Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Översättning/tolkning

gratis!

2012-01-12 21:41 #0 av: LatMask

Jag hade ingen aning om att samma ord finns på engelska - och betyder samma sak! Fascinerande, eller hur?

Anmäl
2012-01-13 19:33 #1 av: svenake

Hand.

Finger.

 

Anmäl
2012-01-14 11:24 #2 av: TjockaBerta

Varför utelämna arm?

>>>Malum domesticum<<<

Anmäl
2012-01-15 01:31 #3 av: svenake

Glad Det finns många fler  - mast!

 

Vikingarna tog med sej en hel del dit.

Anmäl
2012-01-15 13:05 #4 av: Inkanyezi

#3 Vikingarna tog knappast med sig ordet mast, som kommer någon annanstans ifrån. Vikingarna lär ha kallat masten "träd" eller närmsta motsvarighet i fornnordiska.

Men visst finns det många ord som har kommit in i andra språk via vikingar. En del av dem är inte vikingaord, men syftar till kulturella särdrag, som exempelvis "port" som betyder babord. Styråran satt på båtens styrbordssida (starboard), och om man lägger till mot en kaj eller brantare strand, så lägger man till med babordssidan mot kajen för att inte riskera att skada styråran. "Port" kommer från latinet och används för hamn.

Styrborrd -> starbord är däremot en rätt tydlig vikingakoppling.

Anmäl
2012-01-15 14:38 #5 av: Jalking

Kolla ortsdnamn på Orkenyöarna. Rätt tydlig nordisk influens där. Vissa ord kan nog inte skyllas på vikingarna, t.ex. Kirkwall. Ordet kyrka fanns nog inte på vikingatiden, Eller fanns det och betydde något som var relevant då?

Anmäl
2012-01-15 20:12 #6 av: raphanus

#5 - Ordet kyrka kommer från grekiskans kyriakon, som betyder "det som hör Herren till". Både engelskan och svenskan har lånat in ordet i form av church respektive kyrka, men inlånen har nog skett oberoende av varandra.

Anmäl
2012-01-15 22:29 #7 av: Effie

Men heter inte kyrka "kirk" på skotska? Åtminstone har jag ett starkt minne av "Wee kirk o' the heather". Fast det var iofs i Las Vegas...

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2012-01-15 23:39 #8 av: Ephraim

"Kirk" kan vara ett exempel på skandinaviskt inflytande, men det är inte helt säkert. OED skriver följande om "kirk":

"Northern and Scots variant of church n.1, showing either failure of palatalization and assibilation of /k/ or (more likely) restoration of the velar sounds, probably resulting from the influence of the corresponding forms in early Scandinavian, or even from reborrowing from early Scandinavian (even though the early Scandinavian forms probably resulted ultimately from borrowing from English: see discussion at church n.1)."

"Church" däremot är alltså inte lånat från skandinaviska. Tvärtom skriver OED att de skandinaviska orden mycket väl kan ha lånats från engelska vid ett tidigare tillfälle (SAOB:s artikel är mycket kortfattad och nämner inget om detta). Givetvis har ordet i slutändan grekiskt ursprung.

Anmäl
2012-01-16 22:50 #9 av: svenake

#4   OJ  -  träd?   Det visste jag inte.  Trodde mast var ett ursprungligt ord.  Ville inte använda  exemplet "roder"    eftersom stavningen är lite annorlunda.  Har jag fel på den punkten också?

Varifrån kommer "mast"   egentligen?

Anmäl
2012-01-17 00:05 #10 av: Ephraim

"Mast" i svenskan är ett lån från medellågtyskan. Ordet har dock använts sedan fornsvensk tid och övriga skandinaviska språk, inklusive isländskan, har lånat in samma ord. I engelskan är däremot "mast" ett arvord med samma ursprung som det lågtyska ordet (den urgermanska formen brukar rekonstrueras som *mastaz).

Fornnordiskans "tré" (> sv. "trä" och "träd") kunde mycket riktigt betyda 'mast'.

"Roder" är nog också det lånat från medellågtyskan. Det engelska ordet är ett arvord besläktat med det lågtyska.

Anmäl
2012-01-17 00:07 #11 av: Inkanyezi

Det illustreras väl också av att mast finns i tyska, och har gått vidare till franska (mât) och spanska (mástil), men att i latinet användes faktiskt det latinska ordet för träd - arbor -> italienska: albero.

Anmäl
2012-01-17 00:22 #12 av: Inkanyezi

Jag lägger till en liten knorr här med ett uttryck som kommer från engelskt sjöspråk men som feltolkas också bland engelskspråkiga, "the bitter end". Bitter är ett epitet i satsen, men det är inte adjektivet bitter, utan kommer av ett substantiv, bitts. På svenska heter det beting, och det betonas likadant som geting. Betingen är ett par rejäla pålar som går ända nerifrån kölen upp genom däcket, och som där är förbundna med en tvärbalk. Man lägger ankartåget om betingen för att belägga, och ankartåget stoppas sedan med en stoppare för att inte löpa ut, utan genom friktionen ligga kvar runt betingen. "The bitter end" är inombordsänden av ankartåget, och "to follow something to the bitter end" är att följa ett spår bakåt tills man når dess ursprung.

Anmäl
2012-01-17 01:57 #13 av: svenake

Trodde också att vikingarna tagit "mast"  till franskan  dvs Normandie.  Nåväl, man lär sej!

Anmäl
2012-01-17 02:00 #14 av: svenake

OK  -  tillbaka till ursprunget,  finns det fler ord  som stavas lika i engelska och svenska, och betyder samma sak?

Anmäl
2012-01-17 14:22 #15 av: raphanus

#14 - arm, band, lust, ring, park, salt, sand, under...

Sen har vi förstås en hel del mer tydligt internationella ord också, såsom just gratis, men även idiot, information, monitor, monster, pedal, pilot, position, process, social, smart, stress, student och tradition.

Anmäl
2012-01-17 17:06 #16 av: Bjornen

Det finns många ord som är lika på engelska och svenska, men oftast är inte betydelsen exakt den samma mellan språken. Kanske de flesta har en något vidare betydelse på svenska än på engelska. En del svenska ord har flera olika betydelser, ibland som vanligt ord och som fackuttryck.

Anmäl
2012-01-18 01:37 #17 av: svenake

#15   Många  av dom verkar ha ett ursprung från latin/grekiska  eller liknande.  Har dom kommit till respektive språkområde var för sej,  eller har något av orden kommit från/till Sveirge direkt från/till Engelskt  område?

Eller är det så svårt att tolka att man inte kan vara säker?

Anmäl
2012-01-18 09:24 #18 av: raphanus

#17 - En del ord lånas direkt från ett språk till ett annat, medan vissa andra ord tar långa omvägar. Ytterligare en kategori ord hänger kvar sedan urminnes tider.

Kring år 400 var svenskan och engelskan, i den mån man då kunde tala om dem som separata nationsspråk på den tiden, såpass lika varandra att talare av de båda språken kunde förstå varann ungefär lika bra som norsktalande förstår svensktalande i dag. Från den här tiden hänger flera ord kvar, såsom just arm, band, ring och sand.

Ett ord som monster å sin sida har först tagit vägen från latinet via franskan eller engelskan innan det hittat in i svenskan. På latin heter ordet monstrum, och på vägen via franska och engelska har ordet tappat några bokstäver.

Helt säker på hur exakt varje enskilt litet ord har vandrat kan man ju aldrig vara, men det finns många traditionella teorier som man brukar ty sig till. Man vet till exempel att ordet sputnik kom från ryskan till svenskan den 3 oktober 1957, men det är ju just för att det ordet är knutet till en spektakulär händelse just den dagen.

Anmäl
2012-02-18 19:25 #19 av: penny

Jag lärde mig när jag läste fornnordiska och fornengelska, att de engelska orden thorn, thorp kom till England med vikingarna, också många pronomen: they, them, their, them etc. Vi tappade så småningom läspljuden, men de behölls i engelskan.

Ett låneord till: ombudsman

Anmäl
2012-02-19 10:57 #20 av: Effie

#19 och smorgasbord.

Minns också den gången jag satt och bläddrade i ett franskt lexikon och hittade ordet "tjäle".

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2012-02-19 11:03 #21 av: penny

Ja, jag tänkte på smorgasbord också.

Anmäl
2012-02-19 11:06 #22 av: penny

Window är ett annat vikingord. Vi sa vindöga på den tiden, innan tyskarna kom och gav oss fönster (Fenster).

 

Anmäl
2012-02-19 11:19 #23 av: Bjornen

Vindöga är ett litet vidare begrepp än fönster. Man hittar ordet i olika gränsbestämningar från åtminstone 1500-talet, som högsta punkten och mest vindutsatt. Ibland är vindöga = skorsten.

Anmäl
2012-02-19 12:31 #24 av: Inkanyezi

"Vindögat" är också en seglingsterm. När man går över stag, och i ögonblicket när seglen fladdrar och man måste "falla" åt endera hållet för att få vind i seglen, så är man uppe i "vindögat". Man har så att säga vinden rakt i nosen. Det kallas på engelska "the eye of the wind".

Windoog finns också i plattyskan för fönsteröppning, och det gäller fortfarande bland en del talare för en fönsteröppning som är oglasad. Jag är inte helt säker på att det ärvdes från vikingarna, saxiskan är ju germansk, och det kan lika väl vara ett arvord, och det kan ha gått åt båda hållen, precis som många andra ord, som ibland växlar mening på liknande sätt.

Anmäl
2012-02-19 22:08 #25 av: Ephraim

#19 "They" och "their" tycks mycket riktigt vara lån från fornnordiska. "Them" är mer oklart, det kan vara ett lån men det kan också gå tillbaka till fornengelska. Hursomhelst är det väldigt ovanligt att språk lånar in pronomen...

Anmäl
2012-02-21 18:43 #26 av: Thaeri

På tal om nordiska platsnamn på Orkney, och även Shetland, är det inte särskilt konstigt. Språket på dessa två ögrupper var länge norn, ett västnordiskt språk som idag är utdött och ersatt med lågskotska, som i sin tur håller på att ersättas av engelska.

Så det går betydligt djupare än "vikingarna var där och härjade ett tag".

Anmäl
2012-12-27 20:14 #27 av: jovad

Man har talat en sorts skandinaviska på Shetlandsöarna, på Orkney och ävern Hebriderna fram till ganska modern tid. Även i vissa delar av skotska fastlandet har man talat ett språk (dialekt) som invånarna själva gärna räknar som skandinaviskt. Läs ett Scots lexikon så kan du själv se att du känner igen stor del av orden...

För tusen år sedan var det så lite skillnad mellan engelska och skandinaviska att inga tolkar behövdes!! På den tid Knut den Store satt i Lund talade man danska med anglosaxarna och det gick bra...

 

Anmäl
2012-12-27 20:25 #28 av: Inkanyezi

#27 skrivet av jovad

Jag kommer osökt att tänka på Ænglisc sprǣc, som fortfarande till stor del är begripligt för en del nordbor, kanske främst färingar, men också andra. Anglosaxiskan var inte särskilt avlägsen från de nordiska språken.

Anmäl
2012-12-28 01:09 #29 av: Thaeri

#27, jag skulle inte säga att det var skandinaviskt med tanke på att Skandinavien är Norge, Sverige och Danmark – och då bara "äkta" Norge och "äkta" Danmark, Svalbard, Färöarna och Grönand hör inte dit, inte heller territorier utanför Europa. Språkligt sett blir det lite mer komplicerat för då räknas Åland och svensktalande Finland in också, plus att Svalbard bosattes relativt nyligen så det har inget eget språk, och befolkningen skiftar rätt så mycket även vad gäller nationaliteterna som bor där, så det har inte ens någon egen dialekt oavsett språk.

Däremot var det – norn – absolut nordiskt, och vad jag har förstått det så förstod man varandra på Orkney, Shetland och Färöarna.

Men lågskotska (scots) är inte nordiskt, på samma sätt som svenska inte är västgermanskt trots lågskotskans arv från fornnordiskan och svenskans arv från lågtyskan. Alltså, det finns en sjuinihelsikes massa lånord som underlättar förståelse, men historiskt sett kommer språken från olika grenar på samma släktträd, typ som att två sysslingar blir kära och gifter sig och utväxlar erfarenheter.

Anmäl
2012-12-28 10:40 #30 av: Aniara4

Inte riktigt ett svar på frågan, men ett stycke språknörderi inspirerat av tidigare diskussion:

Ford är ju ett vanligt förekommande engelskt ord i ortsnamn, och betyder vadställe. Men det finns åtminstone på Irland ett par inlånade undantag, fordar som egentligen är fjordar. Glad

De exempel jag känner till är Carlingford (Kerlingfjǫrðr) vid gränsen mellan Nordirland och Republiken Irland, och Strangford Lough (Strangr-fjǫrðr) i Nordirland.

Anmäl
2013-01-14 13:46 #31 av: JennieR

HEj! vet någon vad:

En ponny från

heter på norn?

 

Vore jätteglad för hjälpen!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.