# Är låneordstrenden accelererande? Author: Niklas Finns det någon undersökning av hur stor andel nya ord svenska språket får nu jämfört med för exempelvis 50, 100 och 300 år sen? Jag tänker att man borde se en accelererande trend och kan förutse när svenska inte längre är ett eget språk, om det nu blir så. 🙂 ## Comment 1 Author: Magi-cat Det har jag också undrat lite grann. När man hör på TV så är det idel uppblandning med engelska, även när det inte skulle behövas, tycker man. Det verkar nog vara accelererande. ## Comment 2 Author: Niklas #1: När det inte skulle behövas är nog beroende på brukarens ordförråd. Jag tror att många lånord försvenskas därför att folk inte behärskar tillräckligt många svenska ord. Har för litet ordförråd alltså. Sen finns det naturligtvis nya företeelser som saknar svenska motsvarigheter och som vi är för långsamma att döpa på svenska. Jag önskar att det fanns ett nationellt råd som hade till uppgift att tidigt identifiera behov av nya svenska ord och uppfinna dem. 🙂 ## Comment 3 Author: Pyttelite Nu är det inte så att låneord är en ny uppfinning. Sverige har haft många influenser från både danskan och tyskan. ## Comment 4 Author: Niklas #3: Absolut. Och franskan och engelskan, och så vidare. Frågan är om det är ungefär konstant eller om det förändras åt något håll. ## Comment 5 Author: Pyttelite Läsvärd artikel, visserligen för finlandssvenskar men mycket är tillämpligt på Sverige-svenskar. ***I denna del presenteras lånord i svenskan. I de följande delarna kommer bland annat svenska lån i finskan och lån i de svenska dialekterna i Finland att diskuteras.*** Läs mer här: https://www.sprakbruk.fi/-/lanat-och-arvt-i-svenskan ## Comment 6 Author: Niklas #5: Intressant artikel. Det här är nog en diskussion varje generation för med utgångspunkten att det är en yngre generation som är på väg att förstöra språket. 🙂 Samtidigt skulle jag inte kunna tänka mig att kalla exempelvis paraply för något annat ## Comment 7 Author: Magi-cat #2 I de här fallen tror jag inte det är bristande ordförråd utan att det är "coolare" att dra till med det engelska uttrycket, eller något slags swenglish. Och det är inte en generationsfråga, skulle jag nog tro, det är inte så enkelt. Ett nationellt råd, finns inte det? Borde annars finnas... . Det har "alltid" varit en fråga, visst. Men det har aldrig förut funnits möjlighet till denna spridningshastighet som nu. Jag tror att trenden är accelererande. ## Comment 8 Author: Pyttelite Det har oxå med att göra hur mycket nya saker som kommit till och fallit bort. Sedan tar det ett tag innan ett ord väljs in i de formella rullorna. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag tror också tyvärr att det är accelererande, i synnerhet engelska ord för yrken och tekniska företeelser. Så onödigt att ta in ord utifrån när det redan finns fungerande ord på svenska. ## Comment 10 Author: Pyttelite #9: Fast är det tekniska företeelser så har det alltid varit låneord. Tidigare var det tyskan som satte prägeln även på engelskan nu är det andra språk. ## Comment 11 Author: Maria När jag läste svenska så minns jag att vi fick en lång text där "någon" förfärades över språkets utveckling och de många nyorden från andra språk. Jag har tyvärr inte kvar texten som jag sparade länge. Det var som en slags debattartikel men det roliga var att det visade sig att den var skriven på 1800-talet (fast men modern stavning) men den kunde lika gärna varit skriven i nutid.😉 Det visade så tydligt att problemet varit detsamma långt tidigare. Statistik däremot hade varit roligt att få se. ## Comment 12 Author: maxiq #9: ”Man bör inte använda utländska låneord i de fall det finns en adekvat inhemsk vokabulär disponibel” *Gunnar Sträng* ## Comment 13 Author: Niklas #12: 😵‍💫 ## Comment 14 Author: DesK Fenomenet har säkerligen alltid funnits och ingår i språkutvecklingen. Jag instämmer med er, om att det är accelererande, tack vare att text sprids så fort och lätt numera. I vissa fall ter det sig dock lite löjligt i mina ögon, t ex när de i matlagningsprogram går i med ingredienserna i grytan, vad är det fel med tillsätta eller fylla på med? Dagens kockar måste ha väldigt små fötter, eftersom de kan gå omkring i grytor och bunkar.