Estniska, alltså. Det är ett språk vars ordförråd andas exotisk vildmark och urtidsvrål, men vars talare huvudsakligen är kulturellt förankrade i vardaglig västerländsk kommersialism. Det märks bland annat på så vis att uttryck och ord i det estniska vardagsspråket rent betydelsemässigt är rena karbonkopior av sina motsvarigheter i svenskan. Som i grunden svensktalande lär jag mig därför hela tiden mer om svenska ju bättre jag blir på estniska.

Redan som ung hörde jag för första gången uttrycket ont krut förgås inte så lätt, och i nära anslutning till detta hörde jag också någon som gjorde mig uppmärksam på det orimliga i att i det aktuella sammanhanget tala om krut. Och så har det fortsatt. Nästan varje gång uttrycket har använts har någon också kommenterat hur orimligt det är, och någon har ibland också försökt motivera det orimliga med att det är en felaktig tolkning av tyskans Unkraut vergeht nicht so leicht, där Unkraut snarare betyder ogräs än ont krut. Vi ska alltså tydligen hellre associera till botanik än pyroteknik när vi använder uttrycket, om vi vill vara på rätt spår.

Nu bor jag i Tallinn, huvudstaden i estniskans primära hemvist, och till råga på allt två kvarter från en gata som, om man översätter dess namn till svenska, heter Krutgatan. Jag bor i huset märkt 40a på kartbilden, och Krutgatan/Püssirohu ligger västnordväst om det. Skitnära, ju. Jag passerar gatan ofta, så det är inte konstigt att jag har funderat på dess namn. Krut heter på estniska püssirohi. Om man benar upp det ordet, så ser man att det består av ordet püss, som etymologiskt har samma ursprung och också samma betydelse som bössa, alltså handeldvapen, samt rohi, som betyder gräs. Det estniska ordet för krut betyder alltså ordagrant bössgräs.

Jag har gått ett tag och tyckt att det där ordet är konstigt. Det har snarare fått mig att tänka på fredsaktivister som proppar gevärspipor fulla med blommor än på krevader och sprängningar. Men så såg eller hörde jag i något sammanhang uttrycket ont krut förgås inte så lätt, och tänkte att det på något vis skulle kunna finnas en koppling mellan krut och (o)gräs, som jag hittills inte tänkt på. Och det verkar det finnas också. Ordet krut är etymologiskt samma ord som det tyska kraut, alltså ört. Att krut över huvud taget heter krut verkar bero på att det till utseendet påminner om malda örter. Det är alltså egentligen dumt att hävda att uttrycket ont krut förgås inte så lätt är en orimlighet eller felöversättning. Men jag skulle aldrig ha förstått det om jag inte hade lärt mig estniska!