Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Översättningsgrodor

The horror of Horace (källa Expressen)

2012-01-27 09:37 #0 av: TjockaBerta

The horror of Horace

Many Swedes say that we Swedes are not so good in English as we self believe. But they who say so are not so good in English themselves, konstaterar Ankan.

Should I have could that if I not had started so early? That I don’t think. Every time I learned a new Swedish word I immediately looked it up in my English wordbook that I kept mixed with my teddybears. In the dayhome I demanded to have the lunchmenu upread in English. Under the fruitwhile I teached both the other children and the dayhomemisses what every fruit was called in English. Many of them got irritated but I was onewise and got on with it in the freetimehome. And that I have done the whole time since then.
That hasn’t hurt my Swedish the least. I talk my mothermeal almost as good as I talk English. And I get myself understood in every part of the country, but Skane, Varmland and Ostergotland. 

I am voicing on the Folkparty, because they are very consequent. They say that everybody must can correct Swedish to be a Swedish citizen, but they don’t think that English talking persons must can Swedish at all to be a Swedish citizen, because everybody in Sweden, soon even the seven years old, understand English, so the English talking persons doesn’t need a tolk when they go to the sickhouses and the justicesaloons and the other places which persons with foreign background frequently visit in Sweden.

Many Swedes say that we Swedes are not so good in English as we self believe. But they who say so are not so good in English themselves, which depends on that they didn’t start to learn English before they were nine or even more and then it already is too late.
All Englishmen that I meet can not hide their smiles when I talk and that is because they get so glad over how good I talk their language.

 

EXPRESSEN Publicerat 28 nov 2009 08:41 Uppdaterad 28 nov 2009 08:41 Visst överskattar just svenskar ofta sina kunskaper i engelska. Eller vad säger ni?

 

>>>Malum domesticum<<<

Anmäl
2012-01-27 16:00 #1 av: Emo

Kul när människor med humor lyckas sätta ihop sådana texter. De har i många år funnits i olika varianter. Roligt också när de missförstås och tas på allvar.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel 
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

Anmäl
2012-01-28 02:15 #2 av: Inkanyezi

Jag vet inte riktigt om det är på sin plats att skratta; jag har haft arbetskamrater som faktiskt är på ungefär den nivån. Det var väl extra pinsamt när moderföretaget i Tyskland ville ha engelska som koncernspråk. Det bäddade för helt fantastiska ordväxlingar. Allra värst var väl de som faktiskt hade studerat länge och på riktigt trodde att de behärskade språket. Det värsta var kanske att någon kunde skriva grammatiskt närmast perfekt engelska, men skriva något helt annat än han menade. Den falska vännen "must not" var flitigt använd där skribenten  hade tänkt "muss nicht" eller "måste inte". Det pinsammaste var att varken svenskarna eller tyskarna förstod att det var fel.

Jag fick ofta texter att översätta, och jag blev ibland helt ställd, när jag bad att få originaltexten på tyska då jag hade fått en helt obegriplig "engelsk" text. Kul då att få veta att inget tyskt original fanns, utan att den ursprungligen var skriven på "engelska".

En eller annan groda kunde jag skratta länge åt. Jag minns särskilt ett brev som jag aldrig fick för korrekturläsning, så att det hade gått iväg, undertecknat av NN, "border of the chair". Det skulle så klart ha varit "chairman of the board". Jag tänkte mig att han satt på kanten..

Anmäl
2012-01-28 02:33 #3 av: raphanus

Jag var en gång på körseminarium i Cambridge tillsammans med kyrkomusikerna i Härnösands stift. Nivån på engelskan var inte så hög hos alla. Körledaren var speciell på det viset att han hade lärt sig den svenska terminologin. Han kunde säga saker som "Draw a båge between the punkterad fjärdedelsnot and the helnot in the following bar" utan att blinka.

En av kyrkomusikerna frågade förvånat: "But how can you can Swedish so good?"

och dirigenten svarade, pedagogiskt och leende och till mångas förtjusning:

"Well, in fact I should can Swedish better than I do, as I've been in Karlstad several times..."

Anmäl
2012-01-28 09:11 #4 av: Inkanyezi

Det finns en grop jag själv trillar i emellanåt, då jag väldigt ofta talar främmande språk där det finns en eller annan lucka i min kunskap. Då brukar jag ta till något ord från ett annat språk, som jag tycker ligger nära nog för att det ska bli begripligt. Exempelvis kommar jag ihåg när jag i Frankrike hade glömt att värmesystemet heter chauffage och i stället "förfranskade" spanskans califacción, som faktiskt blev begripligt, fast ordet inte finns på franska.

Det lyckas kanske i nio fall av tio när jag talar spanska och plockar ett franskt ord eller ett engelskt som kommer från latin/franska, men ibland blir det ganska roligt, då det kan bli ett helt nytt ord, eller ett gammalt som har gått ur tiden och helt enkelt inte finns i språket. Det är vad som hände när jag hittade på ordet sufice, efter det fiktiva verbet suficer, som (numera?) inte finns på spanska. Det avledda adjektivet suficiente finns dock. Jag hade tillfälligt glömt att det spanska verbet är basta, som bara finns i den formen. Min fru brukar ofta använda det felaktiga ordet på skoj efter det. Såna grejer kan funka om den man pratar med också kan några främmande språk, men de faller platt lika ofta. Det märkliga är att nästan alla mina påhittade ord är korrekta, trots att den jag talar med kanske inte förstår dem, vilket gällde exempelvis det spanska sororidad, som min fru vägrade godta som ett spanskt ord tills jag hade slagit upp det i ett lexikon. När jag använde ordet tog jag det från Simone de Beauvoir; sororité, systerskap.

Jag uppfattar det som ganska rationellt att man försöker göra sig förstådd även om man inte helt behärskar ett främmande språk.

Anmäl
2012-01-28 11:36 #5 av: TjockaBerta

Min egentliga fråga med klippet kom bort lite bland textmassorna.

"Visst överskattar just svenskar ofta sina kunskaper i engelska. Eller vad säger ni?"

Jag minns en kollega som skrev "call off" angående vår order till ett amerikanskt företag.

Det blev stor förvirring och lite ilska också från deras sida. Vad hon menade var "avropsavtal".

Själv har jag en gång försökt hitta det engelska ordet för "fyr" och ersatt det med franskans "phare" vilket blev väldigt konstigt. "A far?"

 

 

>>>Malum domesticum<<<

Anmäl
2012-01-28 11:48 #6 av: Inkanyezi

Jag tror inte att svenskar överskattar sina kunskaper i större utsträckning än andra nationaliteters förmåga att uppskatta sin egen kunskap. Jag tror att det är en mer personlig uppfattning om sin egen förmåga än något nationellt särdrag, som gör att människor överskattar sin kunskap, och det gäller inte bara språk, utan väldigt många andra saker också. Det gäller ofta för samma människor att de överskattar sin förmåga inom det egna språket, och inte heller där är det skillnad mellan olika nationaliteter.

Jag märker det ju rätt ofta via alla som jag känner som har spanska till modersmål. Precis som för svenskar som inte har läst mycket och inte har grepp om mer komplex syntax eller "svårare" ord, har många av dessa spanskspråkiga ett eländigt litet ordförråd. Deras språk är ju ändå funktionellt, eftersom det fungerar i de sammanhang som de använder det. Däremot kan det bli knepigt när man behöver förklara någonting tekniskt eller mediciniskt lite mer ingående, när själva grundbegreppen saknas.

Anmäl
2012-01-28 13:30 #7 av: TjockaBerta

Någon gång har jag läst att svenskar är de som oftast tackar nej till tolk i viktiga internationella sammanhang. De tycker inte att det behövs.

 

>>>Malum domesticum<<<

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.