dispens som grafiska formgivare anser sig ha rätt till. Denna dispens anses då gälla så kallade gestalttexter, som är till mer för dekoration och för att fånga någons blick än för att förmedla ett textuellt budskap. Ett klassiskt exempel på en sådan gestalttext är det tudelade ordet SYSTEM BOLAGET, som syns på gröna skyltar lite här och var i vårt land. ![Systembolaget](http://uploads.ifokus.se/uploads/fd8/fd8659b52fafea89ab10ac71d73c1ead/1101409-origpic-6a0997.gif) Språk låter sig sällan tyglas. De förändras ständigt, dels eftersom vi människor är så många och dels för att våra behov är föränderliga och av många olika slag. Mitt i denna utveckling när vi samtidigt en strävan efter att systematisera vår omvärld. Vi har lyckats systematisera matematikens, fysikens och kemins lagar ganska bra. När man släpper ett äpple på Jorden, faller det alltid neråt, och ett plus ett är i stort sett alltid två. Fullt så enkelt är det dock sällan med språk. Det är kanske därför språket kan väcka så starka känslor hos en del av oss språkbrukare. Vi vill gärna ha kontroll, men språket letar sig ständigt nya vägar utanför de regler vi språkbrukare har ställt upp för att bättre förstå hur språken är uppbyggda och fungerar, och när en del inte ens kan följa en regel som äntligen förefaller vara vattentät till hundra procent, finns det en del andra som inte har långt till ilskan. **Källor** [Wikipedia - Särskrivning](http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4rskrivning) [Wikipedia - Gestalttext](http://sv.wikipedia.org/wiki/Gestalttext) **Särskrivningar på webben** [Astronomer mot orddeling ](http://folk.uio.no/tfredvik/amo/)[Orddelingsmafiaen ](http://orddeling.wordpress.com/)[Skrivihop.nu:s avsomnade webbplats](http://skrivihop.nu/)[](http://orddeling.wordpress.com/) ## Comment 1 Author: DesK Tack för en bra artikel som reder ut detta ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Om jag inte minns fel från trådarna om sär skrivningar så skiljer det en del i våra olika dialekter, vilka ordkombinationer som uttalas som ett eller två ord. Detta kan i sådana fall också vara en liten förklaring till varför vi så ofta ser felktiga särskrivningar. ## Comment 2 Author: Emo Tackar också för en bra artikel. Tänk så kul vi har här på Språk med våra kommentarer i ämnet. ![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")