Annons:
Etiketterskriftspråkartikel
Läst 29788 ggr
raphanus
11/22/11, 6:54 PM

Läget är diakritiskt!

Språk iFokus medarbetare DesK har efterlyst en artikel om fnuttar, och här kommer den. Fnuttarna är här för att stanna, så det är bäst att visa dem den lilla respekt man kan.

Många av jordens språk existerar i en talad och en skriven variant. Det idealiska vore förstås om skrift och tal gick hand i hand och kunde användas på något sånär lika villkor. Så tänkte till exempel den koreanske kungen Sejong den store, som på 1400-talet utarbetade skriftsystemet hangul. Hangul skulle vara en direkt skriftlig gestaltning av det talade språket, och av skrivtecknens utseende skulle man till och med kunna lista sig till hur språkljuden skulle formas i munnen! Än idag används hangulskriften för att skriva koreanska med, men uttalet och stavningen har inte förändrats lika snabbt, så tanken om att skrift och tal ska gå hand i hand är numera inte lika tillämpbar, i alla fall inte på koreanskan.

Hangul

Ordet hangul skrivet med hangul.

Tankar liknande Sejong den stores hyste säkert även de människor som levde för ungefär 2.500 år sedan i trakten av floden Tibern, i det som idag är Italien. Dessa människor talade latin, och använde en bokstavsrad som såg ut så här:

A B C D E F Z H I K L M N O P Q R S T V X

Dessa bokstäver var fullt tillräckliga för att på ett rättvisande sätt återge latinets alla ljud i skrift.

Romarna, som var de som talade latin, är i vår tid kända som bärare av den kultur som har spelat den största rollen i världshistorien. Det rike som romarna styrde var 5 miljoner kvadratkilometer stort när det var som störst, och hade en befolkning på som mest 88 miljoner invånare. Romarriket förföll bevisligen, men en viktig och ännu högaktuell rest från dess storhetstid är den latinska skriften, som idag är världens vanligaste skriftsystem.

Nu för tiden är det alltså många språk som skrivs med latinsk skrift, men det är få, om några alls, som klarar sig helt med det ursprungliga 21-bokstaviga latinska alfabetet. Det är här fnuttarna kommer in i bilden, eller, diakritiska tecken, som fnuttarna också kallas ibland.

Svenska är ett av alla de här språken som håller sig med fnuttar. Kan man svenska, tycker man i regel att det är lätt att särskilja a:et med prickar från a:et med ring. Dock kan dessa små detaljer förstås vålla problem för dem som inte ens har rudimentära kunskaper i svenska. När Maj Sjöwalls och Per Wahlöös deckare Den skrattande polisen kom ut på franska härförleden, kunde man konstatera att en av personerna i boken fått namnet Äke Stenström. Äke? Jo, Äke. Fnutt som fnutt, tänkte fransmännen, och brydde sig inte om att kolla upp skillnaden mellan å och ä.

Konsumgänget

Svensktalande är alltså väl bekanta med fnuttar och vet mycket väl att en utebliven fnutt, en felaktig fnutt eller en fnutt för mycket kan vara skillnaden mellan ett seriöst dokument och ett löjeväckande skämt. Ändå kan naturligtvis även svensktalande göra fel. De språk som håller sig med fnuttar lånar nämligen gärna ord av varandra, men de flesta språkanvändare håller mitt i allt detta bäst reda på de fnuttar som används i inhemska ord. Ett ganska fnuttrikt språk, som svenska har lånat många ord från, är franska. Franska bollar med inte mindre än fem olika fnuttar:

Franska accenttecken

Franska är ganska populärt i Sverige, åtminstone historiskt sett. Historien vill till exempel gärna ha det till att den svenske kungen Gustaf III när han blev skjuten sade: ”Ah! Je suis blessé, tirez-moi d’ici et arrêtez-le” på franska i stället för ”Aj! Jag är sårad, ta mig härifrån och fånga honom!”. Man behöver dessutom inte gå särskilt långt i en svensk stad för att hitta en restaurang som serverar filet mignon eller entrecôte. Eller, entrecôte, förresten, det är troligare att man hittar syltor som skyltar med att de serverar entrecoté, eller till och med entrecotê!

När man tvingas handskas med fnuttar som vanligen inte används i ens eget språk, kan man lätt falla i samma grop som förläggaren som släppte igenom den franska översättningen av Maj Sjöwalls och Per Wahlöös deckare Den skrattande polisen. Man tänker ”fnutt som fnutt”, och kröner orden lite hur som helst med diakritiska tecken. Här följer en lista över namn och ord, vars fnuttar svensktalande ibland hanterar på fel sätt:

akut accent

grav accent

cirkumflex

trema

cedilj

armé
entré
filé
idé

à-pris
à la
chèvre
crème fraîche
fin-de-siècle
gruyère

crème fraîche
entrecôte
hôtel
raison d’être

Anaïs
Citroën
Noël

garçon
Moçambique
niçoise
provençalsk

Det kan också hända att fnuttar smyger sig in där de inte alls ska vara. Oddsen är rätt låga för att man ska kunna hitta en bostadsannons för en etagélägenhet, kanske med fanér på väggarna. Varken etage eller faner stavas med fnutt på riktigt. Dock är reglerna för vilka ord som ska ha franska fnuttar i svensk text ganska snåriga. När det gäller till exempel ordet manér kan man välja själv om man vill ha med fnutten eller inte, men i fråga om ordparet idéer och museer måste man rätta sig efter hur grundformen ser ut. Eftersom grundformen museum stavas utan fnutt, ska även de böjda formerna museet, museer och museerna stavas utan fnutt. Samma logik gäller för idé: grundformen har fnutt, och då har även de böjda formerna det: idén, idéer, idéerna. Likväl stavas det avledda ordet ideell utan fnutt. Det bästa den rådvilla kan göra är att bläddra i senaste SAOL för att få vägledning.

Många använder också fnuttar för att sätta personlig prägel på sina namn. Det är knappast troligt att detta bruk någonsin kommer att kunna regleras. Det kliar säkert i ögonen på många som är väl bevandrade i franska språket, men denna fnutt-anarki får vi nog leva med.

Vi jordbor blir ett mer och mer ambulerande släkte, och det gör att det antal kontaktytor våra språk delar med varandra ständigt ökar. Naturligtvis påverkas språk av varandra, och det som var fel i går kan mycket väl vara rätt i morgon. Dock kan man tänka på att till och med två språk som använder samma skriftsystem kanske inte gör det på exakt samma villkor. Det kan vara värt att notera skillnaden mellan hur svenskan och engelskan använder fnuttar.

De flesta svenska ord, såsom ide (vinterbostad) och maner (andar) har betoningen i ordets början, till skillnad från till exempel franska ord, som är betonade i slutet. När svenskan använder akut accenttecken i ord som idé och manér, gör den därför det primärt i betydelseskiljande syfte och sekundärt för att ange att betoningen avviker från huvudregeln.

Även engelskan använder ibland akut accenttecken i vissa ord, men inte av samma orsak som svenskan gör det. Ett vanligt exempel är ordet saké, en japansk alkoholhaltig dryck. När engelsktalande stavar ordet så här, är det inte för att visa att det har betoning mot slutet, utan för att visa att e:et ska uttalas som en självständig stavelse. (Utan accenttecken kunde ju ordet lätt förväxlas med det rent engelska enstaviga ordet sake.) Om man talar om sake på svenska gör man dock bäst i att inte låta sig luras av det engelska språkbruket, utan uttalar ordet med jämnt tryck, ungefär som om det rimmade på backe eller nacke.

Källor
Wikipedia – Hangul
Wikipedia – Romerska riket
SAOL

Annons:
Emo
11/22/11, 7:15 PM
#1

Tack för en intressant artikel.

Alltid ett nöje att få ta del av dina kunskaper.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

DesK
11/22/11, 8:53 PM
#2

Tackar för en trevlig och intressant artikel! Glad Ni anar inte hur många vaianter av fnuttarna jag har sett genom åren på mitt förnamn! Rynkar på näsan

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

raphanus
11/22/11, 10:21 PM
#3

#2 - Jag vet ju att du stavar som man bör, men jag vet också att det finns de som faktiskt föredrar att stava sina egna namn på alla omöjliga sätt. Själv har jag en kusin som stavar sitt namn Susanné, och hon uttalar det Susann. Detta emotsäger fnuttarnas ursprungliga syfte, men är förstås en fråga om personlig smak, och sådan är sällan diskutabel.

Inkanyezi
11/24/11, 6:08 PM
#4

Noterar att listan bland annat tar upp filé, en svensk stavning av ett inlånat franskt ord som i franskan saknar fnutt. Franska ord betonas i regel på sista stavelsen, och i franskan avslutas ett ord som slutar i vokalljud ofta med -t, för att avsluta stavelsen: filet som i filet mignon. Ett t som avslutar på det sättet är stumt. För att det ska uttalas krävs att det följs av ett e. Således uttalas entrecôte med t i slutet, eftersom konsonanten följs av ett e.

Det kan vara bra också att veta att uttalet påverkas av åt vilket håll fnutten pekar. Om den pekar uppåt i läsriktningen så handlar det om ett ganska tydligt e-ljud, medan den som pekar neråt gör om ett e till ett mer ä-liknande ljud.

Hustaket ^ har en speciell betydelse, eftersom det sätts på en vokal som föregår en konsonant som tidigare hade ett s framför, men där s inte uttalades, och när man i stavningen tog bort detta s ersattes det med circumflex över vokalen. Entrecôte är alltså bildat från entre coste, där coste har samma ursprung som svenskans kust. Så heter kust också côte på franska.

Trema, våra två prickar, har en liknande funktion i franskan, men det sätts i sista stavelsen framför en konsonant som ska uttalas tydligt. Annars är en slutkonsonant ofta stum i franskan och i fallet m och n anger den nasalt uttal av föregående vokal. Citroën uttalas alltså utan nasalljud i sitt e och med tydligt n. Just det företagsnamnet har alternativ stavning med endera trema eller circumflex, fransmännen använder båda, och det gäller också en del andra ord. Förklaringen som jag har fått är att namnet på samma sätt någon gång har haft ett s som angav att n skulle vara tydligt och vokalen inte skulle vara nasal, men att man har förenklat stavningen genom att ta bort ett stumt s. Det finns namn som fortfarande har motsvarande s-stavning, som exempelvis Duchesne, där uttalet vacklar eftersom det finns dialekter där s uttalas och andra där man inte uttalar det.

raphanus
11/26/11, 12:48 PM
#5

#4 - Bra påpekande, Inkanyezi! Filé stavas ju inte alls med fnutt på franska, men risken finns att någon stavar det filè på svenska, och det vore inte korrekt. Restaurangmenyer är en guldgruva för dem som letar stavfel. Jag är beredd att ge en hundralapp till den första här på forumet som ute på stan kan hitta en restaurangmeny helt fri från stavfel!

Effie
11/27/11, 4:23 PM
#6

Aj då. Jag brukar undvika restauranger som inte kan stava till sin meny - låter som att jag får gå hungrig. Så noga har jag nog aldrig läst, utan bara sett de mest uppenbara.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

Annons:
raphanus
11/27/11, 9:04 PM
#7

#6 - Jag hade en (numera hädangången) bekant som brukade förhandla sig till gratis starköl i utbyte mot att åta sig att korrigera restaurangernas menyer. Kyparna gick ofta på det, och han blev full och go'. (Naturligtvis visste han vad han gjorde. Han var lektor i språk och pratade 14 stycken.)

Inkanyezi
12/14/11, 11:13 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

IKEA bygger om ingången till varuhuset.

raphanus
12/15/11, 11:35 AM
#9

#8 - Hihihi! Så ambitiöst!

Inkanyezi
12/15/11, 12:13 PM
#10

De har hängt upp flera såna dukar, ser ut att vara screentryckta. De är gjorda på någon slags vävburen plast som ser ut att vara ganska väderbeständig och tålig för påfrestningar.

raphanus
12/15/11, 12:20 PM
#11

#10 - Skulle jag kunna få dela med mig av bilden?

Inkanyezi
12/15/11, 12:27 PM
#12

Inga problem, använd den som du vill.

svenake
12/15/11, 5:50 PM
#13

#8   Där gick jag bet!  Tittade länge, men  .  .  .    Förklara för mej så jag förstår. Glad

Annons:
DesK
12/15/11, 6:00 PM
#14

svenake titta noga var den akuta accenten är placerad - ledtråd Flört

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

svenake
12/15/11, 7:36 PM
#15

Jo jag såg den -  eftersom jag har  en i mitt namn och noterade placeringen, - - - men jag förstod ändå inte.

Vet inte riktigt vad jag ska skylla på, - alltså - ser - men förstår inte.

raphanus
12/15/11, 10:37 PM
#16

#12 - Tack!

Inkanyezi
12/15/11, 10:57 PM
#17

Det är väl så att IKEA har skrivit någonting som uttalas ungefär som en-trä, med betoning på en, som busken/trädet en, medan det gängse uttalet är en tre, precis som räkneorden. Man brukar skriva entré, och det kommer från franskans entrée.

svenake
12/16/11, 2:31 PM
#18

TAck    Ok  nu slog det ner!!   Glad Jag kopplade det till siffrorna en två tre  -  och kom inte loss ifrån dom.

Jag måste skratta åt mej själv!!

TjockaBerta
12/17/11, 11:20 AM
#19

# 18

Ibland ser man inte skogen för alla en-trän.

>>>Malum domesticum<<<

DesK
4/18/12, 9:03 PM
#20

Är det fler än jag som har sett detta skrivsätt? Ideér, hur i hela friden uttalas det?

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

Annons:
Thaeri
4/19/12, 1:50 AM
#21

Sett den felstavningen menar du?

Men jag antar att de som skriver det så uttalar det precis som idéer. Inte för att det går ihop någonstans… Tungan ute

[dahliamoon]
4/20/12, 9:23 PM
#22

Vilken jättebra artikel. Inte nog med att den var intressant, nu har "fnutt" kommit att bli ett favoritord i min hjärna.

Jalking
4/21/12, 9:00 PM
#23

IKEA är ju ganska kända för sina felaktiga benämningar på saker och ting. Minns klassikern CPU-hållare, som i nästa katalog blev hårddiskhållare.

raphanus
4/22/12, 5:16 AM
#24

#22 - Tänk bara på att alla diakritiska tecken är fnuttar, men det är inte alla fnuttar som är diaktitiska tecken. Termen fnutt är något bredare, och innefattar även apostrofer och citattecken.

Inkanyezi
4/22/12, 8:49 AM
#25

#23 IKEA:s beteckningar på hyllan för datorns "centralenhet" - det som vi kanske i dagligt tal bara kallar datorn, har en historia bakom, och sett till den var de inte så galna. Det börjar egentligen innan beteckningen CPU för processorn har fått fäste i svenskan, innan det ens fanns någon CPU i datorn. När ABC80 och 800 gjordes, vilket ännu var rätt sent i datorns historia, hade mikroprocessorn kommit in, och begreppet CPU hade bytt betydelse från att just vara den stora lådan med alltihop i, till att vara den lilla mikroprocessorn. Den första av dem som förekom allmänt var 8080, som ju också gav siffran till ABC80 och en annan tidig kompatibel ingick i byggsatsen ZX80 för hembyggare, Zilog Z80. Sent på 70-talet och en bra bit in på 80-talet kallades hela den del som innehöll processorn "CPU".

Senare, på 90-talet, var det den lilla lådan under MacIntosh, vilken topologiskt liknade datorlådan, som gav namnet "hårddisk" åt lådan. På MacIntosh var det verkligen hårddisken som låg i lådan, medan datorn satt ihop med skärmen, men på kontoren, bland den breda allmänheten, blev det allmänt att kalla hela datorlådan "hårddisk". Bland vanligt folk och tekniker får termer ofta olika betydelse, eftersom det för den ena kategorin är viktigare att hålla reda på precis vad varje del av systemet gör, medan det för den andra är oviktigt. Vi ser samma tendens inom många tekniska områden, där det jag mest retar mig på är de felaktiga uttrycken som används inom fotografi, där de gör mer skada än de felaktiga benämningarna på olika delar av datorsystemet.

Och jag tror att det är där kärnan ligger för intresset för språk och strävan efter större stringens i hur vi benämner olika saker. För att kunna föra en djupare diskussion om företeelser är det nödvändigt att ha klara och entydiga begrepp, som har samma innebörd för sändare som för mottagare. Det är av värde att inte kalla datorlådan "CPU" om det för den som lyssnar betyder det lilla inkapslade chipet som sitter i en hållare under kylaren inne på moderkortet.

Jalking
4/22/12, 11:19 AM
#26

#25
Aha, då har IKEA rätt, fast 10 år för sent?

Nu tänker jag ta mig till affären. Kan inte bestämma mig om jag ska ta automobilen eller velocipeden.Glad

Inkanyezi
4/22/12, 11:35 AM
#27

Själv plägar jag bruka apostlahästarna för att ta mig till affären, jag har inte ens någon sådan hästlös vagn som kallas automobil.

Annons:
BrittaD
4/22/12, 6:23 PM
#28

#26 och #27

Ni borde köpa er en tyrolerhäst Glad

~ Man kommer aldrig först om man går i andras fotspår ~

haflingerforum.nu

Effie
4/23/12, 10:04 AM
#29

Apostlahästar funkar bra i många fall. Och är det för långt kan man ta omnibussen.


Visst går det. Om inte annat, så går det galet

svenake
4/25/12, 2:33 PM
#30

# 25

Jag gillar det tyska ordet för hårddisk.  Festplatte!   Glad

Upp till toppen
Annons: