Annons:
Etikettövrigt
Läst 13989 ggr
Zakaraa
8/26/16, 3:30 PM

Läker vs Läcker

Hallådär!
Idag när jag pratade med en person på jobbet så pratade vi om regnkläder då det varit ett riktigt regnoväder här där jag bor. Jag sa då att min regnjacka läker - men gör den verkligen det? Läker regnjackan eller Läcker den?

Vad är egentligen korrekt enligt det svenska språket? :P
Båda alternativen låter lika fel/rätt.

med vänliga hälsningar Zakaraa
(länk:) Zakaraa's Råttuppfödning

Annons:
Effie
8/26/16, 3:42 PM
#1

Om den nu läcker och du blir våt, så vore det praktiskt om den självläker och blir hel igen…men det tror jag inte den gör. :-)


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Achatina
8/26/16, 3:43 PM
#2

Du läker efter en operation.

Din regnjacka läcker om du får vatten på kläderna.

Zakaraa
8/26/16, 3:43 PM
#3

Båda orden har ju två olika betydelser så just har jag blivit lite osäker.

Läcker = snygg, häftig.
Läker = helar/såret läker

med vänliga hälsningar Zakaraa
(länk:) Zakaraa's Råttuppfödning

Kalli
8/26/16, 3:55 PM
#4

På mitt jobb håller de på att skratta ihjäl sig så numera säger jag bara att det är trasigt. Gissningsvis är det dialektalt men jag antar att läcker är det "korrekta".

Splatter
8/26/16, 3:57 PM
#5

Läcka, läcker, läckte - verb, beskriver hur ett föremål har ett hål där något tränger igenom där det inte ska göra.

Läka, läker, läkt - verb, beskriver hur ett dåligt tillstånd blir bättre för att återgå till det normal, exempelvis när ett sår blir normal hud.

Läcker kan också vara ett adjektiv som beskriver hur snyggt något är, men då har det inget med verbet läcka att göra. :)

Odd
8/26/16, 4:35 PM
#6

Jag är lite fundersam över hur du uttalar ordet? (Zakaraa)

Läcker blir ju: Lekker och Läker är: Lääker, är lite förvirrad över hur man kan misstolka det i tal? 🤔

När det kommer till meningen säger jag som #5

   ~When life gives you lemons… Chuck 'em at people~

Annons:
Zakaraa
8/26/16, 4:50 PM
#7

#6 Jag säger båda eftersom jag aldrig kan höra vad som låter rätt. Jag vill säga Lääker (stav. Läker), det låter mer rätt för mig medan Läkker (stav. Läcker) låter fel men ändå känns inget av dem självklart.

Jag antar att det är dialektalt. Jag har vad jag kan minnas aldrig Skrivit det till vardags så har nog inte noterat över hur jag skulle stava och det är väl därför jag är extra osäker :P

#4 Lite så jag känner :P Jag försöker undvika att säga det men det är svårt för det finns inget ord som kan ersätta det på ett bra sätt, haha.

med vänliga hälsningar Zakaraa
(länk:) Zakaraa's Råttuppfödning

Ephraim
8/26/16, 9:27 PM
#8

Det är en dialektal skillnad. I skrift skriver man "läcker" och det mest standardspråkliga uttalet är med kort vokal och långt /k/, men varianten men lång vokal och kort /k/ förekommer på sina håll, vilket finns noterat i SAOB. Skillnaden finns i andra ord också, närmare bestämt så kallade kortstaviga ord, där äldre fornsvenska hade en ordrot som bestod av en kort vokal följt av en enda kort konsonant. I yngre fornsvenska förlängdes i dessa ord antingen vokalen eller konsonanten i de flesta dialekter (men inte alla) för att förlänga stavelsen som helhet. Götamål tenderar att ha fler fall av förlängning av vokalen, och "läka" är ett sådant exempel.

tarantass
8/28/16, 11:02 PM
#9

#8: "hane" och "hanne" är ett annat exempel, där båda formerna är etablerade i standardsvenskan.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Effie
8/30/16, 7:20 AM
#10

Hane/hanne kan jag tänka mig att använda båda. Klart kan jag tänka mig att saga med kort a, eller långt. Men läker/läcker har jag aldrig någonsin hört ett sådant uttal på att de skulle gå att blanda ihop.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

tarantass
8/30/16, 7:08 PM
#11

#10: det är ofta så med uttal och andra former som har marginaliserats ur standardspråket eller är (har blivit) ovanliga där, att man måste träffa folk från rätt trakt och i rätt sammanhang för att stöta på dem. Eller läsa litet äldre texter, då kan man också stöta på många av dem oftare.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Ephraim
9/10/16, 5:26 PM
#12

Det är möjligen lite oklart om skillnaden mellan hane och hanne (i betydelsen ’djur av mankön’) har samma ursprung. Ordets etymologi verkar inte helt säker

Det kan från början vara samma ord som hane i betydelsen ’vuxen tupp av tamhöns’, som är ett gammalt ord som mycket riktigt var kortstavigt i fornspråken (jfr. isländska hani).

Å andra sidan kan det också vara avlett ur det personliga pronomenent han (jfr. hona som med större säkerhet är bildat på det viset) och då fanns kanske en osäkerhet om det skulle vara lång eller kort vokal (om stavning eller uttal var det viktiga).

Eller så är det mer komplicerat än så. Kanske har båda ursprungen spelat in och ordet omtolkats genom historien.

Ephraim
9/10/16, 5:30 PM
#13

Wessén ger ett antal olika exempel på skillnaden mellan götamål och sveamål. Nedan följer några, men jag vet inte riktigt hur många av götaformerna som fortfarande är i bruk. Makron (streck över bokstaven) markerar lång vokal.

Fornsvenska, götamål, sveamål:

bit, bēt, bett

skip, skēp, skepp

skot, skōt, skott

hiti, hēte, hetta

vika, vēka, vecka

drupi, drōpe, droppe

ypin, ȫpen, öppen

Annons:
Upp till toppen
Annons: