# Bit ihop när du berättar om det förflutna!
Author: raphanus

EKHLEWAGASTI_R_ : HOLTIJA_R_ : HORNA : TAWIDO

ÞURTSAIN : KIARÞI : FTIR IRENMUNT : SUN SIN . AUKAUBTI ÞINSA BU AUK : AFLAÞI : AUSTR : I KARÞUM

För de flesta av dagens läsare framstår skriftliga lämningar som de två härovan som helt obegripliga. Den första kommer från ett av Gallehushornen, är skriven med runor från den äldre futharken och är dessutom en av de äldsta bevarade fullständiga meningarna skrivna med den här sortens runor. Gallehushornen tros ha gjutits okring 400 år e. Kr. Den andra texten kommer från en berghäll vid Veda i Angarns socken i Uppland och ristades omkring 1.000 år e. Kr.

![Gallehushornets inskription](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=a626cf41-a8d0-4842-b341-c6982653e6a2)

_Gallehushornets inskription (Avritning)_

Både språket på Gallehushornet och språket på berghällen vid Veda är föregångare till dagens svenska, norska och danska. Det kan vara svårt att se det, men det finns åtminstone en liten detalj som gör att man kan vara nästan säker på att språken är just germanska, och den lilla detaljen kallas _dentalpreteritum_. I alla fall är dentalpreteritum en av de detaljer man gärna pekar på när man vill påvisa germanskt arv, och det är bland annat denna detalj som gör att engelska fortfarande klassificeras som ett germanskt språk, trots sitt i hög grad romaniserade ordförråd.

_Preteritum_ är en böjningsform för förfluten tid. I alla germanska språk finns det exempel på att denna böjningsform ofta innehåller _dentaler_, alltså ljud som bildas vid tänderna. Bland annat detta skiljer de germanska språken från de romanska språken, vars preteritumändelser i stället ofta innehåller _labiodentaler_ eller _bilabialer_ (b- och v-ljud). Även de slaviska språken har en gemensam nämnare på den här punkten. Dåtidsljudet i dessa språk är någon form av _l_.

**Svenska**

**Engelska**

**Tyska**

**Danska**

**Italienska**

**Ryska**

sa**d**e

sai**d**

sag**t**e

sag**d**e

dice**v**a

skaza**l**

läs**t**e

rea**d**

les**t**e

læs**t**e

legge**v**a

tjita**l**

köp**t**e

bough**t**

kauf**t**e

køb**t**e

compra**v**a

kupi**l**

Texten på Gallehushornet lyder i ordagrann översättning: ”Jag, Lägäst från Holt, hornet gjorde”. Både svenskans _gjorde_ och urnordiskans _tawido_ är exempel på dentalpreteritum, vilket ändelsernas _d_ skvallrar om. Om texten hade varit skriven på någon sorts urslaviska eller urromanska, skulle motsvarigheterna till ordet _gjorde_ sannolikt inte ha innehållit någon dentalljudsändelse. Likadant är det med texten från berghällen vid Veda. Den lyder i översättning: ”Torsten gjorde \[denna minnesvård\] efter Ärenmund, son sin, och köpte denna gård och förvärvade rikedom österut i Holmgård”. Dåtidsformerna i detta exempel är _kiarþi_, _kaubti_ och _aflaþi_, där bokstaven _þ_ representerar ett läspljud, och precis som dessa ord har deras nutida etymologiska släktingar dentalljud. De svenska motsvarigheterna till orden är _gjorde_, _köpte_ och _avlade_.

Att former för förfluten tid i gamla texter har dentaler kan alltså tyda på att texterna är avfattade på något germanskt språk. Är då dessa dåtidsformer med dentaler unika för de germanska språken? Nej, då! Det råkar vara så, att dåtid bildas med dentaler även i turkiskan, ungerskan och persiskan.

**Svenska**

**Turkiska**

**Ungerska**

**Persiska**

sa**d**e

söyle**d**i

szól**t**a

gof**t**

läs**t**e

oku**d**u

olvas**t**a

khan**d**

köp**t**e

al**d**i

vásárol**t**a

khari**d**

I turkiskan, ungerskan och persiskan finns det dock förstås många andra egenheter som talar för att de språken ändå knappast kan vara germanska. Ett språks hemvist på språkens släktträd bestäms ju inte enbart av vad som händer vid tänderna!

**Källor  
**[Wikipedia - Golden Horns of Gallehus](http://en.wikipedia.org/wiki/Golden_Horns_of_Gallehus)  
Brate, Erik: _Sveriges runinskrifter_ ([Natur och Kultur](http://www.nok.se/), 1922)  
[Wikipedia - Preteritum](http://sv.wikipedia.org/wiki/Preteritum)  
Dehghani, Yavar: _Farsi_ ([Lonely Planet](http://www.lonelyplanet.com/uk), 2001)  
Whitney, A. H.: _Colloquial Hungarian_ ([Routledge](http://www.routledge.com/) & [Kegan Paul](http://www.keganpaul.com/), 1970)

## Comment 1
Author: vimes

Trevlig artikel, men vad är filmen tänkt att tillföra?

## Comment 2
Author: raphanus

Filmen berättar ingenting om språken, men väl något om människorna som talade dem. Det finns dock en hel del intressanta filmer på Youtube om germanska språk och deras historia. Till exempel kan man söka på [Grimm's Law](http://www.youtube.com/results?search_query=Grimm%27s+Law&search_type=&aq=f) eller [Verner's Law](http://www.youtube.com/results?search_query=Verner%27s+Law&search_type=&aq=f).

**Edit:** Jag har nu hittat en bättre film att illustrera artiken med. Var så goda!

## Comment 3
Author: svenake

Är  KARDUM   detsamma som Holmgård?

## Comment 4
Author: raphanus

#3 - De flesta som säger sig förstå sig på det här vill ha det till det, ja.