Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

- Allmänt om sajten och iFokus - Medlemmar - var bor ni? - Medlemmar presenterar sig - Off topic (OT) Artificiell intelligens Boktips Fonologi och fonetik Grammatik Konstruerade/fiktiva språk Kroppspråk Lagar och lagstiftning Länkar - Föredrag Länkar - Ordböcker/lexikon Länkar - Radio/TV Länkar - Tidningar/hemsidor Råd och tips Semantik Skriftspråk - Stavning/Ortografi Skriftspråk - Tryck och grafik Språk i framtiden Språk i förändring Språkgrupp - Språk i Europa Språkhistoria Stilistik - Chattspråk/SMS-språk Stilistik - Dialekter/lokala varianter Stilistik - Korsord och korsordsord Stilistik - Kvinnligt/manligt språk Stilistik - Lyrik, dikt och poesi Stilistik - Lånord Stilistik - Maktspråk Stilistik - Ordspel och ordlekar Stilistik - Ordstäv och ordspråk Stilistik - Slang Stilistik - Språk i film, tv och litteratur Stilistik - Stilblommor, tidningsankor, tryckfel Stilistik - Ungdomligt språk Stilistik - Ålderdomligt språk Tal-, läs- och skrivsvårigheter Teckenspråk Utdöda/döende språk Vad betyder ordet/meningen? Vad kallas saken/företeelsen? Översättning/tolkning Översättningsgrodor Övrigt
Språkhistoria

Meddelande från 400-talet höll på att förintas!

2011-10-17 23:04 #0 av: raphanus

Lägg danskarna Erik Lassens, Niels Heidenreichs och Joachim Richard Paullis namn på minnet! De har spelat en viktigare roll för vår språkhistoria än vi kan ana, och säkert till och med än de anade själva när allt väl begav sig.

Många är de som intresserar sig för människans ursprung, och många är teorierna om var vi människor kommer från. Ibland hittar vi föremål från långt svunna tider i myllan under oss, och föremålen eldar på våra teorier. Vi som talar svenska vet att vårt språk liknar norska och danska väldigt mycket, färöiska och isländska ganska mycket samt tyska och nederländska en hel del. Utifrån detta sakförhållande gissar vi oss gärna till att alla de här språken någon gång i historien sprang ur samma källa som ett urgermanskt språk. Det finns inga konkreta bevis för att detta urspråk någonsin har existerat, eller hur det lät eller kanske skrevs, men det finns en rekonstruktion av hur en gemensam föregångare till svenskan, norskan, danskan, färöiskan, isländskan, tyskan och nederländskan kan ha låtit.

En del av dem som talade föregångare till dessa sju moderna språk skrev med runor. Runorna var skrivtecken särskilt utformade för att lätt kunna ristas i trä. Eftersom obehandlat trä är känsligt för väder och vind, kan man tänka sig att det nog är många meddelanden avfattade med runor som har gått helt förlorade. Dock har vi från forntiden hittat runor även på sten och metall, och det är främst de inskriptionerna som kan ge vinkar om hur svenskans och dess syskon- och kusinspråks föregångare lät.

På morgonen den 21 april 1734 var den danske torparen Erik Lassen ute och grävde efter lera att täta sitt hus med. Bäst som han grävde, stötte han på något hårt i jorden. Hans dotter gjorde rent föremålet, som visade sig vara ett trasigt horn av metall. En guldsmed i Tønder, inte långt från Gallehus där Erik Lassen hade hittat hornet, kunde konstatera att hornet var gjort av rent guld. Hornet överlämnades til kung Christian VI, och Erik Lassen fick 200 danska riksdaler för sitt fynd. I vår tid är hornet känt som det korta Gallehus-hornet. Det fanns också en gång ett längre horn som hade hittats på samma plats 95 år innan Erik Lassen gjorde sitt fynd. Sedan de båda hornfynden gjordes har många varit vid Gallehus och grävt, men till dags dato har man inte hittat något lika uppseendeväckande som de två guldhornen. Man uppskattar att de härrör från 400-talet.

Det horn som Erik Lassen hittade bar en text i runskrift, som löd:

EKHLEWAGASTIR : HOLTIJAR : HORNA : TAWIDO

Inskription på lilla Gallehus-hornet

En tolkning av texten lyder: ”Jag, Lägäst från Holt gjorde hornet”. Den som har gjort den tolkningen förutsätter att det borde vara ett orddelningstecken mellan orden EK (jag) och HLEWAGASTIR (Lägäst), samt att den som gjorde hornet måste ha glömt att sätta ut tecknet. En väl spridd teori gör gällande att denna inskription är det tidigaste exemplet vi någonsin har hittat av ett nordiskt språk. Hornet med inskriptionen hittades alltså i Gallehus, inte så långt från gränsen mot vad som idag är Tyskland. En del forskare har frågat sig om man kan vara säker på att språket i inskriptionen verkligen är urnordiska, och helt enkelt inte bara urgermanska, och andra har kontrat med att det måste vara urnordiska, eftersom ordet jag heter EK och inte IK, där IK i så fall ska ha varit föregångaren till västgermanska ordformer som tyskans ich och engelskans I.

På kvällen den 4 maj 1802 bröt sig den fattige urmakaren Niels Heidenreich in i den danske kungens konstkammare och stal Gallehus-hornen. Han tog med dem hem till sig och smälte ned dem hemma i köket. Guldet blandade han ut med mässing och stöpte sedan smycken, mynt och prydnadsföremål av metallen. Hornstölden väckte stor uppmärksamhet i Danmark, och en hittelön om 1.000 riksdaler utlovades till den som kunde hitta tjuven. Niels Heidenreich greps den 27 april 1803 och sattes i juni samma år i tukthus. Han blev en fri man 1840 och dog 1844.

Här skulle förstås historien om Gallehus-hornen och den kanske äldsta bevarade inskriptionen på ett nordiskt språk kunna vara all. Dock uppdrogs arkivarien Joachim Richard Paulli redan 1734 att beskriva det horn som hittades detta år. Paulli angav att hornet vägde 3,7 kilo, men ingenting om hornets längd eller diameter. Dock ritade han av hornet. Det gjordes också en gång, på beställning av kardinalen i Rom, exakta gipskopior av de båda Gallehus-hornen, men skeppet som skulle transportera dem till Italien förliste utanför Korsika. De replikor som senare har tillverkats av hornen, är framställda bland annat med hjälp av Joachim Richard Paullis avbildning. Replikor av hornen kan idag beskådas på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Källor
Dengang - Møgeltønders historie
Runeindskrifter
Wikipedia - Guldhornene

Se också
Nationalmuseet - Guldhornene

Anmäl
2011-10-20 12:31 #1 av: DesK

Mycket intressant och spännande läsning! Glad Språk blir ofta än mer intressant när man ser det i ett historiskt perspektiv.

Désirée

Värdinna för Matlust, Husmorstips, Kost och Hörselskadade

Anmäl
2011-10-21 08:23 #2 av: Emo

Bra skrivet, som vanligt.

Bra kommentar av DesK, men jag skulle vilja lägga till att det dessutom är mycket lättare att lära språk, när man får förklarat för sig vad det beror på att vissa saker verkar så ologiska. Med kunskap om den historiska utvecklingen, slutar man att hänga upp sig på "krångligheterna".

Medarbetare på Pärlpyssel och Pyssel
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo
, ägare till Emos Shop sen 1973

Anmäl
2011-10-21 22:45 #3 av: svenake

Historien är egentligen ännu intressantare än så, det finns flera böcker skrivna om dessa.  Kan rekomenderas.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.