Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Översättningsgrodor

Spanska- "flera dialekter"

2010-05-15 22:43 #0 av: Carlo

Om ni har studerat spanska så kommer ni att förstå detta.

Spanjorerna pratar väldigt "fint" dem använder väldigt fina ord, och dem överdriver oftast väldigt mycket med uttalet om man jämför med andra s.k "dialekter". Spanjorerna använder också andra ord, till exempel: Patatas- Potatis, Coño- Mannen osv.

Men Chilenarna pratar inte speciellt "fint" dem pratar mer bekvämt, jag pratar snabbt, och ifall jag skulle prata med en spanjor så skulle jag ha fått prata långsammare. Vi använder inte samma ord som spanjorerna, Papas- Potatis, Hombre- Man osv.

Men nu tänker ni säkert "Vad heter potatis(Singular)?" Jo det heter papa, och man säger papa till sin pappa.
Men hur förstår min pappa ifall jag ropar på honom eller en potatis? UTTALET!

Jag kommer att lägga ut en uttals video någon gång i veckan!

Chao todos los que estan en esta pagina y que leeieron mi mensaje sobre las differentes lenguas castellanas y españolas.

Kan ni översätta det jag skrev på spanska, nja då är ni faktiskt grymma, lycka till! :D

Hälsningar,
Carlo
Följ mig på instagram: andrethenoble
Medarbetare på choklad.ifokus.seblodgivning.ifokus


Anmäl
2010-05-15 23:05 #1 av: Inkanyezi

Francamente no tengo ningún problema de traducirlo, pero "leyeron" se escribe así, y no es sólo la pronunciación, pero se acentua también la palabra "papá", que significa padre, mientras papa, que es patata, no tiene acento. Sencillo.

Y no sé porqué escribiste "coño" allí. Muchos hispanohablantes, sobre todo de America Latina, no saben lo que signifíca "coño", pero es el órgano sexual de la mujer. En Chile se dice "chucha", Y en España, como en Chile, la palabra "hombre" se usa igual.

Y me parece que tienes el problema de "de" y "dem" en sueco. Has escrito "dem" dos veces, en error, porque debe ser "de",

Y por supuesto, aprendí el castellano en la calle acá en Suecia. Foten i munnen

Anmäl
2010-05-16 14:10 #2 av: raphanus

#1-2 - Inte heller jag visste att coño betyder mannen på spanska. Jag hade gissat på något helt annat. Men språk förändras väl...

Skäms

Anmäl
2010-05-16 14:16 #3 av: Inkanyezi

Nej raphanus, du har inte fel. Coño, som används som allmän svordom, betyder fitta, och ingenting annat. Och också i Spanien använder man "hombre" för att beteckna man.

Anmäl
2010-05-17 01:09 #4 av: raphanus

#3 - Puh. Då ligger jag inte helt efter i uppdateringen av språkkunskaperna.

Anmäl
2010-05-17 01:40 #5 av: Inkanyezi

Och jag kämpar förtvivlat för att förbättra min spanska, eftersom min fru inte vill lära sig svenska. Samtidigt använder jag nätforumet bland annat för att hålla igång svenskan, eftersom jag faktiskt numera har väldigt sparsam kontakt med mitt modersmål trots att jag bor i Sverige. Jag fruktar också lite för den dag jag kanske drabbas av mer och mer bortfall av förmågor; det sägs att språket man lärde sig sist är det som först går förlorat vid demens. Men det kanske inte spelar så stor roll i det läget. Jag har sett att min mamma, som tidigare har kunnat spanska ganska bra, inte längre kan konversera på spanska, och för mig skulle det vara mycket jobbigt att komma till ett sånt läge.

Så spanska är det språk jag använder mest numera, svenskan kommer tvåa.

Anmäl
2010-05-17 15:40 #6 av: raphanus

#5 - *viskar försiktigt* Äter inte du lågkolhydratkost? Planerar du verkligen då att bli dement?

Anmäl
2010-05-17 22:26 #7 av: Inkanyezi

Nej, det är ingenting jag planerar. Jag hoppas att det aldrig blir så, men det är viktigt för mig att ha spanskan kvar, eftersom det är så många av mina nära vänner som inte talar något annat språk.

Än så länge går det ganska bra, och jag utökar fortfarande mitt ordförråd och bättrar på grammatiken.

Anmäl
2010-05-19 18:18 #8 av: Inkanyezi

I spanskspråkig slang används ofta könsord, och vilka ord som används växlar i olika dialekter. "Coño" är ju ett ord som har blivit spritt som allmän svordom, och många spanskspråkiga känner inte ens till betydelsen, utan tolkar det bara som ett lättare kraftuttyck. Som jag nämnde innan, använder man i Chile ordet "chucha", men kanske ännu vanligare är "concha", vars ursprungliga betydelse är snäcka. På Kuba säger man "bollo", som betyder bulle. "Coño" är troligen etymologiskt besläktat med franskans "con" och engelskans "cunt", som också har funnits i äldre svenska som "kunta", och möjligen är ursprunget till ordet "kutta". Om man uttalar det sista på fikonspråket får man "kukonfitta", som kanske är närmre blidningen av de två orden än "Kungliga Flottan" på fikonspråket, men båda förklaringarna är långsökta. Det kan finnas släktskap med franskans "fente".

Också samlaget betecknas med många olika ord beroende på dialekt, och i många fall har man tagit eljest oförargliga verb, som "templar", som i Argentina används om att stämma instrument, men på Kuba betyder det att ha samlag. Jag fick en del höjda ögonbryn ifrån de sju tjejerna som jag spelade med i Santiago när jag sade: "Esperen un rato, voy a templar el tres!" (Vänta ett ögonblick, jag ska stämma gitarren)

Jag hade svårt i början på Kuba med en del saker. Verbet "coger" betyder detsamma i Argentina, som "templar" på Kuba. Och "guagua" betyder spädbarn i större delen av Sydamerika. På Kuba är "guagua" en buss. Så "Coge la guagua!" betyder "Ta bussen!" på Kuba, men om man säger det i Chile, Bolivia, Argentina eller Uruguay betyder det "kn*a bebisen". Det dröjde länge innan jag kunde säga "Voy a coger una guagua."

Jag lärde mig spanska med sydamerikaner, många av dem från Chile, men också från Argentina och Bolivia. Den som kämpade mest med att få mig att säga rätt var argentinare, och "coger" var ett verb som man skulle undvika. Det betraktas som mycket vulgärt i Argentina och Uruguay, och till en del även i Chile.

Men man lär sig med tiden. Det gäller bara att säga rätt sak på rätt plats. På Kuba "voy a afinar la guitarra" och i Argentina "voy a templar la viola". I Spanien betyder "quisiera comerme un bollo" att jag skulle vilja äta en bulle, men i Santiago de Cuba betyder det något helt annat.

Så det gäller att ha koll på dialekterna om man reser mycket.

Anmäl
2010-05-20 02:01 #9 av: Inkanyezi

Och så upptäckte jag ett fel som jag hade gjort i den första spanska texten.

Verbet "acentuar" formar inte diftong i presens, så det ska vara en accent över u i "acentúa".

Sånt händer.

Anmäl
2010-05-20 16:52 #10 av: Inkanyezi

Jag fyller på här med lite mer dialektala varianter.

Spanskan är inte enhetlig mellan olika länder. Som vi just har sett kan ettt oskyldigt ord i en dialekt betyda något helt annat i en annan, och det är ibland risk att man säger något som uppfattas på ett helt annat sätt än man har tänkt sig. Det är oftast inget större problem, man lär sig kvickt hur det talas på ett nytt ställe, men en eller annan gång kan det bli missförstånd.

Till en del hänger det ihop med historien, och om hur ord formas på olika ställen. Spanska talas ju över nästan hela världen, och det vore ju underligt om det skulle vara exakt samma språk överallt. Svenskan har ju också tidigare talats på platser som har varit isolerade från varann av stora avstånd, och det gäller väl ännu i en del fall. Finlandssvenska skiljer sig på flera punkter från "rikssvenska", eller "vatusvenska" som det heter där borta.

När nya företeelser dyker upp, tekniska framsteg exempelvis, så formar man nya ord kring dem, ofta med gamla ord som bas. Så har exempelvis ordet "kran" bildats när man började leda vatten i rör, och också när man gjorde maskiner för att lyfta laster. Ordets ursprung är fågeln trana, som heter "crane" på engelska. Också franskan använder samma fågel, men där heter en lyftkran "grue", och på spanska "grua" efter samma fågel, "grulla". Men vattenkranen har fått ett annat namn på franska, efter en annan fågel, "robinet", och på spanska heter den "grifo", fortfarande med en liknande liknelse, grip, ett mytologiskt djur.

Men på Kuba säger man inte "grifo", och man har inte ens samma ord för vattenkran på östra Kuba som västra. I öster heter den "pluma" (fjäder), och i väster säger man "llave" (nyckel). "Pluma" betyder också bläckpenna, och förr använde man ju en gåsfjäder att skriva med, så någon logik finns det.

Ett annat ord som används på Kuba på annat sätt än i Spanien är "pomo", som ursprungligen kommer från ett ord som betyder äpple, I Spanien kan det vara en svärdknapp, ett dörrvred (rund typ), eller en liten parfymflaska. På Kuba betyder "pomo" i regel flaska, av vad typ det vara må. "Botella" däremot, som ju betyder flaska, har fått en alldeles egen betydelse på Kuba, det betyder lift. "Hacer botella" är att lifta, och "cogí una botella" betyder inte att jag tog en flaska, utan att jag åkte på tummen, liftade.

Sedan är det så klart alla olika varianter av könsord i alla olika dialekter av spanska som kan vara bra att hålla reda på så att man inte gör bort sig. Det som på ett ställe är oförargligt kan på ett annat ställe vara mycket vulgärt.

Anmäl
2010-05-20 21:25 #11 av: Effie

Jag börjar nästan känna mig glad över att jag inte kan spanska; efter det här hade jag inte vågat öppna munnen Glad

___________________________________________________

Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Anmäl
2010-05-21 09:29 #12 av: Emo

Vi har väl inte så många ord som kan ställa till liknande besvär i svenskan. Det enda jag kan komma på nu är "grina"

När det gäller vårt naboland i söder, så är "rolig" klassisk.

Så även vi får tänka på var vi är när vi talar vårt modersmål.

Medarbetare på Pärlpyssel och Pyssel
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo
, ägare till Emos Shop sen 1973

Anmäl
2010-05-21 11:44 #13 av: raphanus

#12 - Ord kan ju ha olika stilvalör i olika sociala sfärer. Min mormor berättade om en händelse som inträffade på ett barnhem hon bevistade i sin ungdom. I en spjälsäng fick hon syn på en flicka med gyllene korkskruvslockar och isblåa ögon. Ur detta vrålsöta barns lilla rosenknoppsmun kom orden "Ååå - jag är så pissträngd". Detta tyckte min mormor var väldigt oväntat, men det ordet var kanske det enda detta barn kunde för att beskriva den känslan.

Anmäl
2010-05-21 13:17 #14 av: Inkanyezi

Eufemismer kring sånt som måste ut ur kroppen är vanliga i många språk, och det svenska ordet "skithus" saknar motsvarighet i alla övriga språk som jag känner till. Jag tycker att det är ett mycket bra och beskrivande ord, men många tycker att det är för vulgärt. I spanskan använder man eufemismen "baño", som betyder bad och används om badrummet, men det kallas "baño" också om det inte är ett badrum. Till och med ett utedass kan kallas så, fast det inte har någon tvättmöjlighet. Ordet toalett har smugit sig in på liknande sätt, det kommer från franskan och betyder bokstavligen ett litet tygstycke.

Och det vanliga ordet för att pissa i spanskan är "mear", och det betraktas bland "finare folk" som för vulgärt, så man säger i stället "orinar", men någon jag känner vill ändå skoja till det lite och använder verbet "escurrir" - det betyder rinna av, som när man ställer disken i diskstället. Jag antar att vårt "muggen" också grundar sig i en eufemism. Efter en tid, när eufemismer får fäste, förlorar de sitt eufemistiska värde.

Anmäl
2010-05-22 02:35 #15 av: raphanus

#14 - Jag undrar om inte mear i botten är ett gammalt indoeuropeiskt arvord. På svenska använder man i vissa bygder verbet miga (meg, migit) när man avser djurs urinerande.

Anmäl
2010-05-22 12:13 #16 av: Bergspuman

Kommentar: Sett att guagua för buss förekommer även på Kanarieöarna.

Det tog tid för mig att fatta det, vi sökte och sökte efter skyltar med ett ord som liknade "autobus", jag har läst italienska och förväntade mig såklart att spanskans ord skulle likna det italienska. Ack så fel jag hade Skäms.

Anmäl
2010-05-22 12:34 #17 av: Inkanyezi

Stämmer att man använder samma ord för buss på Kanarieöarna som Kuba.

Spanskans ord för buss är i regel "bus", som har bildats på samma sätt som i andra språk från latinets ómnibus, som också används i spanskan.

"Guagua" har förutom de två nämnda betydelserna också ytterligare en, nämligen ett djur, pacarana, som kallas guagua i Colombia bland annat.

Anmäl
2010-05-26 00:12 #18 av: raphanus

Jag snubblade just över den här bloggen. Håll tungan rätt i mun där ute!

Anmäl
2010-05-26 10:24 #19 av: Emo

#18 Fina goda råd, lärorikt.

Medarbetare på Pärlpyssel och Pyssel
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo
, ägare till Emos Shop sen 1973

Anmäl
2010-06-04 22:07 #20 av: Carlo

Que raro! Pues yo hablo el español, y lo he hablado en mas que 13 años. Coño significa hombre, eso lo he aprendido en mi casa y en chile. Tal vez es differente nuestras lenguas, yo hablo español de latinoamerica. Aprendiste español en la calle de suecia?
Con razon no me entiendes, ustedes suecos no comprenden mi lengua latinoamericana....

Hälsningar,
Carlo
Följ mig på instagram: andrethenoble
Medarbetare på choklad.ifokus.seblodgivning.ifokus


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.