# Säg det i toner Author: raphanus Språket kan betraktas i mikroskop och styckas i småbitar. Texter kan styckas i ord, ord i morfem och morfem i fonem. Fonemet är _ordets minsta betydelseskiljande enhet_. I svenska räknas _f_ och _h_ som olika fonem, och det kan exemplifieras med det faktum att _fett_ och _hett_ på svenska räknas som olika ord. ![Fett och hett](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=4a7e64ce-0fb8-4983-8907-b620846d680a) I svenskan finns också ett ljud som kallas _sje-ljudet_, och det kan frambringas på flera ganska disparata sätt. Oavsett om man bildar det genom en smal förträngning strax bakom den övre tandraden (ett _främre sje-ljud_) eller med tungryggen höjd mot gommen (ett _bakre sje-ljud_), räknas ljudet som ett fonem. De olika varianterna av ett och samma fonem kallas för _allofoner_. Dock är fördelningen mellan fonem och allofoner inte universell. De _allofoner_ som det svenska sje-ljudet uppvisar kan i andra språk räknas som _olika fonem_. Till exempel i tyskan räknas _Buch_ (med ett ljud närmast motsvarande _bakre_ svenskt sje-ljud) och _Busch_ (med ett ljud närmast motsvarande _främre_ svenskt sje-ljud) som två helt olika ord, eftersom ljuden _ch_ och _sch_ i tyskan räknas som olika fonem. ![Buch och Busch](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=e6f2ad2b-9621-4687-834a-8c328dca8cf4) Som betydelseskiljande enheter räknas också _tonem_. När det gäller tonem, räcker det inte att lära sig skilja mellan _olika sorters ljud_, utan man måste också lära sig att styra sin _röst i rätt riktning_ för att kunna frambringa ett ord med rätt betydelse. **Tonalt finlir i svenskan och kinesiskan ** De flesta europeiska språk skiljer inte mellan olika tonem, men det gör svenskan. I de flesta svenska dialekter finns det _två_ tonem. Skillnaden mellan de olika tonemen åskådliggörs i regel inte i skrift, utan bara i tal. _Exempel:_ **Tonem I** **Tonem II** anden _Anden_ simmade i dammen _Anden_ lämnar kroppen när man dör buren Papegojan satt i _buren_ Larsson blev _buren_ på bår giftet _Giftet_ dödar på tio sekunder Per fick två barn i andra _giftet_ stegen Ulla hörde _stegen_ ute i farstun Ulla ramlade från _stegen_ ![Gift](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=463876f6-341a-4d70-b139-d833d9d2bced) I svenska finns sådana här tonala skillnader enbart i _flerstaviga_ ord. Ett språk som många förknippar med ett liknande fenomen är _kinesiska_. Rikskinesiskan har fyra betydelseskiljande tonem, men till skillnad från svenskan kan dessa tonem också fungera som betydelseskiljande markör i _enstaviga_ ord. Ett vanligt exempel på detta fenomen är meningen ”**妈骂马****吗**?”, där varje stavelse uttalas som _ma_, men med olika tonem. Meningen betyder ”Skällde mamma på hästen?” och brukar skrivas _ma mà ma ma_ i latinsk transkription. Tecknen ovanpå vokalerna representerar de olika tonemen. ![Exempel på ord med olika toner i kinesiskan](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=399cb47a-b4ad-4093-9764-d7384eed56c7) **Tonspråk i Afrika** Ett annat språk där tonem är avgörande för ordens betydelse är _kele_ eller _lokele_, som talas i närheten av Kisangani i Kongo-Kinshasa. Ett av de mer gruvliga exemplen på betydelseskillnader i kele är frasen _alambaka_ _boili_, som kan ha två väldigt olikartade betydelser, allt beroende på om stavelserna har hög eller låg ton. De tonala skillnaderna illustreras här med grav (\`) respektive akut (´) accent: álàmbáká bòìlì = han vaktade flodstranden álámbáká bòílì = han kokade sin svärmor De tonala skillnaderna i kele orsakade vissa svårigheter för de missionärer som en gång kom till Kongo för att sprida kristendom bland befolkningen. En del av dem som fick lära sig _Herrens bön_, fick sig itutat att den lyder: ”Låt ditt rike _inte_ komma. Låt din vilja _inte_ ske”, och detta berodde sannolikt på att missionärerna hade svårt att hålla isär de betydelseskiljande tonemen. ![Bibel](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=9ba607f8-b216-455a-b148-5e084fb09836) **Kluriga språkmelodier på närmare håll** ![Torsby kommun](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=50d669a6-d79a-47d2-85d0-acdb7ec7ac88) För dem som bor i Sverige kanske egenheterna hos språk som kele och kinesiska låter exotiska, och tonemsystemen i de här språken kanske dessutom förefaller betydligt mer avancerade än svenskans ordning med två tonem. Dock kan det vara värt att notera att det finns svenska dialekter som har en långt mer avancerad ljudstruktur än riksspråket. I norra Värmland talas än idag en dialekt som kallas _dalbymål_, och som förutom tonem I och tonem II har ett slags ”vokalgung”, som liknar rikssvenskans tonem II, men som inte inbegriper _två_ stavelser, utan _en_. Den tonala växling som i rikssvenskan är fördelad på två stavelser, äger alltså här rum inom en enda stavelse. Dalbymålet har ingen enhetlig skriftspråksnorm, men i exemplen nedan tecknas dess vokalgung med _apostrof_. _Exempel på svenska ord vars motsvarigheter i dalbymål har vokalgung:_ **Rikssvenska    ** **Dalbymål** en böld en bö'rdd en jänta e jä'nt hade ha'dd visste ve'sst _Ordpar med vokalgung som enda skiljemärke:_ **Ord utan vokalgung    ** **Ord med vokalgung** säj = säger; säg (presens; imperativ)  sä’j = säga (infinitiv) gûl = gul (ental eller obestämd form) gû’l = gula (flertal eller bestämd form); äggula ask = ask (förvaringsask) a’sk = aska (rest efter brasa) fett = fett (substans) fe’tt = kvinnans könsorgan Liknande förhållanden med apokope och/eller vokalgung föreligger i många andra svenska dialekter, men den är där kanske inte lika svår att upptäcka som i dalbymålet. Dalbymålets vokalgung är det språkdrag som är svårast för utsocknes att efterhärma korrekt eller ens lägga märke till. En kontrastiv översikt över vokalgunget och ett urval av dess besläktade språkdrag skulle kunna se ut så här: _Rikssvenska_: Ska man flytta, så måste man ju packa _Doroteamål_:    "Ska man flytt, så må man ju pack" _Jamska_: "Ske man flyytt, så må man ju paack" _Dalbymål_: "Ska en flö’tt, se måst en fäll pa’ck" Ljudmässigt är jamskan i Jämtland närmast besläktat med dalbymålet, men har ändå ett vokalgung som i korta stavelser är lättare att urskilja än i dalbymålet. Det är förstås inte helt adekvat att dra paralleller mellan dalbymål och rikskinesiska, men ljudmässigt har dalbymålets vokalgung i korta stavelser en viss likhet med rikskinesiskans tredje ton, den _fallande-stigande_. Därmed är dalbymålet tillräckligt olikt rikssvenskan för att det av svensktalande från andra trakter än Dalby ska kunna betecknas som exotiskt och minst lika svårt som kinesiska att lära sig uttala korrekt. ![Dykande val](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=b94b80ff-48fb-4d7e-916e-88aa20b0b46b) En som kan vittna om dalbymålets hårdknäckta prosodi är min bror, som en gång vikarierade som mellanstadielärare i Dalby. Visserligen har min bror som barn tillbragt många sommarlov i trakten och kan förstå dalbymål ganska bra, men på hans egna försök att tala det märks det att han inte är uppvuxen med det. Han talar dalbymål med utsocknes brytning, helt enkelt. En av hans elever skulle en gång skriva en uppsats om valar, och min bror frågade eleven varför hon trodde att det bedrivs jakt på val. Hon kunde inte svara tillfredsställande på frågan, varför min bror upplyste henne om att man jagar val bland annat för att få tag i dess _späck_. I samma stund som han hade upplyst eleven om detta, insåg han att han kanske hade sagt något olämpligt. Dalbyordet _spe’kk_ låter nästan likadant, men är ett namn för mannens könsorgan. För att förtydliga vad han menade, sade han att han med _späck_ menade _fett_. Hans elev var vid det här laget så förvirrad och inne på ett helt annat tankespår, att hon sannolikt uppfattade det min bror sade  som _fe’tt_ med vokalgung, och det är på dalbymål en mindre salongsfähig benämning för kvinnans könsorgan. Vad det i slutändan blev av flickans uppsats om valar förtäljer inte historien, men min brors lärarpondus fick sig i alla fall en ordentlig törn. **Källor **[Wikipedia - Fonem](http://sv.wikipedia.org/wiki/Fonem) [Wikipedia - Sje-ljudet](http://sv.wikipedia.org/wiki/Sje-ljudet) [Wikipedia - Allofon](http://sv.wikipedia.org/wiki/Allofon) [Wikipedia - Ordton](http://sv.wikipedia.org/wiki/Ordton) [Wikipedia - Standardkinesiskans fonologi](http://sv.wikipedia.org/wiki/Standardkinesiska#Fonologi) [Tones and tone changes](http://chinese.tarokochina.com/node/32) [The lighter side of language](http://forum.afromix.org/posts/list/2834.page) [Dalbymålet](http://www.nordvarmland.com/) [Jamska](http://www.jamtamot.org/dokument/jubileumsskrift1985/js1985_nr07_jamska.html) **Tonspråk och språktoner på webben **[Youtube - Kinesiska toner 1](http://www.youtube.com/watch?v=laXqwR9hfJo) [Youtube - Kinesiska toner 2](http://www.youtube.com/watch?v=-pXWucqI24A) [Youtube - Yangyangs kurs i kinesiska](http://www.youtube.com/watch?v=zNoOdNvdZlg) [Dalbymål](http://www.nordvarmland.com/) [Lokele](http://books.google.gg/books?id=w4lytWv1JKAC&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_v2_summary_r&cad=0#v=onepage&q=&f=false) ## Comment 1 Author: [Borttaget] Just det där vokalgunget, finns ju i Hagforsmålet också. Nä'st ve'ck' har vi ett mö't. (Nästa vecka har vi ett möte) Intressant! ## Comment 2 Author: raphanus #1 - Ja, det har du rätt i, men det vokalgunget är nog inte lika förrädiskt diskret som längst norr i Värmland. Det hörs tydlig skillnad mellan en person från Dalby och en från Hagfors. ## Comment 3 Author: Emo Vilken underbart roande berättelse i en så intressant artikel. Bra pedagogik.![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")![Skrattande](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 4 Author: bluegoose Väldigt intressant artikel! Tack, Raphanus! ## Comment 5 Author: raphanus #3-4 - Roligt att ni gillade den. Jag var rädd att den kunde uppfattas som lite tradig, eftersom jag ville få med så mycket i den. Jag har försökt hitta ljudexempel på Internet med skillnaderna mellan svenskans tonem I och II, men jag har gått bet. Om någon hittar bra ljudklipp på Youtube eller så, så säg gärna till. Youtube bjuder annars på en hel del mer eller mindre seriösa kurser i svenska: ## Comment 6 Author: Maria Fantastiskt bra artikel![Kyss](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") ## Comment 7 Author: Emo Hej raphanus inte nog med att jag njöt i fulla drag när jag läste din excellenta artikel, nu har du till och med fått mig att gilla ett trevligt Youtube-klipp. ## Comment 8 Author: svenake #5  Mycket bra klipp- måste sända det till släkt i USA och Kanada. Kom att tänka på en gammal barnhistoria: När man ätit för mycket  så har man förätit sej, när man lovat för mycket har man förlovat sej. Och när man gift sej - är man då förgiftad?  ![Glad](http://sprak.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 9 Author: Lill-Kisse Har förtvivlat letat efter Dalby i Värmland. Nämn någon mera känd ort i närheten. Torsby kanske? För övrigt kan jag berätta att en norrlänning från inlandet (förslagsvis Västerbottens läns inland) känner igen de värmländska exemplen här som om de vore alldeles egna. Av egen erfarenhet har jag märkt att det bara är vissa skillnader i betoningen och att man förstår varandra riktigt bra. Nog misstänker jag att det kan vara lämningar från ett äldre gemensamt språk med Norge från den tiden en tur över dit var mera vanligt än till centralorter i Sverige. ## Comment 10 Author: raphanus Socknen Dalby, eller för tydlighets skull Värmländska Dalby ligger i Torsby kommun. Mer kända orter i socknen är Ransby och Sysslebäck.