Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Länkar - Föredrag

Trið råðstemną um övdalskų

2015-06-05 13:38 #0 av: Ephraim

Den 7–8 maj 2015 hölls den tredje konferensen om älvdalska i Köpenhamn. Jag kan tipsa om att videoinspelningar av alla föredrag finns tillgängliga på konferensens hemsida:

http://elvdalsk.inss.ku.dk/program/

Föredragen är antingen på svenska, danska eller engelska. Vissa förkunskaper inom språkvetenskap och särskilt nordiska språk krävs nog för att ha behållning av föredragen men de är ändå på nivån att de kan passa en mer insatt allmänhet. Det krävs inga direkta förkunskaper om älvdalskan med det rekommenderas att börja med Yair Sapirs introduktion till språket (på väldigt tydlig danska):

http://video.ku.dk/elvdalsk-introduktion-til-elvdalsk-i

En av de första sakerna som tas upp i detta introduktionsföredrag är myten att älvdalskan skulle vara något slags fornnordiska som levt kvar oförändrad sedan vikingatiden. Så är inte fallet. Älvdalskan är på vissa punkter närmast unikt konservativ (till och med mer konservativ än isländskan) men detta kombineras också med en hel del nymodigheter som kan vara minst lika intressanta.

Anmäl
2015-06-05 18:43 #1 av: tarantass

Tack för tipset. Mycket intressant. Och roligt att någon tar upp så förmodligen "smala" saker här.

Låt oss också tända ett ljus för alla de dialekter som inte ens i tolfte timmen har fått den här uppmärksamheten. Det är mycket av våra gamla dialekter (det vill säga av vårt språk utöver den på sätt och vis konstgjorda blanddialekten rikssvenska) som har gått förlorat eller går förlorat just nu och gör den bild vi har, och kommer att fortsätta ha, grovrastrig och säkert ofta missvisande.

(Kan också ta ett exempel där rikssvenskan är ålderdomligare än isländskan: den grava accenten, den i "anden" av "ande" till skillnad från "anden" av "and". Även om vi inte vet exakt hur den lät på vikingatiden. Mer än man tror beror på vad man tittar (lyssnar) på.)

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2015-06-05 19:44 #2 av: tarantass

Även om språket/dialekten skulle överleva på något sätt lär flera av dess ålderdomligaste eller säregnaste drag inte göra det. Det brukar vara just det som ur rikssvensk synvinkel är "svårast" som är mest hotat även hos dem som fortsätter tala en dialekt. I det här fallet gäller det t.ex. grammatiken, nasalvokalerna, w:et och kortstavigheten.

(Språk eller dialekt, vilket man nu vill kalla det. Så unikt som många tror är det inte. Andra ovansiljansmål (Mora, Orsa, Våmhus) är mycket snarlika, liksom vissa former av rättviksmål och så vidare. Å andra sidan skulle både de och andra dialekter behöva politiskt skydd precis som älvdalsmålet (inte fick), vilket torde vara aningen mindre motigt om man lanserar dem som "språk". Å andra sidan igen, då kommer många att anse att det går inflation i språkbegreppet.) 

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2015-06-06 15:19 #3 av: Ephraim

Konferensen blev faktiskt ovanligt uppmärksammad i allmänmedia, mer än arrangörerna väntat sig får jag intryck av.

http://videnskab.dk/kultur-samfund/isoleret-folk-i-sverige-brugte-runer-helt-op-i-1900-tallet

http://politiken.dk/kultur/ECE2650274/sprogforskerne-fandt-en-skat-i-skoven/

https://soundcloud.com/bbc-world-service/swedens-endangered-ancient-language

———————

Något som är intressant och som framgår dels av Sapirs introduktionsföredrag och Ahler och Sapirs föredrag om älvdalska bland barn är just att det finns väldigt stora skillnader mellan generationerna. Det är ju lite ovanligt att man har en kronologisk uppdelning mellan klassisk, traditionell och modern älvdalska där alla fortfarande talas (från svensk språkhistoria är vi ju vana vid perioder som är några sekler långa). Den moderna älvdalskan är väl på många punkter inte alls lika avvikande från rikssvenskan som den klassiska.

http://video.ku.dk/elvdalsk-alvdalska-bland-barn-i-alvdalen

Anmäl
2015-06-06 15:58 #4 av: Ephraim

Angående distinktionen mellan akut och grav accent i isländskan så var denna faktiskt uppe för diskussion på ett annat forum för inte så länge sedan. Jag blev då uppmärksammad på att Haukur Þorgeirsson skrivit en avhandling om ämnet. Slutsatsen där verkar vara att distinktionen fanns i isländskan åtminstone in på 1500-talet.

Äldre isländska torde ha haft samma källor till distinktionen i inhemska ord som vi är vana vid från svenskan:

1. Svarabhaktivokalen u

heitur ’het’ (från äldre heitr), akut accent

heitur ’bryggningar’ (nom.pl av heita), grav accent

2. Bestämd artikel

heiðit ‘den klara himled’ (av heið)

heiðit ‘hedet’ (n.nom/acc.sg av heiðinn)

Utöver dessa två fall finns också några andra som är mindre bekanta från svenskan men som gissningsvis kunde skiljas åt i fornisländskan genom en accentskillnad:

1. Enklitiskt –ðu

gættu ’vakta, passa, gäta!’ (prs.imp.2sg av gæta + –ðu), akut accent

gættu ’(de) vaktade, passade, gätte’ (prs.ind.3pl av gæta), grav accent

2. Enklitiskt –gi

eigi ’ej’ (ei + –gi), akut accent

eigi ’äge, have’ (prs.kjv.3sg av eiga), grav accent

3. Enklitiskt –a eller –at

vaska ’jag var inte’ (vas ‘var (1sg)’ + –k ’jag’ + –a ’inte’), akut accent

vaska ’vaska, tvätta’, grav accent

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.