Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Skriftspråk

Block, stygn och pixlar för tidlös design

2013-01-14 12:16 #0 av: raphanus

Är det någon här som minns dataspelet Pong? Är det någon här som minns känslorna som svallade upp inför åsynen av den avancerade grafiken i spelet? Är det rentav någon här som vid åsynen av detta Pong då sade till sig själv att nu är framtiden här och längre än så här kommer inte utvecklingen inom datorgrafik att komma? Sannolikt är nog ändå att många som använder datorer idag som redskap för arbete och lek ser på grafiken i Pong och spel samtida med detta som primitiv och som ett avslutat kapitel. Den kantiga designen är dock på inget sätt ett avslutat kapitel, och var heller inte en nödlösning som uppstod i och med brist på avancerad teknik för realistisk datorgrafik. Kantig grafisk design har funnits i årtusenden och upplever ständiga pånyttfödslar, även långt utanför stickbeskrivningarnas värld.

Pong

Formgivaren Wim Crouwel låter bedrövad på rösten när han intervjuas av Gary Hustwit i filmen Helvetica från 2007, och drar sig till minnes sitt första möte 1965 med digitala tryckpressar. Han säger att det dessa tryckpressar presterade var skrämmande dåligt, och att det skulle ha varit en ren skräck om det han såg var den framtid som väntade boktryckarkonsten. Bokstäverna som de digitala tryckpressarna fick ur sig var kantiga, taggiga och inte alls lika skönt runda och behagliga för ögat som de som de mekaniska tryckpressarna kunde stoltsera med. Som en kompromiss utvecklade Crouwel då New Alphabet, ett nytt alfabet, vars tecken bestod av enbart raka streck och vinklar i 45 och 90 grader. Tecknen var inspirerade av traditionella latinska bokstäver, men så pass förvanskade att de knappt gick att läsa.

New Alphabet

Även om de första digitala tryckpressarna uppenbarligen inte kunde skriva lika fint runda och konstfullt formade bokstäver som, låt säga, medeltidens munkar, var det ändå många som förstod den digitala tryckteknikens potential och möjligheter till avsevärd tidsvinst i produktionsprocessen. Kanske var det därför som Wim Crouwels knappt läsbara bokstäver vann sådant gillande. Under ett fåtal år reste Crouwel runt hela Jorden och höll föreläsningar om sitt kantiga alfabet. Han förväntade sig aldrig att någon skulle vilja använda det, men berättar att han såg det så sent som under 1990-talet i poptidskrifter.

Idag är det lätt att dra på munnen åt datorgrafik som är från tiden bara en människogeneration bort. Mänskliga ögon gillar runda former, men den teknik människan tar till sin hjälp fungerar desto oftare bäst när den får hantera kantiga former. Nu för tiden kan vi dock hålla oss med trycksaker som är helt och hållet digitalt framställda, men som ändå kan bjuda våra ögon på en behaglig upplevelse. Mitt i denna värld av ögonfägnande grafik har det dock under 2000-talets början dykt upp kantiga inslag igen. De som har smarta telefoner håller säkert ögonen öppna efter QR-koder. Ett människoöga ska naturligtvis kunna hitta och känna igen en QR-kod, men en mänsklig hjärna är knappast inrättad för att ta till sig den information som koden vill förmedla. Återigen är det alltså fråga om en kantig form som ska vara lätt för en maskin att hantera. Och just när det gäller QR-koder är det ofta smarta telefoner som ska hantera dem.

QR-kod och kufisk kvadratisk skrift

Den så kallade smarta telefonen skulle kunna vara ett av de mest moderna och tekniskt avancerade verktyg som urbant civiliserade människor hanterar i sin vardag. De QR-koder som dessa smarta telefoner så lätt förknippas med kan emellertid lätt föra urbant civiliserade människors tankar till den tid då förväntningarna på framtidstekniken ännu närdes av till exempel en sådan kompromiss som Wim Crouwels kantiga alfabet.

Att ta del av vad som försiggår på fjärran platser är sällan en svår sak för nutidens människor. Ett musklick kan öppna världar av bilder, ljud och text från våra antipoders hemvist på blott ett ögonblick. Med dagens teknik kan en människa uppvuxen med de behagligt runda former, som har karakteriserat den västerländska hävdvunna skrifttraditionen sedan Romarrikets dagar, med ens kastas in i verkligheter med helt andra designmässiga ideal. Men i en värld där QR-koder ständigt glimtar förbi oss från stortavlor och veckotidningar kan en resa till det unga Kufa i Irak verka extra påfallande kort, både i tid och rum.

Moskén i Isfahan

Staden Kufa anlades under det första århundradet av den muslimska tideräkningen, alltså långt innan folk spelade Pong, långt innan Wim Crouwel förfasade sig över de tidiga digitala tryckpressarnas dåliga prestanda och naturligtvis även långt innan QR-koder blev ett inslag i det offentliga rummet. Kufa har fått ge namn åt de äldsta kalligrafiska formerna av arabisk skrift. En av de kufiska stilarna kallas den kvadratiska och kan till exempel hittas som inslag på byggnader i trakter där Koranens ord hålls för vardagsmat. Till exempel på lärocentren Bou Inania i Meknes i Marocko och Sher-Dor i Samarkand i Uzbekistan.

Den kvadratiska kufiska skriften består enbart av raka linjer och räta vinklar och lämpar sig därför väl till användning inom byggnadskonst, till exempel som utsmyckning i mosaiker eller murverk. Liksom Wim Crouwels New Alphabet är den kvadratiska kufiska skriften ganska svårläst, men är ändå en fullt utvecklad stilart med tydliga regler som måste följas för att fylla sin funktion. Det intressanta med den kvadratiska kufiska skriften är att den fortfarande används, om än stundom i något modifierad form. FedEx och Egyptair är bara två exempel på företag som, i den mån de använder sig av arabisk skrift i sina grafiska profiler, tyr sig till ättlingar av den kvadratiska kufiska skriften. Men medan det finns de som tycker att den kantiga grafik som utmärker spelet Pong och tidiga digitala tryckpressar är primitiv och provisorisk, finns det i samma värld de som associerar samma kantighet till stor byggnadskonst med månghundraåriga anor. Det tål allt att tänka på för den som passerar Thorildsplans tunnelbanestation i Stockholm. Den muralkonst som Lars Arrhenius bidrog med där 2008 har inte bara beröringspunkter med primitiv datorgrafik, utan även med utsmyckningar på helgedomar som har stått på Jorden i århundraden. Och den som riktar sin smarta telefon mot en QR-kod ska veta att dess kantighet har uppenbara likheter med en skrifttradition med djupa rötter. Kanske rentav den som kan läsa kvadratisk kufisk skrift kan hitta dolda meddelanden om sedan länge i dunkel höljda visdomar där en smartphone bara hittar veckoerbjudanden från klädbutiken.

Thorildsplans tunnelbanestation

Källor
Pong
Wim Crouwel

Helvetica (film)
New Alphabet
Digitaltryck
Smart telefon
QR-kod
Kufisk kvadratisk skrift
Bou Inania
Sher-Dor
FedEx
EgyptAir
Thorildsplan
Lars Arrhenius

Anmäl
2013-01-14 16:45 #1 av: Emo

Som vanligt, en intressant artikel. Tack Raphanus!

Det inns mycket pixelkonst.

Många ungdomar gillar det.

http://www.pixelgasm-forum.com/index.php

Medarbetare på Pärlpyssel och Pyssel
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo
, ägare till Emos Shop sen 1973

Anmäl
2013-01-15 05:28 #2 av: raphanus

#1 - Ja, och om jag har förstått saken rätt är väl du lite av en expert på området, Emo! Det går en röd tråd från Samarkand till din pärlverkstad!

Anmäl
2013-01-18 20:08 #3 av: Thaeri

Sen om man tittar på medeltida skrifter så ser man en ganska intressant blandning av sirliga linjer och skarpa brytningar; anfanger och versaler är ofta väldigt utsmyckade och ganska "mjuka" medan gemenerna är betydligt kantigare.

Anmäl
2013-01-20 08:48 #4 av: Bjornen

Jämför kyrkslaviska, som är ett svårt språk att förstå för att man flyttar om bokstäverna samt sätter dit något extra streck, för att skriften ska vara så symmetrisk som möjligt.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.