Annons:
Etikettspråk-i-förändring
Läst 5153 ggr
[Carpinus]
5/27/15, 9:23 AM

"Slarva inte med svenska språket"

"En förutsättning för att man ska förstå sitt språk är att man tar det på allvar och lär sig reglerna, språkets inre logik. Att låta elever stava och skriva lite som de vill, i den heliga lustens namn, är en dålig idé på otaliga sätt.

Båda de politiska blocken är medskyldiga till skolans och språkets förfall, Socialdemokraterna inte minst. Därför var det lätt att gripas av skepsis när gymnasieminister Aida Hadžialić nyligen lanserade idén att låta ungdomar utan godkänt betyg i svenska läsa in gymnasiet på engelska. Det är en innovativ idé och det är möjligt att fördelarna överväger. Men det hade känts betydligt tryggare om man kunde lita på att socialdemokratin bär på en grundläggande omsorg om svenska språket. Det kan man inte."---

Ur ledare i Expressen

Annons:
[HelwardMann]
6/7/15, 11:56 PM
#1

Underbar ledare. Och jag skulle gett dig flera Bra inlägg-klick, om det var tillåtet, för att du hittat den.

thenameless
6/14/15, 8:44 PM
#2

Det är den nya kaxigare attityden hos många nysvenskar som i sin sturskhet vill göra gällande att svenska språket och "svenskheten" inte är viktig för dem pga av att "den är liten och oviktig i stora världen".

Nu är ju språket nyckeln in i vårt samhälle, Vilket ministern borde veta själv.

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence….

DesK
6/14/15, 9:32 PM
#3

#2 Hmmm….innan man raljerar över andras okunskap, bör man nog se över sin egen……p.g.a = på grund av och det skall således Inte efterföljas av ordet av…… 😉 Jag instämmer med dig i att  språket är nyckeln in i vårt samhälle

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

stickanw
6/15/15, 5:46 PM
#4

Jag är långt ifrån någon språkexpert men jag irriteras av användningen av ord  med "fel" innebörd. När någon försöker beskriva ett föremåls storlek så kan de säga att det är jättelitet i stället för t.ex pyttelitet. Något är utomordentligt dåligt, priserna rasar i höjden. För mig är ordet utomordentligt ett positivt uttryck som man  bland annat kunde få i betyg när man gjort något bra, jättar är stora och, eller elefanter jättelika. Priser rasar neråt eller skjuter i höjden. Jag tog bara några exempel, det finns många fler.

thenameless
6/15/15, 11:03 PM
#5

#3 Och du kände att du behövde försöka göra dig viktig genom att påpeka en  förkortning?  Slappna av lite.

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence….

stickanw
6/15/15, 11:28 PM
#6

#5

Det var nog inte pga förkortningen utan användandet av dubbla av.

Annons:
tarantass
6/20/15, 4:18 AM
#7

De som inte vårdar svenskan är ju infödda svenskar. Finns väl knappt någon under trettio som använder normalt skriftspråkligt ordförråd korrekt. I stället lånar eller direktöversätter man alla litet "svårare" ord från engelskan, eller så utgår man från att det svenska ordet betyder exakt detsamma som det engelska, vilket det nästan aldrig gör.

Det är inte fråga om normala småförskjutningar utan om en total omvälvning som kommer att göra texter som äldre svensktalande skriver nu (eller skrev för tio-tjugo år sedan) oförståeliga om bara någon generation.

Bryr man sig inte själv mer än så om sitt språk, eller läser man inte mer på det, kan man inte begära att någon annan ska vara rädd om det eller ska kunna se vad det ska vara att spara på.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Inkanyezi
6/26/15, 6:59 AM
#8

#7 Visst är det infödda som slarvar mycket, annars hade vi nog inte sett det i den omfattning det förekommer. Översättningar från engelska av "lite svårare" begrepp ser jag rätt sällan, men det förekommer ju. Dessvärre är just  den typen av slarvigt språkbruk mer karakteristisk för specialister som skriver i sitt yrke, exempelvis teknikjournalister. Det förs självklart sedan vidare, så att också gemene man tar till sig det uppluckrade och oklara språket.

Ett par exempel:

I fotofackpress har under de senaste två decennierna ett par begrepp bytt betydelse, analogt med vissa oklarheter i engelsk fackpress. Det ena är just ordet "analog", och det andra är "kantskärpa"

Analog är det av de här orden som kom in senast. Under åttiotalet och första delen av nittiotalet användes ordet analog i den strikt tekniska betydelsen, där man främst använder det inom signalbehandling för signaler som följer det ursprungliga fenomenet i styrka och frekvens. Under åttiotalet fanns elektroniska analoga kameror, främst för video, men det gjordes också ett fåtal analoga kameror för stillbild. Språkligt betyder analogt "i likhet med" eller "på samma sätt".

Under tjugohundratalet har ordet analog växlat betydelse till något helt annat, en antites till digital, med förlust av ursprungsbetydelsen och utan någon teknisk innebörd, Eftersom de nyare kamerorna betecknades som digitalkameror, har man börjat kalla den äldre fysiologiska och kemiska processen analog. Den här förändringen av innebörden kan komma från engelska facktidskrifter, men det är inte säkert. Språkuppluckringen är där helt analog med den svenska, liksom den också på analogt sätt utbreder sig över samtliga europeiska språk. Jag vet inte hur det ser ut i icke-europeiska språk. 

Begreppet kantskärpa är dock helt tydligt smittat av engelskan (edge sharpness), och det börjar längre tillbaka, kanske redan under sextiotalet. Också på engelska har motsvarande förändring skett, men betydligt tidigare, troligen under inflytande av fackpressens anammande av tekniknördarnas mer expertklingande ord, acutance. Under första delen av sextiotalet användes begreppet edge sharpness för det som omkring 1965 ändrades till acutance i engelsk fackpress. 

Det kanske ses som oförargligt att man börjar använda ett nytt begrepp för ett gammalt fenomen, men problemet här är precis som med analog, att begreppet edge sharpness har givits en annan betydelse. Denna betydelse har följt med in i svenskan, så att begreppet kantskärpa har blivit oklar, och att vi inte alls har ett ord för vad som tidigare betecknades med kantskärpa

Den nya betydelsen av kantskärpa och edge sharpness är skärpa ut mot bildens kanter, något som vi tidigare hade lånat in från tyska, som randskärpa, och som i tyskan fortfarande betecknas med Randschärfe, medan Kantschärfe där fortfarande betyder det som på engelska kallas acutance, och som vi saknar ord för, men ibland använder det senare inlånet akutans. Kanske det är bra att ha ett så pass olikt ord. Det kanske i framtiden minskar risken för missuppfattning, men historiskt ökar risken för missuppfattning väldigt mycket, eftersom kantskärpa i äldre skrifter betyder någonting helt annat än i nyare. Motsvarande gäller ordet analog, också i andra sammanhang, då flertalet tror att det bara är en antites till digital

Den äldre betydelsen av kantskärpa har ingenting med bildens kanter att göra, utan det betecknar hur tydligt kanter återges på föremål i bilden, hur väl bildelementens kanter är definierade. 

De här glidningarna i språket är inte begränsade till svenska, utan de förekommer i alla språk jag känner till, och de värsta syndarna är de som har språket som yrke, främst journalister, medan tekniker är mer noga med stringens i termernas innebörd, att betydelsen ska vara klar och tekniska termer entydiga.

tarantass
6/26/15, 3:02 PM
#9

#8: bra exempel på samma fenomen i ett längre tidsperspektiv i en smalare grupp. Och det kan iakttas på många andra fackområden och hos yrkesskribenter i allmänhet, inte minst journalister.

Det jag syftade på i #7 var dock utvecklingen hos skribenter mest, för all del journalister också men framför allt vanliga amatörskribenter, och hur den har accelererat under eller från strax före internetepoken.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Inkanyezi
6/26/15, 4:17 PM
#10

Det som gäller "vanliga amatörskribenter" ser jag som ett annat fenomen. De här vanliga amatörskribenterna fanns inte för några decennier sedan. Man skriver helt enkelt otroligt mycket mer än förr. Massor av vår kommunikation går numera över nätet i skriven form, och via textmeddelanden i telefonerna. Vi har också vidgat våra kretsar väldigt mycket, då vi rör oss på en internationell scen utan gränser.

Det är helt enkelt väldigt många fler som skriver nu, inte bara de som grundligt behärskar språket, utan praktiskt taget alla skriver. Framtiden får utvisa om det kan leda till en utveckling mot bättre skrivande, men på nätet handlar det mer om att få fram sitt budskap än att det ska vara formellt korrekt. Det ligger i rätt hög grad på mottagaren att tolka det skrivna rätt, i stället för att begära att skribenten ska hantera språket helt enligt reglerna.

Vi klagar inte gärna på rena stavfel på nätet, och ibland behöver man få bättre förklaring av det som är oklart, vilket kan bero på att den som skrev helt enkelt inte använde rätt ord, eller ens hade tanken klar. Skriftspråket har närmat sig hur vi talar. När "Skriv som du talar" myntades för ett femtiotal år sedan var kanske inte avsikten att det skulle urlaka det skrivna språket, och fortfarande lägger vi ju inte till "hmm" och liknande i texten i nämnvärd omfattning. Men uppluckringen av språket som jag ser, hänger i hög grad ihop med att många skribenter helt enkelt har oklara idéer, och om tanken är oklar, är det ju inte konstigt om det skrivna ordet går åt samma håll.

tarantass
6/26/15, 5:11 PM
#11

Det jag tog upp var inte stavfel och bristande behärskning, utan amerikanisering. Att svenskar i allt högre grad tänker på amerikanska och därefter gör en delvis direktöversättning till svenska, om man uttrycker det så. Det är en språkstrukturell förändring, inte bristande kompetens inom bibehållen struktur.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Inkanyezi
6/26/15, 5:45 PM
#12

Jag läser antagligen inte tillräckligt mycket av de "amerikaniserade" skribenterna för att ha sett mycket av amerikaniseringen. I samma bransch som jag berörde nyss har jag sett några exempel, där de främsta är närbildstillbehören som betecknas som "macro" med c, och likaledes bildläsaren kallas "scanner", också med c. Där har vi ju tidigare inlånade ord, där det ena inte alls kom från engelska ursprungligen, makro och det andra inlånat blev skanner och ledde till verbet skanna, som faktiskt är vad man gör med en bildläsare. Bättre och mer beskrivande är det rekommenderade ordet bildläsare för själva apparaten. Man ser också felaktigt ordet scanner användas för bildläsare som inte alls skannar. Att skanna är att läsa av efter en linje eller flera, medan sådana bildläsare som fotograferar av diapositiv och negativ i de allra flesta fall är reprokameror som fångar bilden på en sensor på samma sätt som andra digitalkameror.

Men att använda c i stället för k i orden makro och skanner är definitivt en smitta från den engelska stavningen. Sedan ser jag det mer som ett ofog att lägga in förkortningar i form av inledande bokstäver, vare sig man bygger dem från engelska eller svenska uttryck. Initialförkortningar, akronymer, är ett otyg, och de är ofta mångtydiga och kräver en förklaring innan de används. Ett vanligt exempel inom foto är USM, som ibland står för ultrasonic motor men vid andra tillfällen betyder unsharp mask. De svenska begreppen har jag sett som ultraljudsmotor när den först introducerades och oskarp mask i litteratur sedan nittonhundratjugotalet. Men båda faller ju på att man helst inte ska använda förkortningar i löpande text, och framför allt att man inte ska använda andra förkortningar än de allmänt godtagna. 

Någonting som ibland roar mig är när folk använder främmande ord som inte alls är engelska, men vränger till uttalet så att det ska låta engelskt. Det händer mest när det gäller namn, men också ibland ord som man kanske inte har sett förut. Det kanske mest talande exemplet är den halländska orten Grimeton, som faktiskt är ett svenskt ortsnamn.

tarantass
6/27/15, 3:44 PM
#13

Där ser man. Jag ser amerikaniseringen så fort jag läser en text av valfri yngre person (och många äldre). Och det även om jag jämför med folk i samma åldrar för tjugo år sedan, en tid då folk från andra europeiska länder anmärkte på svenskarnas amerikaniseringsgrad.

Tabuet mot "k" borde någon doktorera på. Det är som en överenskommelse i detaljhandeln, delvis åtskild från den att helst använda engelska i stället för svenska, och om inte annat har stavningar som "cocos" och "micro" spritt sig därifrån.

Tja, "Grajmtön" och så vidare är ju ett klart utslag av amerikaniseringen. Principen "känner man inte igen det som svenska så är det engelska". Vad ska det annars vara, alla därute i den riktiga världen talar ju engelska, det är bara vi som är så efterblivna att vi håller fast vid svenskan.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Annons:
thenameless
6/27/15, 6:36 PM
#14

Vad är "Grajmtön"? Jag känner inte igen ordet vet inte om du menar det som fonetiskt ord?

Tja tror jag bara är en förkortning av hälsningsfrasen "Tjena"? Tjena kanske är lånat ifrån romanin precis som så många andra stockholmsord är?

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence….

[HelwardMann]
6/27/15, 6:39 PM
#15

#14 Med Grajmtön menar han/hon gissningsvis Grimeton, som Inkanyezi nämner i #12.

thenameless
6/27/15, 6:48 PM
#16

Fast det ser nästan franskt ut med alla apostrofer  :-) Fast jag är osäker på hur namnet uttalas på svenska?

All that is left are memories, and the pieces of a shattered existence….

TjockaBerta
6/28/15, 2:42 PM
#17

Den här tråden är för rolig. LOL

>>>Malum domesticum<<<

svenake
7/1/15, 12:34 AM
#18

För kantskärpning använder vi/jag enhancement.   Betyder väl egentligen förbättring/förstärkning  men det är en yrkesterm som kommit in med datoriseringen.   Anges i %

Upp till toppen
Annons: