Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Grammatik

Sadism

2010-03-10 12:06 #0 av: raphanus

Svetten lackar nedför pannan. Nerverna är på helspänn. Det är grammatikdags!

Varför väcker ordet grammatik sådant obehag? Varför får grammatiken folk att dra sig för att lära sig mera språk? Hur kan det komma sig att en del språklärare får epitetet "sadist"?

Här är tråden både för dem som spyr av olust på allt vad grammatik heter, och för dem som har funnit tjusningen med deklinationer och prepositionsramsor.

raphanus, sajtvärd

Anmäl
2010-03-11 00:04 #1 av: Maja

Just ordet grammatik associeras nog ofta med lektionerna i skolan där man fick sitta och öva grammatik timme efter timme. Vad jag minns så var dessa grammatikövningar ingenting som eleverna i min klass var så glada över, men jag har alltid tyckt att det är intressant och spännande! De andra tyckte helt enkelt att det var tråkigt och segt...

Anmäl
2010-03-11 10:43 #2 av: Maia

Jag tror att det handlar om att de som tvingar i oss "grammatik" i skolan faktiskt inte kan grammatik tillräckligt bra. Det är som att ha en franskalärare eller kemilärare som bara kan de ytligaste kunskaperna om ämnet.

När man ser mönstren, förstår dem, fattar att grammatik (till skillnad från matematik, kemi, historia t.ex.) är något som vi alla är experter på, att det är inbyggt i förmågan att tala vårt modersmål, då är det vackert. Och lättare att lära ut och lära in.

Vi kan redan grammatik. Vi behöver bara ett språk för att uttrycka mönstren.

Maia, grammatikforskare (på riktigt!)

Anmäl
2010-03-12 20:13 #3 av: Effie

Jag har haft ett par lärare, vars ögon började lysa när det var tal om grammatik. Som utbrustit "Ojdå! Är klockan så mycket! Ja, tiden går fort när man har roligt" efter fyra timmars extra grammatiklektioner (och verkligen menat det). Då har man trevligt på lektionerna (och gillar grammatik). Glad

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2010-03-15 12:09 #4 av: Andina

För min del berodde det på att jag uppfattade Grammatik som ett språk i sig - ett språk som var helt omöjligt att lära sig och att förstå...
Så jag beslutade mig för att "gå på känn"!

Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge."  /Pearl Buck · Medarbetare på Healing

Anmäl
2010-03-15 13:19 #5 av: bluegoose

Jag lider av akut grammatikblockering, tyvärr. Tror det härrör från en svenskalektion på högstadiet då vår lärare med sammanbiten min talade om att nu skulle vi lära oss grammatik. (Uppenbart inte hans älsklingsämne.) 40 minuter senare vacklade jag och klasskamraterna ut ur salen, övertygade om att grammatik var det tristaste, onödigaste och obegripligaste som någonsin uppfunnits.

Trots att jag arbetar med språk har jag aldrig lyckats komma över den känslan. Däremot har det inte hindrat mig nämnvärt från att lära mig nya språk.

 

Anmäl
2010-03-15 13:50 #6 av: Skogselva

I ettan i gymnasiet hade jag en engelsklärare som tyckte grammatik var något av det roligaste i världen. (Han undervisade också i italienska och latin.) Jag och alla andra tyckte han var konstig - hur kan man tycka om grammatik?

Jag AVSKYDDE grammatik tills jag kom in ordentligt i latinet som jag började läsa i tvåan på gymnasiet. Nu ÄLSKAR jag grammatik. Det är så roligt! Men långt ifrån lika roligt som morfemanalyser. Cool

Förstår inte hur man inte kan tycka om grammatik. Flört

Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!

Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta! Glad

Anmäl
2010-03-15 13:53 #7 av: raphanus

#6 - Intressant. Minns du vad det var som fick dig att byta inställning, och vad är det som gör grammatik så roligt?

Anmäl
2010-03-15 14:21 #8 av: Skogselva

Jag har alltid haft lätt för att lära mig språk, har alltid haft höga betyg utan att plugga mycket. Och jag hör när det är rätt/fel så grammatik har jag liksom aldrig behövt sätta mig in i. Jag kan inte så många regler på engelska, men formulerar mig korrekt ändå.

Så jag fattade ingenting i svenskan när det skulle pluggas satsdelar. Jag hade aldrig hört talas om satsdelar innan jag kom till gymnasiet. Då tog det liksom stopp, mitt modersmåls grammatik fattade jag inte alls.

Latinsk grammatik hade jag lättare för och när jag väl kom in i latinet, för så svårt har jag aldrig haft för ett språk, så fattade jag allt och jag började se sambandet mellan svensk och latinsk grammatik. Jag började förstå vad termerna betydde o.s.v.

Spärren släppte med andra ord, jag förstod vad svenskläraren tjatat om och när det är något jag förstår mig på så tycker jag det är kul och intressant och suger jag åt mig som en svamp.

 

 

 

Pernilla, värdinna för Månväsen ifokus och för Epoker ifokus. På månväsen kan ni just nu läsa om Den flygande holländaren, Spöken, m.m. och på Epoker finns att läsa om East India Trading Company och absint - men självklart mycket mer, bland annat stridvagnsspärrar och utdöda yrken!

Jag söker också medarbetare/artikelförfattare till båda sajterna. Är du intresserad av antingen Folktro eller Historia - eller kanske både och, så låt mig veta! Glad

Anmäl
2010-03-15 16:00 #9 av: Bergspuman

Jag började inse tjusningen med grammatik när jag läste persiska.

Och hade en norsk kurskamrat som naturligtvis inte kunde ett dyft svensk grammatik.

I persiskan finns en verbform som kallas kausativ. Man fäster ett speciellt infix i verbet för att markera att verbet får en orsaksbetydelse, dvs. att verbet indikerar att någon får någon att göra något.

Exempel: Verbet "khordan" betyder på persiska äta. Infixet -an används för den kausala betydelsen. Man skjuter in det så här: "khor-an-dan". Verbet ändrar då betydelse från "äta" till "mata", alltså mata någon (göra så att någon äter). Dessutom blir det transitivt istället för intransitivt.

Det tog mig många långa och dryga stunder att få den här norskan att förstå det hela, och hon talade ändå persiska flytande, efter att ha varit gift med en iranier - men när hon förstod, så blev hon så oerhört lycklig. JEG SKJÖNNER! skrek hon. JAG SKJÖNNER KAUSATIV!

Skrattande

Anmäl
2010-03-15 16:16 #10 av: raphanus

#9 - Che zibaaaaaa! Flört

Anmäl
2010-03-16 13:45 #11 av: Maia

#9 Och i svenskan gör vi samma sak med vokalbyte faller och fäller, ligger och lägger. Det är roligt att det faktiskt händer något inne i orden i svenskan också.

Anmäl
2010-03-16 14:49 #12 av: Bergspuman

#11 Har vi kausativ i Svenskan? Ha ha vad festligt, det visste inte jag! Nu fick man lära sig något nytt! Skrattande

Anmäl
2010-03-16 17:19 #13 av: Maia

Ofta så uttrycker vi kausativ med analytiska konstruktioner, som t.ex. få ngt att VERBa. Men det finns också kausativa verb. Visst är det kul!

Anmäl
2010-03-16 17:36 #14 av: Bergspuman

Ja, du var inne på ligga-lägga, och falla-fälla.

Sitta-sätta finns ju också.

Det finns säkert fler, som jag inte kommer på just nu.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.