Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Övrigt

Läsande - en klassfråga

2013-02-12 09:25 #0 av: parsley

Intressant läsning om läsande

http://www.svt.se/agenda/att-lasa-eller-inte-lasa-en-klassfraga

Anmäl
2013-02-13 10:15 #1 av: Inkanyezi

Jag vet inte om man ska betrakta det som en klassfråga. Naturligtvis kan man göra det ur ett visst perspektiv, men det går lite djupare än så, eftersom vi har fått nya sätt att kommunicera, där text är en väsentlig beståndsdel.

Här på nätet för vi diskussioner, där läsförståelse är nödvändig, och den som har svårt att tolka skriven text har alldeles självklart minst lika svårt att uttrycka sig i text. Väldigt många missuppfattningar bygger på bristen för läsförståelse och motsvarande brist i skrivförmåga. Jag tror att själva grunden för det här forumet kretsar kring just det.

När vi ser språkliga fadäser och missuppfattningar, när vi ser särskrivning eller felanvändning av de och dem, och när vi ser användning av ord i annan innebörd än den egentliga eller ursprungliga, är det ofta tecken på svaghet i läsförståelse och förståelse för språkets nyanser och ordens egentliga innehåll. Det går så pass långt att ett flertal användare av forumen ofta vill påtvinga den felaktiga användningen på andra, för att de inte förstår orimligheten i det sagda och verkligen tror att orden betyder något helt annat än vad man från början avsåg med dem. Inom tekniska forum är det legio, och när det gäller juridik är det juristens själva livsrum, att språket som används ska vara distinkt, gärna entydigt, men obegripligt för den oinvigde.

Ett ordpar som är särskilt utsatt i det här sammanhanget just nu, och där man kan se en glidning i betydelse är paret digital/analog, som inte är varandras motsatser, men som i gemene mans språk tilldelas en sådan innebörd. Man förutsätter att allt som inte är "digitalt" är "analogt", och man har också en övertro på att värden som representeras med siffror är mer noggranna än de som representeras analogt. Och i sammanhang där modern informationsteknik har ersatt äldre metoder, används "digital" som ett uttryck för sådant som förekommer inom den moderna tekniken, till skillnad från data som redovisas på andra sätt. Således finns i lagtexter begreppet "digital form" utan någon förklaring, med betydelsen att det har lagrats i form av numeriska data på sådana datalagringsmedier och kan delas mellan olika databehandlingsssystem. Man skulle krasst kunna se det som att text och siffror som vi skriver på papper är "analoga", medan de som visas av olika slags skärmar och skyltar via omvandling från datalagring är "digitala". Därmed har man förfuskat betydelsen av själva orden, eftersom just visningen av de digitala värdena är lika analog som den på papperet, eller att det som skrevs på papperet är lika digitalt som bilden man ser på skärmen.

Jag tror inte att det stämmer att den här bristen på förståelse är tilltagande. Jag tror snarare att det är komplexiteten av vår informationsstruktur som har ökat till den grad att den är obegriplig för allt fler. På sextiotalet, när jag var ung, var det ytterst få som förmådde tolka lagtexter eller försäkringsvillkor. Bara att man behöver gå i körskola och läsa teori för en lärare är ju ett tydligt tecken på att reglerna i trafiken inte är så lätta att förstå att man enkelt kan lära in dem med en genomläsning. Att det senare kompliceras ytterligare genom att man ändrar reglerna underlättar inte ett dugg. Det moderna samhället har helt enkelt massor av saker som är svåra att förstå, och att det avspeglas i läsförståelsen är knappast att förvånas över. Förr var sammanhangen lite lättare att förstå, men numera har vi alltfler konflikter mellan vad som menas och hur det uppfattas. Det senaste exemplet är väl Radiotjänsts utspel om datorer som är kopplade till Internet, som med ett penndrag av en tjänsteman omdefinieras som teveapparater.

Och oklarheterna gäller inte bara läsning och skrivning, utan de gäller i lika hög grad det som förekommer i verkliga livet. Man kan se det i trafiken på den nya rondellregeln som nu har mer än tio år bakom sig och fortfarande är än mer obegriplig än den gamla. Den gamla regeln, där man blinkade åt vänster när man skulle svänga åt vänster, och där man blinkade åt höger för att byta körfält, och där man inte blinkade alls för att lämna rondellen från det högra körfältet, och där man i regel inte fick svänga åt vänster från det högra, var logisk och ganska lättbegriplig. Den nya regeln, där man inte ska blinka alls hur många varv man än tänker sig att åka i rondellen, men ska blinka åt höger när man ska lämna den, och där man svänger vänster utan signal också om man använder höger körfält, brister i logik, och den ger inte nödvändig upplysning åt den som kommer bakom fordonet. Den skapar mer osäkerhet än den äldre regeln, och ändringen genomfördes utan att äldre förare informerades, vilket skapade massor av konflikter, och fortfarande är övergången inte klar. Den största bristen i den nyare regeln är att man inte ger mötande eller bakomvarande någon information om att man tänker svänga åt vänster, och att man alltså kan korsa deras väg, vilket vållar konflikter.

Och vad har det med läsförståelse att göra? Jo, allt det där måste man läsa sig till, och man måste ta in de olika tolkningar som görs av texterna kring det. Det är inte självklart, och det finns motsägande saker i framställningen, men i praktiken måste man ta ställning till det, på samma sätt som man ofta måste ta ställning till det talade och skrivna ordet i andra sammanhang. När man framställer saker så att de blir svåra att tolka uppstår tolkningsproblem, och väldigt många människor har mycket svårt att förlikas med att det går att tolka skrivet och talat på olika sätt. Det är där konflikter uppstår i läs- och hörförståelse, och det är där uppenbart absurda användningar av ord uppstår, så att man till exempel talar om "analog" fotografi i motsats till "digital", när skillnaden bara ligger i själva lagringsmetoden, vilken i det ena fallet kan karakteriseras som digital, medan den i det andra fallet inte har "analog" som sin typiska egenskap. I båda fallen är både upptagningen och visningen analoga.

Om det finns en sådan skillnad i klass, som antyds i artikeln, så har den skillnaden funnits så länge jag kan minnas, och den har med största sannolikhet följt det skrivna ordet genom historien. Man kan nog snarare se det som att i många sammanhang underblåses den av de invigda, och förstärks, som när specialister måste anlitas för juridiska spörsmål, som försäkringsvillkor, kontrakt, fastighetsköp och annat, liksom de lagar som vi alla "måste känna till" och kunna tolka. Om den här skillnaden i klass är tilltagande, så är det mer ett tecken på en ökning av komplexiteten, högre krav än förr, än att vi skulle vara sämre på tolkningen av det lästa än tidigare. Det finns snarare en avsikt bakom obegripligheten i det skrivna, vilken också måste elimineras för att lösa problemen kring läsförståelse.

Anmäl
2013-02-17 20:48 #2 av: Lill-Kisse

Det är väl märkligt att man numera, då landets befolkning inte är indelade i klasser, ändå skyller alla möjliga problem på klasstillhörighet. Jag har inte en aning om vilka klasser vi anses ha och tvivlar på att någon har en bra definition.

Personligen tror jag att bristande läsförståelse kan ha många olika orsaker. Några exempel som jag kommer på just nu i all hast är: Brådska, jäkt och stress, störande omgivning, för många intryck, lättja, dålig handledning, dåliga lärare, dåliga böcker, dåligt språk i media (radio, TV och tidningar), slarvigt språk i mail, på diskussionsforum, bloggar o dyl samt brist på intresse för att ta reda på vad saker och ting betyder m m.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.