# Fornsvenska hjälp med några meningar
Author: Sesshou94

Hej! Jag började läsa fornsvenska verk för att lära om svenskans historia. Just nu läser jag Herr Ivan och jag skulle vilja ha lite hjälp med två meningar. Jag nästan förstår men eftersom svenskan inte är mitt modersmål, tänkte jag fråga om nån kan hjälpa. De här är ur kapitlen 20-21: skäggith hwast ok illa flät, ryggin lang, medh kulom sät, Alltså någontin som Skäggen vass och illa fläta (alltså fläta betyder den där hårstilen, eller hur? Men vad betyder illa i denna sats?) Ryggen lång ..... Men sen vet jag inte... Kan nån fylla in? Tack om nån vet och kan hjälpa!

## Comment 1
Author: sisela

Illa flätat, kanske? Att det är dåligt flätat.

## Comment 2
Author: thenameless

Skägget vasst och illa (dåligt)  flätat. 

Ryggen lång med kulur=tovor?? Andra raden är svår jag förstår den inte heller.

Får se vad professorn säger?

I forntiden var det ju populärt att fläta sitt långa skägg. och otvättat okammat  hår tovar sig ju.

## Comment 3
Author: Sesshou94

Oj då, hade ju fell genus. :D Men tack, du har en idé där.

## Comment 4
Author: Ephraim

_Skägget vasst och illa flätat,_

_ryggen lång, med kulor satt._

Om man ska översätta ordagrannt.

_hwas(s)_ kan helt enkelt betyda ‘vass, skarp’, men även ‘sträv’ eller ‘ojämn, oländig’.

_illa_ betyder just samma sak som på modern svenska, alltså ‘dåligt’, typ.

_flät(t)_ är helt enkelt perfekt particip av verbet av verbet flǟtta (=_fläta_). Det en variant av den vanligare formen _flǟttat_ eller _flǟttadh_ (=_flätat/flätad_). Det bör alltså vara skägget som är illa flätat. Har man tillräckligt långt skägg går det ju att fläta även det.

_kulom_ är dativ pluralis (notera alltså just att det är en pluralform) av _kula_ som nog i sammanhanget betyder ‘knöl’ eller något liknande. Prepositionen _mädh_ (=med) styr dativ, ackusativ eller möjligen genitiv.

_sät(t)_ är alltså perfekt perticip av verbet _sätia_ (=sätta)_._ På modern svenska böjs ju _sätta_ som _sätta, satte, satt_ men på fornsvenska var alltså böjningen ofta _sätia, sätte, sät(t)_. I sammanhanget betyder ordet väl närmast ‘försedd’ eller ‘besatt’ eller något liknande.

Det finns två fornsvenska ordböcker som nog i princip innehåller alla ord som finns i det bevarade fornsvenska textmaterialet (som ju inte är hur stort som helst). Dessa går att söka i gemensamt i Fornsvensk Lexikalisk Databas. Det gäller dock att man stavar orden på rätt sätt, för stavningen kan variera ganska mycket mellan olika texter:

http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/

## Comment 5
Author: Maria

Jag tolkar andra meningen som att han är lång och kutryggig😉 men jag vet inte om det är rätt.

## Comment 6
Author: svenake

. . .  Eller mager så att man kan se kotorna genom skinnet på ryggen?

## Comment 7
Author: Ephraim

Det som avses är antagligen att han är puckelryggig, fast det är kanske inte helt uppenbart. Kula kan betyda ‘knöl’ eller ‘svulst’ på en kropp, så det skulle kanske även skulle kunna tolkas som att ryggen är täckt av lite mindre svullnader.

Herr Ivan lejonriddaren är ju en översättning av ett franskt verk, _Yvain, le Chevalier au Lion_ av Chrétien de Troyes. I det fornfranska originalet står det så här:

_Longue espine, torte et bochue._

På modern franska tror jag det motsvarar:

_Longue épine, tordue et bossue._

På svenska något i stil med:

_Lång ryggrad, vriden och puckelryggig._

Så i originalet är det mer tydligt vad som avses.