Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Stilistik - Dialekter/lokala varianter

Språkliga fadäser, falska vänner

2013-03-04 12:04 #0 av: Inkanyezi

Som falska vänner brukar man ju ange kognater i skilda språk, som har helt olika betydelse. Ett vanligt exempel är begreppet "måste inte", på tyska "muss nicht", som på engelska får en vitt skild betydelse i form av "must not", som betyder "får [absolut] inte".

Falska vänner förekommer också inom ett språk, där samma ord i olika dialekter kan ha olika betydelse. I svenskan är verbet "grina" ett sådant exempel, då det i bland annat Stockholm används för att gråta. Och i språk där den geografiska utbredningen är omfattande är de här falska vännerna fler.

Jag lärde mig spanska med sydamerikaner, under en tid då jag spelade andinsk folkmusik i olika band. Den som lade ner mest jobb på att förbättra min spanska var från Argentina, och de flesta andra av mina bekanta var från Peru, Bolivia och Chile. Föga överraskande hade min accent en stark dragning åt argentinsk spanska. Jag uttalade exempelvis bokstäverna ll och rr precis likadant, som ett tonande sje-ljud, ungefär så som j uttalas i franska, och ordens betydelse var som i Argentina.

I Argentina, men också i Uruguay, Chile och Bolivia, används verbet "coger", som i Spanien betyder ta, gripa, fatta, uteslutande som "knulla". Det är alltså ett ord man oftast undviker i dagligt tal. Men i Spanien, där betyder det i första hand "ta", så man använder det om att exempelvis ta en buss eller precis som vi använder verbet ta. "Ta den där" blir "coge aquel", och för en spanjor har ordet ingen sexuell konnotation. På Café Ricardo, där jag brukade spela, gjorde vi narr av en spanjor som brukade sjunga låten Maria Isabel, där en rad i refrängen är "coge tu sombrero y póntelo", dvs ta din hatt och sätt på dig den, vilket vi tolkade som "sätt på din hatt och ta den på dig sedan".

På Kuba, och även på Kanarieöarna, säger man "guagua" om en buss. (Gu uttalas ungefär som engelskans W, alltaå "wáwa".) I Argentina, Chile, Bolivia och Peru betyder "wawa" som uttalas exakt likadant, spädbarn, bebis.

Alltså kan man på Kanarieöarna eller Kuba "coger una guagua", dvs ta en buss, medan det i Argentina är i stort sett omöjligt att ens tänka tanken. Det var först efter att jag hade besökt Kuba under flera år, som jag kunde ta orden i min mun, men även då tyckte jag att det lät hemskt. Nu efter mer än ett decennium sedan min första resa till Kuba, och efter att i elva år ha varit gift med en kubanska, som vägrar lära sig svenska, har jag inga problem med att säga "voy a coger la guagua", som på kubansk spanska betyder "jag ska ta bussen". (Och i Argentina skulle det betyda "jag ska knulla bebisen.)

Jag har ganska lätt att "byta kod", dvs anpassa mitt språk till var jag använder det, tillsammans med vilka, och i vilket sammanhang. Men under min första tid på Kuba var jag kvar i mina Argentinska vanor och uttryckssätt. Jag jobbade där en tid tillsammans med en musikgrupp med sju tjejer, som spelade kubansk folkmusik. Vid ett tillfälle under våra repetitioner hörde jag att det lät lite falskt om bandledaren Zulemas tres (tres ör ett instrument som liknar en gitarr, och som har tre dubbelsträngar). Så i ett avbrott i övningarna sa jag till henne att skicka över den till mig för att jag skulle stämma den, med orden: "Pásame el tres, que lo voy a templar."

http://uploads.ifokus.se/uploads/bca/bca531127546bf232206130f1b221dd2/tres-1600-bred.jpg

Det blev dödstyst i rummet. Sju tjejer stirrade på mig med förundran i blicken, och Zulema frågade mig: "Vad är det som du ska göra med min tres?", vilket jag naturligtvis besvarade med att jag skulle stämma den, fortfarande med samma ord, "templar", och tjejerna började fnissa. Jag förklarade, och Zulema sade att man inte använder ordet "templar" på Kuba om att stämma ett instrument, utan att det heter "afinar". Ingen nämnde vad "templar" betyder på Kuba. Det var först ett par år senare som jag stötte på ordet i en bok, El Rey de La Habana, och förstod att det betyder samma sak som "coger" i Argentina.

Så nu vet jag, att lika lite som man använder verbet "coger" i Argentina för att gripa eller ta, kan man använda ordet "templar" på Kuba för att stämma ett instrument.

Anmäl
2013-03-04 18:16 #1 av: Anterrabae

Fniss så det kan bli.

En bekant berättade när han ropade till chauffören på en buss, någonstans i Latinamerika (kommer tyvärr inte ihåg var), att han skulle gå av så resulterade det i tvärnit och en massa chockade blickar. Min bekant hade utropat i en ganska stressad ton, att han skulle föda ;)

//Ida

Sajtvärd för Kost , Hypermobilitet Och Synskadade

Anmäl
2013-03-27 22:28 #2 av: Snovit79

Jag minns en intervju med Laura Pausini som gjordes av Jay Leno eller om det var David Letterman, där hon skulle svara på vad som varit konstigaste intervjun eller liknande.

Hon berättade att hon varit i Spanien och intervjuats och så skulle hon vara vitsig och försöka prata spanska (det är ju likt Italienskan på många vis). Minns inte vad hon sa, men dagen efter var det stora löpsedlar om att hon var gravid. 

Gravid på spanska, är alltså något helt annat på Italienska. Skämtar

Hjärta Jasmine, min älskade efterlängtade dotter - den vackraste ängel i himlen. Hjärta

 Sajtvärd på Matbröd 

Anmäl
2013-03-28 00:12 #3 av: Anterrabae

Jag gjorde en språkvurpa av rang i gymnasiet, på engelskan. Vi översatte en dikt där en älva beskrevs, she was light on her foot.. Utan att tänka närmare på vad jag faktiskt sa, förklarade jag att hon var lätt på foten!!

Behöver jag säga att hela klassens gapflabb var totalt.. Till och med den superseriöse magistern höll på att bryta ihop :D

Då: pinsamt.. Nu: urkul!

//Ida

Sajtvärd för Kost , Hypermobilitet Och Synskadade

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.