# utrum-neutrum
Author: Rupertus Leijonhufvud

Jag tvekar om hurdant slutet skulle bli på tillägsordet här:

Var välsignad, mitt barn!

eller

Var välsignat, mitt barn!

Det är klart för mig att det är ett välsignat barn men när man hänvänder sig till en person, till EN man eller EN kvinna?.. Då låter mij den neutrum-ändelse någorlunda rart.  Hjälp!

## Comment 1
Author: Ephraim

Intressant fråga. Har inte funderat över detta närmare, men min språkkänsla säger i alla fall ganska klart ”Var välsignad, mitt barn!”. Som en grammatisk förklaring kan man väl säga att ”mitt barn” är en vokativfras, så den är inte subjekt för _var_ och är liksom lite löskopplad från satsen i övrigt. Då är det rätt naturligt att inte kongruensböja adjektivet efter _barn_.

## Comment 2
Author: Rupertus Leijonhufvud

Tack! Ni skriver mycket logiskt. Själv skulle ock jag alltid sagt ”Var välsignad, mitt barn!” men svenska är ett språk som jag hela tiden lär och kan därför inte lita på MIN språkkänsla.

## Comment 3
Author: Niklas

Välsignat låter som något som redan hänt medan välsignad låter som om det görs i stunden. Tycker jag.

## Comment 4
Author: Rupertus Leijonhufvud

#3: Varen välsignad för detta inlägg!