Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Skriftspråk

Läget är apostrofalt!

2013-07-18 21:05 #0 av: raphanus

När man slänger sig med en såpass oprecis term som fnuttar, får man kanske vackert räkna med lite mothugg. Twittraren Ninjaister har läst vår artikel om fnuttar, ”Läget är diakritiskt”, och undrar varför den inte behandlar oskicket med genitivapostrof. Och det är ju så sant. Fnuttar är ju inte alltid bara diakritiska tecken. Bland fnuttarna kan vi ju till exempel hitta både enkelfnuttar och dubbelfnuttar också. Och i den här artikeln ska Språk iFokus koncentrera sig på den sorts fnutt som med ett lite finare ord kallas apostrof.

När man befinner sig så pass tidigt i sin skolgång som man gör när man går i lågstadiet, har man förstås mycket kvar att lära och många lärare att ännu bekanta sig med. Efter att ha gått i skola i många år och genom dessa år haft att göra med både många och många olika sorters pedagoger, kan jag dock inte säga annat än att lågstadiefröken var hård, men hård. I en skrivövning i svenska skulle jag en gång skriva en sammanfattning av en text om den amerikanske djurskötaren John. På ett ställe i min sammanfattning hade jag använt formen John’s. Fröken var inte sen att kommentera detta:

- Så där skriver man inte på svenska. Det där är engelska!

Jag, som efter redan många månader i hennes våld väl visste att hon gärna brusade upp för småsaker på rutin, gjorde vad jag kunde för att stå på mig och hävda min rätt:

- Ja, men han heter ju John! Det är ju ett engelskt namn! Han är ju amerikan! Och i Amerika pratar man ju engelska.

Frökens ilska visste inga gränser. Hon blev alldeles grön i ansiktet och gastade mig rakt i ansiktet att det ju ändå var en lektion i svenska hon höll, och att allt vad engelska skrivregler hette då kunde flyga och fara. Förmodligen spädde hon på med en del tillmälen också, för som sagt, lågstadiefröken var hård, men hård, och jag skulle inte komma där och tro att jag hade minsta lilla rätt att hävda gentemot vare sig henne eller de svenska skrivreglerna.

Trots det humör min lågstadiefröken uppvisade till den korrekta svenskans försvar, finns det - vilket twittraren Ninjaister också slår fast – fortfarande ordbrukare som i svenskan bildar genitiv med apostrof + s. Språk iFokus ska försöka reda ut varför.

Varken svenska eller engelska tillhör de riktigt formrika språken, men redan på så nära håll från svenskans huvudsakliga hemvist som i Sveriges grannland Finland kan man stöta på ett betydligt formrikare språk. Den som där heter Kalle och uppehåller sig bland finskspråkiga kan säkert få både se och höra sitt namn dyka upp i varianter som Kallen, Kallea, Kallessa, Kallesta, Kalleen, Kallella, Kallelta, Kallelle, Kallena, Kalleksi och Kalletta. Den som behärskar finska är förstås van vid det här och tycker att ords föränderlighet är vardagsmat. I svenskan, liksom i engelskan, är det dock så ont om böjningsformer, att när de väl någon enstaka gång dyker upp, kanske många tycker att det inte är så viktigt att ta hänsyn till om bruket av dem på något vis är reglerat. Både engelska och svenska har böjningsformen genitiv, och på både engelska och svenska bildar man i regel genitiv med bokstaven s. Är det då så himla noga om detta s beledsagas av en fnutt eller inte?

Naturligtvis handlar allt om att vilja. Ingen kan tvinga någon till att vilja göra rätt. Men även den som vinnlägger sig om att göra rätt, kan faktiskt göra fel ibland, och särskilt lätt är det att göra fel där skillnaden mellan rätt och fel är liten och till synes obetydlig. Så kan det till exempel vara med bruket av apostrof i svenskan. Dock finns det ett mycket enkelt råd att följa för den som i sitt fäktande med apostroferna vill skriva korrekt svenska, och det är:

Använd aldrig apostrofer i svenska!

Här skulle Språk iFokus naturligtvis kunna säga tack och hej för den här gången, för det där borde egentligen inte vara ett så svårt råd att följa. Men verkligheten är sällan så okomplicerad som teorin gärna vill ha den till. Dels är svensktalandes kontaktytor med andra språk generellt ganska många, så därför kan även den som kanske nästan bara använder svenska på något sätt ibland ändå komma i kontakt med språk där apostrof både kan och ska användas. Och dels kan man faktiskt använda apostrof på regelrätt svenska, om man nu till äventyrs vill krångla till saker och ting.

Apostrof vid kasusböjning

engelska används apostrof som nämnt vid bildning av genitiv, alltså den form som betecknar ägande. En jämförelse mellan engelskans och svenskans bruk kan se ut så här:


Engelska   Svenska
Helen’s arm   Helens arm
Paul’s finger   Pauls finger
Anna’s band   Annas band
John’s hand   Johns hand
Stella’s ring   Stellas ring

svenska kan man – men det är absolut inget tvång – använda apostrof för tydlighets skull när man bildar genitiv av ord som redan i grundform slutar på s, alltså den bokstav som generellt används som genitivändelse på svenska.

Nominativ (grundform)   Genitiv
Valerie Solanas   Valerie Solanas’ manifest
Vytautas Landsbergis   Vytautas Landsbergis’ regeringstid
Anaïs   Anaïs’ bok
Johannes   Johannes’ bröst


Den som har känsla för detaljer lägger säkert här märke till att apostrofen i dessa fall kommer efter ordet som böjs i genitiv. Det kan den göra på engelska också, men det som är värt att notera just här är att den aldrig kommer mellan huvudord och ändelse på svenska, även om den ibland gör det på engelska. De enda gångerna någon sorts fnutt dyker upp mellan huvudord och genitivändelse på svenska är då man bildar genitiv av förkortningar som inte utläses som ord, men fnutten man då använder är inte apostrof, utan kolon. Jämför: 

 

Engelska   Svenska
CIA’s Facebook program   LO:s medlemmar
FBI’s Top Ten News Stories   DN:s ledarsida
USA’s National Emblem   FP:s presskonferens
UK’s nuclear future   KPML(r):s ungdomsförbund

Apostrof vid elision (hopläsning)

engelska kan apostrof också användas vid så kallad elision, alltså då skriften söker närma sig talet i de fall då ljud som egentligen finns med i tydligt uttal faller bort. I tydligt tal kan man till exempel säga it is, we are, does not och we had, men man kan även slöa till och säga it’s, we’re, doesn’t och we’d, och det är när vi vill återge dessa tillslöade former i skrift som vi använder apostrof. Apostrofen står alltså då där för att visa var bokstäver i ett ord eller en ordgrupp har utelämnats. Samma finess finns även i till exempel franska och italienska, men där  - till skillnad från i engelska – även i rent formellt skriftspråk.

Även på svenska kan man använda apostrof vid elision, men det bruket är inte på långt när lika utbrett som på italienska, franska och engelska, och därför är det många som gör fel. Apostrofen - i den mån den alls används så här på svenska - ska alltså visa var bokstäver i ett ord eller en ordgrupp har utelämnats. Det något förvirrande med detta är att flera olika generationer av svenskt skriftspråk är i omlopp samtidigt, och i vissa generationer är apostrofbruk mer tillrådligt än i andra. Få skulle nog i modern svenska skriva sa’, klä’ eller bli’ med apostrof, fast dessa egentligen är rumphuggna former av sade, kläda och bliva. Samtidigt är det ändå lämpligast att ha kvar apostrofen i formuleringar som Tro’t om du vill! och Ta’t lugnt! Det säkraste alternativet är ändå alltid att skriva ut hela orden. Den som läser högt och talar lagom ledigt, förstår ändå i regel utan hjälp av apostrofer hur skrift kodas om till tal.

Apostrofens två egentligen umbärliga men ändå möjliga användningsområden på svenska kommer ibland på kollisionskurs med varandra, och det är det som gör att man ibland kan få se skyltar med texter såsom

ST’ANS BÄSTA KORV
HANDLARN’S GALNA SOMMARREA

De som skriver sådana skyltar är något sånär medvetna om att det finns en liten fnutt som man kan använda för att illustrera viss folklighet och oformell anda, men glömmer att samtidigt tänka på att det faktiskt finns en logisk tanke bakom varför fnutten ska finnas där och att den inte bör placeras var som helst, utan just där den representerar utelämnade bokstäver.

Apostrofer används även med andra funktioner i en del andra språk, såsom ukrainskan och swahili, och där lika väl som i de språk som redan nämnts är det förstås viktigt att de placeras rätt.

När det gäller fnuttar finns det massor att säga, och i den här artikeln om just apostrofen skulle jag avslutningsvis vilja säga något om dess utseende mer i detalj. Fnuttarna är ju så små att det inte bara är lätt att sätta dem på fel ställen, utan också lätt att blanda ihop dem. Till exempel apostrofen kan lätt förväxlas med både den akuta accenten och primtecknet. I handskrift kanske det ibland inte alls går att se skillnad mellan dessa tre, men så länge man skriver elektroniskt och typografiskt är det absolut av vikt att hålla isär dessa sinsemellan snarlika tecken, åtminstone om man vill framstå som en som vinnlägger sig om att göra rätt.

Akut accent

Det akuta accenttecknet längst till vänster härovan skrivs ovanpå vissa bokstäver, i regel för att indikera ett alternativt ljudvärde. Det akuta accenttecknets högsta punkt pekar åt höger. På QWERTY-tangentbord för inmatning av svenska återfinns det på tangenten närmast till vänster om backstegstangenten. Genom att först trycka på denna tangent och sedan på antingen a, e, i, o, u eller y, skriver man bokstäverna á, é, í, ó, ú respektive ý. Akut accenttecken bör inte användas som apostrof.

Primtecken

Primtecknet i mitten härovan används bland annat för att ange enheten fot. 54 betyder alltså 54 fot. Primtecknets högsta punkt pekar i regel något åt höger liksom hos akut accenttecken, men primtecknet har i regel mera vertikal än horisontell antydan. Lite beroende av hur ens elektroniska utrustning är inställd kan man råka ut för att ens ordbehandlare skriver ut ett primtecken när man egentligen menar apostrof. Apostrofen eller - alltså på vissa tangentbord – primtecknet, lite beroende på inställningarna, återfinns på ett QWERTY-tangentbord för inmatning av svenska (modell yngre) på tangenten närmast till höger om Ä-tangenten.

Apostrof

Apostrofen till höger härovan ser i de flesta teckensnitt ut som ett kommatecken, men placeras till skillnad från detta vid x-höjdens topp i stället för vid dess botten.

Källor:
Twitter
Wikipedia - Accent (typologi)
Wikipedia - Apostrof
Wikipedia - Elision
Wikipedia - Finsk grammatik
Wikipedia - Genitiv
Wikipedia - Kasus
Wikipedia - Primtecken
Wikipedia - Swahili
Wikipedia - Ukrainska

Anmäl
2013-07-24 08:45 #1 av: DesK

Tack för att du reder ut detta om fnuttarna! Blomma

Désirée

Värdinna för Matlust, Husmorstips, Kost och Hörselskadade

Anmäl
2013-07-28 21:59 #2 av: CelsiusT

Vilken bra artikel! Men jag kan inte se bilden med dom olika fnuttarna. Jag ser bara akut accent och primtecken. Om jag högerklickar och väljer "visa bild" så får jag fram hela bilden inklusive apostrofen, men i artikeln så verkar bilden vara för bred för att synas.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Anmäl
2013-07-29 20:02 #3 av: raphanus

#2 - Det var ett bra påpekande! I min egen webbläsare ser jag hela bilden, och då har jag också laddat hem sidan till flera olika datorer. Jag vidarebefordrar synpunkten till supporten, så får vi se om de kan lösa mysteriet.

Anmäl
2013-07-29 21:47 #4 av: Thaeri

Sen kan man lägga till att apostrofen på tangentbordet är en rak sådan, som bara förekommer just när man skriver på dator, på samma sätt som citattecknet som sitter på samma tangent som siffran 2 är rakt och inte förekommer i tryck. Sen om man använder ett ordbehandlingsprogram brukar de omvandlas automatiskt till de korrekta, men på forum är det värre.

Jag själv har lagt in “, ”, ‘, ’ på min egengjorda tangentbordslayout, och jag tror att de finns med från början i OS X, men däremot inte i Windows.

“ och ” är dubbla citattecken, ‘ och ’ är enkla citattecken, och det sistnämnda är även den riktiga apostrofen. På svenska förekommer bara ” och ’, däremot på engelska använder man “ eller ‘ för att inleda ett citat och ” eller ’ för att avsluta det.

Och sen så visar iFokus dem inte som de borde se ut heller, så jag lägger in en bild på dem:

Anmäl
2013-07-29 21:52 #5 av: Thaeri

Förresten, i artikeln leder länken till apostrof till Wikipediaartikeln för primtecken Blinkar Här är den rätta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Apostrof

Anmäl
2013-07-30 15:42 #6 av: raphanus

#2 - Här bör du kunna få hjälp!

Anmäl
2013-07-30 16:01 #7 av: raphanus

#4-5  - Korrekt teckenåtergivning i webbläsare verkar tyvärr vara en chimär. Jag har gjort vad jag har kunnat för att få alla fnuttar att återges så korrekt som möjligt. Tack för den klargörande bilden! Och nu ska länkarna fungera som tänkt också.

Anmäl
2013-07-31 20:15 #8 av: Ephraim

Bra artikel som vanligt!

Det är något förvirrande då det tecken som heter APOSTROPHE (U+0027) i Unicodes (eller kanske Unicode’s!) teckenuppsättning är just den raka apostrofen. Den mer typografiskt korrekta apostrofen heter RIGHT SINGLE QUOTATION MARK (U+2019). Men samma tecken fungerar som redan påpekats både som apostrof och enkelt citationstecken.

#4 Ja, de finns med från början i den svenska tangentbordslayouten i OS X. Alternativ–n ger ‘, alternativ–m och alternativ–' ger ’ (korrekt apostrof och enkelt citationstecken alltså). Skift–alternativ–n ger “ medan skift–alternativ–m och skift–alternativ–2 ger ”.

Man kan även slå på smarta citationstecken under redigera-menyn så korrigeras apostrofer automatiskt. Detta fungerar i de textredigerare som använder operativsystemets egna textfunktioner, så det fungerar i Safari i alla fall.

Anmäl
2013-08-01 17:53 #9 av: Thaeri

#7, ja det blir sällan vettigt.

Det verkar hänga på teckensnitten som varje sida anger att saker ska visas i, vissa klarar att visa de rätta citattecknen som de ska se ut, andra inte.

Sen kan man ju ställa in det i sin webbläsare också, men då kan det skita sig om ens inställda teckensnitt inte stämmer överens med andra grejer som förekommer på vissa sidor. Inte kul om cittattecknen blir bra men internationella fonetiska alfabetet blir helt uppfuckat om någon råkar ha använt diakritiska tecken ihop med det liksom...


#8, jag änvänder Firefox, så det funkar inte. Men jag har inga större problem med att man använder de raka, det är ju de jag är van vid från handskrift liksom, och de ser OK ut i alla teckensnitt. Däremot om jag ser någon använda “ och/eller ‘ på svenska, eller blanda “,”, ‘, ’ med ", '...Ledsen

Använder även OS X men har som sagt min egen layout, en där jag försökt inkludera allt som krävs för att skriva alla europeiska språk som skrivs med det latinska alfabetet, och då fick citattecken hamna där de fick plats bredvid varandra helt enkelt. Och jag har använt min såpass länge nu at jag inte har så bra koll på vad som fanns där från början.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.