Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Skriftspråk - Tryck och grafik

Typografi och skrivregler

2010-06-02 17:17 #0 av: Inkanyezi

Svenskan är inte särskilt svårhanterad vad gäller typografi eller regler för hur man skriver. Det är ett par viktiga saker som vi ofta ser att folk missar på, där särskrivningen är det som sticker mest i ögonen, men det omfattar också såna saker som genitivformning och användning av inlånade eller främmande ord.

Problemet med särskrivning är stort, av flera skäl. Det bryter rytmen när man läser; det gör texten svårare att tolka, genom att syftningarna mellan orden kan bli helt galna. Praktexemplet är väl "en brun hårig sjuk sköterska", där alla adjektiven var för sig syns syfta på sköterskan, men med korrekt hopskrivna ord blir innebörden en helt annan.

Att det ligger nära typografin hänger ihop med hur vi skriver och hur vi läser. Vi läser inte bokstäver, vi läser ord, och orden läses som ordbilder. Det är därför vi använder gemener när vi skriver; om vi genomgående skriver med versaler blir texten svårare att läsa. Gemenerna, med sina varierande former och olika höga bokstäver, där staplarna hjälper till att ge ordet form, är lättare att läsa än versaler, som alla är lika höga och ingen går under baslinjen för raden. Gemenerna ger variation och skapar bilder av orden som gör att det blir lättare att läsa, och att vi kan läsa fortare.

Och ett särskrivet ord stör läsningen. Det är inte bara frågan om att det är fult eller fel, det är en otjänst mot den som ska läsa, för det stör läsupplevelsen, och det man ville föra fram kan gå förlorat när läsaren tröttas ut genom att behöva läsa om. En bra text har flyt, och särskrivning stör flytet. Man har helt enkelt svårare att reda ut tanketråden hos den som skrev när orden inte hjälper upp läsning och förståelse.

Ett annat problem som emellanåt dyker upp är apostrofen. Det finns ett litet antal fall där apostrof är befogad, som exempelvis när ett ord som slutar på "s" står för sig själv, men avses vara genitiv. Men många använder apostrof i tid och otid, och vi ser ofta former som "Benn's", främst i företagsnamn, men också andra skjuter in den engelskinfluerade apostrofen i genitiven av sitt namn. Apostrofen används i engelska, för att skilja genitiv från plural, men eftersom svensk plural aldrig bildas med s och svensk genitiv i regel bildas med s, behövs ingen sådan markör i svenskan. I de fall där vi använder apostrofen stör vi inte heller ordbilden med den, utan vi sätter den efter ordet, alltså efter s.

Det finns också exempel på att kolon används på samma sätt, främst vid företagsnamn med versaler. Regeln är att kolon ska användas när namnet är en akronym, som till exempel SAF, som i genitiv blir SAF:s. Däremot sätter man inte kolon efter egennamnet Willy, även om man skriver det med versaler. Företagets namn är "Willys", men logotypen har bokstäverna "WiLLY:S". Företaget använder i sina publikationer den korrekta genitiven Willys. http://willys.se

Regeln är alltså att ett namn som slutar på s inte får någon apostrof när de i genitiv är epitet för något som anges i texten som följer, men om det står självständigt men syftar på någonting som man har angivit tidigare, placerar man en apostrof där för att visa att det är en genitiv som syftar tillbaka. Exempel: "Anders cykel har fler växlar än Hans'."

En hygglig likare för skrivregler är den som myndigheterna använder: www.sweden.gov.se/content/1/c6/03/33/29/b0cc0c31.pdf

 

Anmäl
2010-06-03 00:54 #1 av: raphanus

#1 - Vad gäller WILLY:S tror jag att kolonet hänger kvar som en del av varumärket sedan tiden då företaget hetter LL:s Livs.

Anmäl
2010-06-03 01:24 #2 av: Inkanyezi

Och om man tittar noga, så är LL röda i loggan. Den har också ett gement i.

Anmäl
2010-06-11 23:43 #3 av: guraknugen

#3: "Anders cykel har fler växlar än Hans'."

Personligen tycker jag inte att det behövs någon apostrof ens där och jag tror inte heller den är nödvändig, men inte heller ”förbjuden”. I och med att ”Hans” har inledande versal så blir det ingen ihopblandning med ordet ”hans”.

Ibland kan det vara svårt att acceptera vissa regler. En som jag själv har svårt för är att förkortningar som tv, cd och så vidare ska skrivas med gemener (eller med inledande versal i början av meningar, naturligtvis). Jag tycker nog att det hade varit bättre om regeln istället hade varit versaler. Då hade man sluppit att slänga dit ett kolon ibland:

Istället för ”tv:n” kunde man skrivit ”TVn” och det hade varit fullt begripligt. Men nu verkar ju reglerna vara som de är och då får man väl vacker följa dem, antar jag…

Det där med ”WiLLY:s” och liknande stör jag mig nog lika mycket på som många andra, men när det gäller logotyper har man tydligen större frihet och där är exempelvis särskrivningar mycket vanliga, har jag märkt. Gå in i affären och lär på burkar och dylikt. Det kan stå ”Lingon” på första raden och ”sylt” på nästa och otroligt nog menar man då ”Lingonsylt”… Inga bindestreck, ingenting, bara två helt separata ord.

Anmäl
2010-06-12 09:20 #4 av: raphanus

#3 - Vad säger du då om meningen "Hans cykel har fler växlar än Anders"?

Har hans (t.ex. Göstas) cykel fler växlar än Anders cykel?
Har Hans cykel fler växlar än Anders själv? (Anders själv kan ju också, teoretiskt sett, ha växlar.)

Anmäl
2010-06-12 14:11 #5 av: guraknugen

Halkade på tangenterna i mitt inlägg där, ser jag: ”Lär” på tredje raden från slutet ska givetvis vara ”läs”…

#4: Erkänn ändå att man måste vara rätt korkad för att missuppfatta det exemplet. Även sammanhanget ingår i förståelsen av en text. Pratar man om någon hans före meningen förstår man nog att det är Hans som avses. Nämns ingen Hans så förstår man, om språket hanterats korrekt även i övrigt, vem man syftar på. Jag tror inte vi jämför äpplen med päron särskilt ofta så om första ledet handlar om en cykel drar nog de flesta slutsatsen att även andra ledet i samma mening gör det. Man får se till helheten här.

Visst är det säkert korrekt att skriva Hans' och Anders' i sammanhang som detta och det finns säkert många exempel på när det kan förtydliga lite, men jag tror ändå att det är ytterst ovanligt att det verkligen är nödvändigt att ha med '-tecknet för att man ska förstå innehållet i texten. Men visst, i sällsynta sammanhang kanske.

Anmäl
2010-06-12 14:23 #6 av: Inkanyezi

Nu är det väl så med skrivregler, att de är till för att göra texten tydlig.

Kanske hade varit bättre att välja ett annat namn än Hans, exempelvis Mattias, men det är samma sak. Det finns en skrivregel om apostrof vid genitiv, och den sätts bara ut vid en sådan fristående genitiv, där ordet ävan annars slutar med s. I alla andra fall använder vi ingen apostrof, och vi låter inte apostrofen störa ordbilden.

Och sjjälvklart är alla exempel man drar upp konstruerade, men det där lilla tecknet finns, och det kan användas när det är befogat, just för att förtydliga och göra tolkningen klar, på samma sätt som vi inleder egennamn med versal. Det är självfallet inte nödvändigt, men det underlättar, eftersom det gör det man skriver tydligare. Tvetydighet kan faktiskt uppstå, när en mening inleds med ett ord som skulle kunna vara ett namn, så det finns ju ingen garanti för att man aldrig ska kunna misstolka, men för att minska risken för feltolkning finns vissa regler för hur man skriver.

Anmäl
2010-06-12 21:36 #7 av: guraknugen

Vad jag vet är inledande versal i egennamn en regel som man ska följa, alltså inget frivilligt. Givetvis är det en annan sak i konstnärliga sammanhang, exempelvis. Då gör man ju som man vill, spegelvänder bokstäver, bokstäver upp och ner, kanske vridna, olika teckensnitt för varje bokstav, olika färg, blandar gemener och versaler hej vilt, men ska man skriva en formell text är det inledande versal i alla egennamn som gäller, alltså inte frivilligt. Givetvis får man inte fängelse om man gör fel, men det är skillnad på regler och lagar, eller hur?

Dock undrar jag fortfarande vad reglerna säger om den där ”fnutten” som jag kallat '-tecknet sedan gymnasietiden: Säger reglerna att man ska använda den om det redan finns ett s eller bara att man det är tillåtet att använda den i det sammanhanget? Alltså: Är det enligt reglerna fel att inte använda den eller går det bra vilket som, men att man bör använda den för tydlighetens skull?

Självklart fattar jag att om man bryter mot en skrivregel så är det inte samma sak som att råna en bank eller liknande.

Det där med inledande versal skiljer ju sig åt mellan olika språk också. Har själv, som de flesta, läst engelska i skolan men även tyska. I engelska är det ju inte bara egennamn man inleder med versal, utan även exempelvis månader, veckodagar och en del annat, vilket vi alltså inte gör i svenska. I tyska går man ett steg längre och inleder samtliga substantiv med en versal.

Anmäl
2010-06-13 02:21 #8 av: Lill-Kisse

#3 Det finns mycket att fundera på där.

När blev det regel att skriva "tv" och "cd" i stället för "TV" och "CD"? Man får väl göra som man vill med dessa, särskilt som TV, CD, DVD o dyl skrivits så från början. Man kan påstå att det är korrekt av hävd.

Snart skriver man kanske "teven", "pcn" och "ceden" i likhet med att en del anser att OK ska ersättas med "okej" i svensk skrift. När det gäller lärbarheten, tycker jag att versaler i de fallen är mera lättläst.

Står det Lingon (radbyte) sylt på en burk i matbutiken, tycker jag att det är lika korrekt som att skriva Lingon-sylt. Först berättas att burken innehåller lingon, sedan att det är sylt i den burken.

 

Anmäl
2010-06-13 13:23 #9 av: guraknugen

Jag har absolut läst någonstans att man skriver med gemener enligt gällande regler, kan dock inte komma ihåg var…

Men jag har för mig att jag läste på samma ställe at ”teve” också är korrekt, men analogt med detta lär det ju inte bli ”pcn” då, utan ”pecen” (egen slutsats)…

Enligt SAOL så verkar det också vara gemener som gäller. Sök på ”cd” i SAOL och leta upp ord som ”cd-hylla” på sidan som dyker upp.

Anmäl
2010-06-13 13:25 #10 av: guraknugen

#9, alltså mitt eget inlägg: Observera att när man söker i SAOL på nätet så får man bara upp en bild av sidan som ordet förekommer på så det går inte att markera och kopiera ord där.

Anmäl
2010-06-13 14:08 #11 av: Lill-Kisse

#9 Ja, jisses! Skriva "pecen" blir som att hitta på ett nytt ord för något som kallats "PC" sedan 80-talet. Ska man skriva på svenska bör man använda svenska språket och skriva "persondator" i så fall, tycker jag. Uppenbarligen vill många använda svenska och har lagt sig till med att prata om "datan", fastän de menar "datorn". Många har visst alldeles glömt vad "data" faktiskt betyder.

Hur gjorde man med bilmodellen "Volvo PV"? Inte ändrade man väl det till "Volvo peve", möjligen "Volvo personvagn"?

Det är mycket att reflektera över beträffande inlånade förkortningar. Skönt att få utbyta tankar och rekommendationer om det här.

Anmäl
2010-06-13 17:38 #12 av: guraknugen

#11: Fast PV är väl ett namn på den bilmodellen, tror jag. Ingår i namnet i alla fall (PV 444, PV 544 – efterföljaren till PV 444, och PV 445 – ”Volvo Duett” är ju tre välkända bilmodeller). Likson Volvo 244 DL, inte 244 dl. Den heter så och det har Volvo bestämt. Så tolkar i alla fall jag det. Likaså VW, tror inte det är rätt att skriva Vw eller vw.

Både datorn och datan är väl svenska, men betyder två olika saker. Vet inte heller varför folk kallar själva burken för ”datan”. Helt obegripligt för mig. De kunde lika gärna kallat den ”syltburken” eller ”krokodilen”…

 

Anmäl
2010-06-13 17:46 #13 av: Inkanyezi

Ta bort sylten så funkar det för mig, jag brukar kalla den burken.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.