# Skärning? Author: Maria Läste i GP om att en man har häktats för kvivskärningen som ägt rum. Säger man knivskärning? Jag blir lite förvirrad![Obestämd](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Jag tycker det ser konstigt ut men jag kan ha fel. [Länk](http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.420835-en-haktad-for-knivskarningen-i-landala) ## Comment 1 Author: raphanus När det gäller verbalsubstantiv - alltså handlingar som beskrivs med sakord i stället för med verb - kan de på svenska sluta på -ande, -else eller -ning. Man pratar om "det myckna ringandet" under julhelgen eller "sågningen" av Kevin Costners senaste film, i stället för att säga "vi ringer mycket under julhelgen" eller "recensenten sågade filmen". Det finns inga riktigt hållbara regler för när man ska använda de olika ändelserna. Ibland kan valet mellan dem tyckas slumpmässigt, men det finns vissa exempel man kan hänvisa till. När det gäller verbstammen skär-, har vi till exempel -else i "omskärelse", men när det gäller det TS åsyftar, heter det vanligen knivskärning. Ändelsen -ning visar här att det är fråga om ett enstaka fall. Skulle man säga "knivskärandet", skulle det i stället antyda att det är ett skeende under lång tid. (Knivskärandet av de små träbitarna pågick i timtal inne i snickarboden.) Alternativet "knivskärelse" är knappast gångbart, men om det förekommer, torde det kunna vara benämningen på någon slags rit. (Medlemmarna i brödraskapet "Kentas MC-klubb" invigs via den s.k. knivskärelsen, varvid brödraskapets emblem ristas in med kniv i huden på den nyinvigde.) Om man ogillar GP:s uttryckssätt, kan man i stället välja att skriva om "mannen som sitter häktad för _att ha knivskurit_ den och den". GP:s exempel är emellertid inte grammatiskt inkorrekt. ## Comment 2 Author: Maria Tack för en bra och lärorik förklaring![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Jag hade nog tyckt ditt exempel _att_ _ha knivskurit_ sett bättre ut. ## Comment 3 Author: raphanus #2 - Sök jobb på GP och bräda dem! ## Comment 4 Author: Maria #3 ![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 5 Author: raphanus När man använder sådana här uttryckssätt gör man det dessutom ofta uppenbart med syfte att gömma subjektet, alltså gärningsmannen. Säger man "X sitter häktad för att ha knivskurit Y" så är det ett rakt påstående som är svårt att ifrågasätta. Säger man dock "X sitter häktad för knivskärningen av Y", kan man i efterhand gå in och påstå att förmuleringen skulle kunna tilkas som att "X sitter häktad för delaktighet i knivskärningen" eller något liknande. Det kan i pressen vara bekvämt att göra så för att lättare hantera blott delvis ouppklarade brottsfall, där nya uppgifter kan komma till senare. Knepet med att gömma subjektet kan också komma väl till pass på hemmaplan, när föräldern träter med tonårsbarnet. Jämför "_Du_ måste _städa_" med "Lite _städning_ skulle kanske vara på sin plats...?" ## Comment 6 Author: Maria Bra exempel. Tack. ## Comment 7 Author: svenake Skärning finns i andra sammanhang,  tex när rallarna drog fram ny järnvägslinjer. "Skärningen genom den åsen kräver mycket grävning." Ett annat trevligt ord som finns inom Väg-o-Vattenbyggnad är  "snedlutning"  ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Alltså; en asfalterad väg kan se ut som ett uppochnervänt V.   Går denna väg över en backe, så har man en snedlutning, där regnvattnet rinner ut  mot diket. ## Comment 8 Author: raphanus #7 - Kallas inte det där sista "bambolering"? ## Comment 9 Author: svenake Aldrig hört det,  men det kan  naturligtvis vara så också.  Var har du hört det?   Snedlutning  förklarades mycket noga av en lärare på Teknis i Hässleholm när jag gick där. Vi fick också lära oss beräkna snedlutningen för att kunna beräkna vattenavrinningen.  Suck - det var länge sedan. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 10 Author: raphanus #10 - En kollega på en kafferast tog upp ämnet "svåra ord". Jag tror att han hade stött på det i sällskapsspelet "Rappakalja". ## Comment 11 Author: svenake OK  -  man kan lära mycket av sällskapsspel och korsord. ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 12 Author: HelenaSS ”SKärning” förekommer även 2021, idag om en elev som blev knivskuren i Nässjö. Ursprungstråden startade 2010. Jag tycker att ”skärning” låter så avigt i mitt språköra, även om det är formellt rätt. Jag funderar på om tendensen att användningen av - ning i stället för -else, som jag tycker jag har märkt i många andra sammanhang , verkligen har ökat. Om det är fallet, har det en koppling till anglifieringen? Någon -else-ändelse finns ju inte i engelskan. ;) ## Comment 13 Author: raphanus #12 - Å andra sidan skulle man kanske inte prata om **skärelse** i ett fall som detta. Omskärelse, javisst, men knappast knivskärelse. Det beror nog inte på att avledningar med -ning skulle ha specifikt engelsk anknytning, utan för att de har en lite annan stilvalör än avledningar med -else. ## Comment 14 Author: Ephraim Verbalsubstantivet _knivskärning_ i den här betydelsen är belagt sedan åtminstone 1898 enligt SAOB (exempel från tidningstext), fast då faktiskt i formen _knifskäring_ med _-ing_ snarare än _-ning_. Frånsett denna variation finns inget annat verbalsubstantiv för att beteckna handlingen angivet (inget _knivskärelse_ med andra ord). Det adjektivistiska _knifskärande artillerister_ finns som exempel från 1894, och substantivet _knivskärare_ finns tydligen belagt från 1884 för att beteckna våldsverkaren. Jag tror inte det är någon omfattande tendens till att vi byter ut _-else_ till _-(n)ing_ i ord där det förstnämnda är etablerat, men däremot är det nog så att vi inte längre får nya ord på _-else_ i någon större utsträckning, medan vi fortfarande gärna bildar nya ord på _-(n)ing_. Ändelsen _-else_ har vi lånat från lågtyskan för ganska länge sedan, och många ord med den ändelsen (säkert med något undantag) är bildade efter tyskt mönster, ofta som en motsvarighet till antingen tyska _-sel_ eller _-nis_ (och deras lågtyska motsvarigheter). Ändelserna _-ning_ och _-ing_ är däremot nedärvda i svenskan, och alltså inte inlånade i språket. Vi har länge kunnat bilda substantiv från verb med dem. I många fall, exempelvis vad gäller _knivskärning_ är det svårt att se att det skulle vara fråga om engelskt inflytande. Även ord på _(n)ing_ kan förstå vara efter tyskt mönster i vissa fall. Däremot är det uppenbart så att vi också får en hel del nya ord med _(n)ing_ efter engelskt inflytande. Eftersom vi inte direkt får nya ord på _-else_ förändras förstås andelen ord som har de olika ändelserna över tid. Man kanske kan välja att se det som en ”anglifiering” av språket om man vill, eller som en minskning av det tyska inflytandet.