# Riktigt gamla ord
Author: [Borttaget]

Som flitig korsordslösare stöter jag rätt ofta på riktigt gamla ord.

Ordet för hjältedåd, t ex = dat.

Jag har faktiskt för mig att det numera plockats bort från SAOL!

## Comment 1
Author: raphanus

Jepp, **dat** är borta! Detta till stort förtret för oss som spelar [Scrabble](http://www.betapet.se/) på Internet.

## Comment 2
Author: Inkanyezi

Men ordet finns ju även om akademin har plockat bort det ur ordlistan, lika väl som det finns nya ord som ännu inte har kommit in och ord som dom helt enkelt har missat.

## Comment 3
Author: raphanus

#2 - O ja, orden finns, men man får inte godkänt för dem om man spelar Scrabble. Scrabble tar bara med de ord som står i senaste upplagan av SAOL.

## Comment 4
Author: Inkanyezi

Jag spelade mycket Alfapet med mina barn när dom var sådär mellan fem och elva år. Och det var inte alltid jag som vann. Vi hade ingen SAOL, utan det handlade mest om konsensus; vi bestämde oss för om ordet dög. Det var rätt kul. Ibland tillät vi mer än ett språk, men inte något som inte alla kunde, så förutom svenska blev det först franska och senare engelska.

## Comment 5
Author: raphanus

#4 - Det låter som Tok-Alfapet. Det har jag inte spelat på två år!

## Comment 6
Author: Inkanyezi

Jo, ibland blev det tok också. När man inte kunde få ut något ord med de sista bitarna så kunde man försöka något som var omöjligt för att få slut på det. Jag minns väl att båda mina grabbar vägrade godkänna ordet "ikosognast", och såvitt jag vet finns det så klart inte.

## Comment 7
Author: LatMask

Som gammal snuskgumma vill jag gärna dra upp ordet kåt, som (iallafall ibland) på 15- och 1600-talet betydde något betydligt oskyldigare:

KÅT
---

© Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24  
\[Webbversionen är inte slutkorrigerad.\]

SPALT:

\[K3593\]

\[_tryckt år 1939_\]

* * *

_kå4t_, adj.  
**\-are**; n. o. adv. (†) kått ([BALCK Ridd.](javascript:parent.popup('1176')) C _5_ b **1599**, [EMPORAGRIUS Cat.](javascript:parent.popup('1629')) E _8_ b (**1669**)).  
( **_kot_** **1689**. **_kå(å)t(h)_** **1528 osv.** **_kått_** **1573** (_m_. _l. f. sg._) - **1765** (: kåtta, _n. sg. best.))_  
\[fsv. _kater_; jfr sv. dial. _kåt_, d. _kaad_, glad, yster, brunstig, nor. _kåt_ yster, brunstig, isl. _kátr_, glad, lustig; av om­tvistat urspr.

\- Jfr KÄTTJA\]  
  
  
**\[1\]**  
  
**1)** (till övermått) fylld av livskraft o. livs­mod, livlig, uppspelt, yster, yr; stundom svårtatt skilja från **2, 3.**  
**\[1.a\]**  
  
_**a)**Aff een sådana ångest _(för Guds stränga dom)_ weet werlden plat intet säya, vtan är thes förinnan så säker kååt och frögdafull som hon helst wil haff­uat. [LPETRI 2Post.](javascript:parent.popup('18426')) 55 a **1555**;_ (†) om människa; äv.: glad, levnadslustig.

jfr **2**. Konung Mag­nus bodde i Swerige, Han war både rÿk och Kåth. [Visb.](javascript:parent.popup('8196')) 2: 409 (c. (**1600**).  
Benjamin lustig och kåter,/ Skålarna börja nu åter. [BELLMAN](http://g3.spraakdata.gu.se/cgi-bin/osa/forfattare.cgi?forfnamn=BELLMAN) (SVS) 1: _47 (c._ **1768**, **1790**);

jfr **3**.

## Comment 8
Author: raphanus

#7 - [Zinat Pirzadeh](http://sv.wikipedia.org/wiki/Zinat_Pirzadeh) berättade härförleden i en krönika om att hon som nybliven sverigebo och ännu inte så bra på svenska skulle söka arbete och hittade detta ord i en synonymordbok. Hon använde det som beskrivande ord för sig själv i tron att det betyder levnadsglad. Hon fick inte jobbet.

## Comment 9
Author: svenake

I Danmark betyder det just  -  glad, livlig ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Läser det rätt ofta på dansk texttv.

Någon som vet vad det danska **pulje** betyder  (utan att söka)![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

(Man kan läsa dansk TextTV på nätet)

## Comment 10
Author: Effie

Grön Ungdom försökte för ett antal år sedan lansera ordet "livskåt"; just med tanke på den gamla betydelsen. Det fanns t.ex. tröjor med ordet. Men det är länge sedan jag sett ordet nu.

Nej, jag har inte en susning om vad pulje betyder. Men jag har läst att danskarna tycker att Bollebygd är ett väldigt kul namn. Apropå danskar, alltså. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 11
Author: raphanus

#10 - Bollebygd! Hahahahahaha! Det var sgu sjovt!

Jag var, som vissa vet, nyss på kryssning och hade med mig två norrmän som bilade från Oslo (för att flygplanen stod stilla). De reagerade under vägen mot Stockholm på ortnamnet _Vintrosa_.

## Comment 12
Author: TjockaBerta

En gång hade jag en chef som skrev så vackert och sirligt. Han använde bla ord som emedan och ehuru i sina tjänstemeddelanden. Det var alltid behagligt att läsa det han skrivit.

Såna ord ser man inte längre användas.

Skrivet den 20 dennes.

## Comment 13
Author: [Borttaget]

Jag läste förut Alice Lyttkens böcker om Hedda Skoot och Catrin Ambrosia, som utspelas på 1700-talet. Hon har ett väldigt autentiskt språk där. Slik istället för sådan, lappri istället för dumheter, koxa istället för att titta, och mycket mer. Ganska roligt att frottera sig med gammalsvenska så där!

## Comment 14
Author: raphanus

Jag vill slå ett slag för ordet "båtnad", och samtidigt påpeka att det var dumt av undertextaren att i filmatiseringen av Sigrid Undsets Kristin Lavransdatter översätta _elskov_ med "passion", när vi har det alldeles utmärkta ordet "älskog" på svenska.

Sen gillar jag ordet "idrott" också. Härligt med ett eget ord för ett så internationellt fenomen!

## Comment 15
Author: Emo

Jag vet inte om ordet skula passar in här. I förmiddags kom flera regnskurar och vi pratade om vädret här. Då sa jag till min man att jag inte hade hört ordet skula på mycket länge. Det var ett vanligt ord när jag vi var barn. Hur uppfattar ni andra det? Är det ett ord som kommit ur bruk och i så fall varför? vi hade några teorier.

## Comment 16
Author: raphanus

#15 - _Skulor_ i pluralis är ett annat ord för _sopor_. Något annat sätt att använda det ordet känner jag inte till.

## Comment 17
Author: Emo

#16 Där ser man ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Då kan du lära något nytt (gammalt) ![Flört](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

Ledtråd: Vi talade om vädret och det regnade ![Oskyldig](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig")

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Kan det vara _**skvala**_ som avses?

## Comment 19
Author: Emo

Min nyaste SAOL är från 1973, tionde upplagan och där finns det med, men det betyder inte att det används så mycket (numera).

## Comment 20
Author: Effie

Jag håller med raphanus, och även i det fallet har jag bara hört det i sagor, där man gav skulor till grisen, typ. Aldrig hört ordet i verkligheten.

## Comment 21
Author: svenake

När jag var liten brukade vi skula för regnet!

Men rättstavningsprogrammet här känner inte igen det. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Fast det reagerar även när jag skriver mej, dej, sej och dom, vilket jag gjort sedan min barndom också.  Konsekvent.

## Comment 22
Author: [Borttaget]

Några ord som jag också stöter på titt som tätt, är vi istället för varför, evad istället för vad som helst, och därest istället för om.

## Comment 23
Author: Emo

#21 Det brukade vi också. Varför hör man det inte nuförtiden? Är folk inte ute när det regnar? Kommer regnet sällan skurvis ;-) nuförtiden? Finns det någon annan förklaring?

## Comment 24
Author: Maria

#23 Kommer inte det ifrån ordet "skyla"? Att man skyler sig från regnet?

## Comment 25
Author: Emo

Ibland undrar jag om det är svårt att förstå vad jag säger :-) och skriver.

Nyss skrev jag en kommentar på annat ställe: "Fin tårta och smyckena var inte så pjåkiga de heller :-)"

Jag hoppas mottagaren förstår. Gör du?

## Comment 26
Author: Effie

#22 det är vackra ord - men inte stöter jag på dem titt som tätt. Snarare försvinner de. "..vilken tröst, evad som kommer på" - ja, den psalmen har ju moderniserats.

#25 "inte så pjåkigt" - jo, det uttrycket kan jag tänka mig att använda ibland.

## Comment 27
Author: Linnea

#15 Jag har hört ordet skula många gånger. Och ja, det är skyla som avses. Alltså att gå nder något för att inte bli blöt i regn.

## Comment 28
Author: RuiXue

#9 Pulje betyder pott som i vinstpott om jag inte minns helt fel ifrån lotterierna på jobbet![Flört](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Jobbar i Köpenhamn sedan 3 år nu så har snappat upp ett och annat![Oskyldig](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig")

Men ibland så blir man änna halvschaalter på alla danska ord.

## Comment 29
Author: svenake

\#   28   ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") japp,  eller bara pott.

"Alla landsting ska få del av den ökade potten"    -  typ.

## Comment 30
Author: Maria

Är inte njugg ett gammalt ord som inte används så mycket numera men som är en bra beskrivning på något snålt tycker jag.

## Comment 31
Author: LatMask

Njugg är ett jättebra ord! Man riktigt hör hur snålt det är! De där snåla "u" och  "gg" som vi norrlänningar uttalar så stramt, är ju alldeles perfekta för en riktigt njugg inställning!

## Comment 32
Author: raphanus

#30-31 - Annars är _mjugg_ också ett bra ord. Lett i mjugg har vi nog alla någon gång.

## Comment 33
Author: Maria

Förliden är också ett gammalt vackert ord tycker jag.

## Comment 34
Author: [Borttaget]

Ett ord som har minst tusen år på nacken ju ordet ”fucka” eller ”focka” (eventuellt finns fler stavningar – det fanns ingen standardiserad stavning av ord på den tiden). Lever kvar än idag i vissa svenska dialekter bland de äldre, men ordet tog sig vidare till engelskan en gång i tiden och numera tror de flesta att vi lånat ordet därifrån, fast det i själva verket är tvärt om. Numera förmodligen världens mest använda ord… (saknar dock nästan helt belägg för det påståendet).

## Comment 35
Author: Maria

#34 Har aldrig hört det på svenska tidigare![Obestämd](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Har det samma betydelse som "strula" eller?

## Comment 36
Author: raphanus

#34 - 35: Ordet betyder bland annat "stöta". En slö_fock_ är en som är dålig på att stöta.

## Comment 37
Author: [Borttaget]

Det betyder samma sak som det gör på engelska, bland annat. Hittar dock just nu inga belägg för det, men jag jobbar på det…

## Comment 38
Author: [Borttaget]

Att "focka" någon betyder att bli av med någon, har jag för mig. Det har jag absolut hört i något sammanhang.

## Comment 39
Author: Maria

Ja, just det. Att "peta" någon liksom

## Comment 40
Author: [Borttaget]

#38: Ja, stämmer enligt SAOB också.

## Comment 41
Author: [Borttaget]

#37, det vill säga mitt eget inlägg:

Enligt [en sida om ”Värdelöst vetande”](http://hem.fyristorg.com/ronndahl/kfvv2003.html) som jag råkade hitta citerar man boken ”Svenska skrytboken” rakt av med följande text:

_**Värdelöst Vetande vecka 26 - This fucking word**_  
_Det verkar som om fuck och fucking är de mest använda orden i USA för närvarande. I vissa kretsar klarar man inte av att säga många meningar utan att peta in någon variant av det gamla skandinaviska könsordet. Ordet fuck är verkligen gammalt - och skandinaviskt. Det kom till engelskan från fornnordiskan, där fukka betydde att något rörde sig fram och tillbaka. I gamla svenska dialekter, till exempel från Bohuslän, betyder också fucka att ha samlag. En släkting till ordet fucka är focka som också har med rörelse och stötar att göra och som på vardaglig svenska används när någon får sparken._

På sidan finns även en hel del annat intressant att ta del av, men källhänvisningar verkar saknas. Mycket av det som står har jag hört förut oberoende av sidan, men det hindrar ju i och för sig inte vi kan ha fått vår information från samma ställe och att den kan vara felaktig.

Ser också att flera av de andra styckena i texten också kommer ifrån ”Svenska skrytboken” men har inte läst igenom allt i detalj.

Boken är i alla fall skriven av Ulf Ivar Nilsson men källhänvisningar saknas även i den boken. Boken är skriven på ett lite skämtsamt sätt, men av det som står som jag själv har kunnat verifiera från annat håll har allt stämt hittills, ibland med viss modifikation, exempelvis om svensken som ”uppfann” den första Coca Cola-flaskan, [Alexander Samuelsson](http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_Samuelsson). Han jobbade på Surte Glasbruk, cirka 2 km från där jag själv bodde för några år sedan (Bohus). Glasbruket är idag ett glasbruksmuseum sedan 1978.

Alexander emigrerade dock till USA och han bodde alltså inte Sverige när flaskan kom till. En del menar dock att det inte var Alexander själv som ritat flaskan utan någon som hette Earl R. Dean. Kanske tog Alexander åt sig äran i egenskap av hög chef på företaget.

## Comment 42
Author: Lena1971

Jag läste nyss om "brava och vackra" män. Jag vet inte när ordet 'brav' försvann. Idag låter det som ett krystat lån från engelskan.

## Comment 43
Author: [Borttaget]

Jag har hört det ordet i Alice Lyttkens' böcker om Catrin Ambrosia som utspelas på 1700-talet. Där heter det "en braf karl".

## Comment 44
Author: parsley

Hur är det med seglet fock?

Jag tror att ordet skula i samband med regn är dialekt. Hur är det med Skuleberget och Skuleskogen?

## Comment 45
Author: svenake

#44   Läste nyligen i en bok att ordet  "f-ck"   som finns i alla nutida filmer - ursprungligen är ett skandinaviskt ord, samma ursprung som "fått focken från jobbet".

Boken  = "Lagom finns bara i Svenska och andra myter om språk"

En språkbegåvning var Cornelis Vreeswijk;

\-  "Medborgare ur led är tiden , det hävdar jag bestämt, törhända ni jagar standard, ja jäklar vilket skämt"

![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 46
Author: [Borttaget]

#45: Se #41…

## Comment 47
Author: svenake

#46   Jo   jag såg-  ville ge tips om boken som jag gillar.  Önskar höra någon annan som har en åsikt om den.

## Comment 48
Author: [Borttaget]

Okej, tyvärr har jag inte läst boken.

## Comment 49
Author: Emo

Den är intressant och givande.

## Comment 50
Author: Onni

Ett annat ord är "runka" som usprungligen betyder skaka eller darra, t ex kan ett huvud runka fram och tillbaka. Omgivningen rodnar när jag använder ordet. Förstår inte varför.![Tyst](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst")

Favoriten är ordet "oomkullrunkelig". Mycket användbart.

## Comment 51
Author: DesK

Ha ha oomkullrunkelig är sannerligen ett användbart ord ![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande"), men även det ger lätt rodnad hos somliga åhörare ![Flört](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 52
Author: Ephraim

Funderar på vad man egentligen menar med "gamla ord". Ganska ofta (inklusive i den här tråden) verkar det betyda 'ord som _slutade_ användas för länge sedan' snarare än 'ord som _började_ användas för länge sedan' vilket man kanske hade väntat sig (jämför med "en gammal stad" eller "en gammal människa").

## Comment 53
Author: Onni

Hmm... Man kanske ska tänka bakvänt här. När övergår t ex nya ord att bli, ja, vad blir de? Etablerade ord? Gamla ord kanske inte ska definieras utifrån start och avslut, s a s, utan hur länge de "hängt med". Ord kan ju dessutom återuppstå, men med ex förskjuten betydelse. Då har vi helt plötsligt ett icke-linjärt tänk!

Intressant tanke, Ephraim. Måste sova på saken. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 54
Author: Ephraim

Om man verkligen funderar på ords ålder kan det bli ganska krånligt. Dels ändrar ju ord betydelse, dels ändrar de ju form. Det är inte alltid så enkelt att säga när en förändring gör att det inte längre är "samma ord". Vad gäller arvord har de ju också så lång historia att vi når en bortre gräns för hur långt de går att spåra. Sena låneord och nybildningar är däremot lättare att åldersbestämma.

Dock har jag fått den uppfattningen att "gamla ord" ofta inte används på det sättet, utan att det betyder ungefär 'ålderdomliga ord', det vill säga ord som inte längre används eller används sällan (jag säger inte att det är fel, bara intressant att notera). Dessa ord kan mycket väl vara ganska unga räknat från när de togs i bruk. I den här tråden för "riktigt gamla ord" verkar det viktigaste vara ålderdomlighet och inte verklig ålder. Första belägget i SAOB för "oomkullrunkelig" är från 1826. Jämför med "huvud" som kan spåras till urindoeuropeiskan åtminstone (d.v.s. minst 6000 år), men som fortfarande används.

\---

#34 m.fl. Som svar på den nu ett år gamla diskussionen om ursprunget till engelskans "fuck" så tror jag faktiskt inte det finns några belägg för att det skulle vara lånat från fornnordiskan. Enligt Oxford English Dictionary är det sannolikt kognat med svenskans "focka", det vill säga orden har ett gemensamt ursprung i urgermanskan. Men OED lutar alltså åt att det inte är ett lån i varken svenskan eller engelskan utan ett arvord. Dock är ursprunget ganska osäkert, det äldsta skrivna belägget i engelskan är från 1528 så ordets historia innan dess är höljt i dunkel.

## Comment 55
Author: raphanus

Jag tror att TS ger en vink om vad hon menar med gamla ord, när hon poängterar att "dat" har tagits bort ur SAOL. Att ord har tagits bort ur SAOL betyder ju ingalunda att de har slutat att existera, men väl att de fallit ur allmänt bruk.

## Comment 56
Author: Bjornen

De flesta av de upptagna orden är inte gamla utan jag använder dem fortfarande.

Skula eller oftast i plural skulôr är inte det samma som sopor, utan ett överskott från hushållet som bör bli skvalôr i skvalhintsjôn, som sedan ska stillas till djuren.

Det skvalar = porlar, forsar

Sopor eller sôpnôr kan bara komma från sopkvastn,