2010-03-08 10:20 #0 av: raphanus

Talspråket är i ständig förändring, och ingen kan säkert veta hur forna tiders språk lät. Tack vare rim och vers kan man dock hjälpligt luska ut hur språk före inspelningsteknikens tid kan ha låtit. Så gör man i Turkiet, där vardagsspråket har förändrats drastiskt på bara ett par mansåldrar.

Stavningen i svenskan ger en vink om att "blommar" en gång kanske har rimmat på "sommar", och att "fromma" har rimmat på "komma". Dagens verssmeder undviker gärna dessa två ordpar, men äldre texter på vers skvallrar om att det kan ha varit så man rimmade på svenska förr.

Möjligheter till rim kan försvinna när vissa ords uttal förändras. Så här är det förstås i alla språk. I turkiskan har dessutom den gamla versformen 'aruz nära nog dött ut.

Den turkiska som talas i dagens Turkiet skiljer sig väsentligt från den osmanska som talades på samma landområde innan Republiken Turkiet grundades. Osmanskan hade ett stort antal persiska och arabiska lånord, och för att kunna hantera språket väl på akademisk nivå var man tvungen att studera såväl persisk och arabisk som inhemsk grammatik.

Språkets talrika persiska och arabiska element lade dessutom grunden för en alldeles speciell poetisk tradition. Tack vare det persisk-arabiska språkgodset var det nämligen möjligt att skriva vers med omväxlande långa och korta stavelser, så kallad 'aruz. En känd 'aruz är dikten Sis (Dimman), som skrevs av Tevfik Fikret (1867-1915). I den - liksom i många andra 'aruzer - är det idag bland annat de arabiska långa vokalerna â, î och û som skvallrar om att språket är ålderdomligt och följer en helt annan rytm än nutida turkiska. Värt att notera är också, att det bara är orden sarmis, yine och bir som är rent turkiska i exemplet nedan:

Sarmis yine âfâkini bir dûd-i muannid,
Bir zulmet-i beyzâ ki peyâpey mütezâyid...

En modern tolkning av dikten ger vid handen att det är stor skillnad mellan osmanskan och nutida turkiska. Osmansk poesi översätts numera i regel till nutida turkiska, eftersom språkvarianterna skiljer sig så mycket åt:

Sarmis yine ufuklarini inatçi bir sis,
Bir akça karanlik ki bu gitgide artan...

(Åter är din synkrets höljd i ogenomträngligt töcken;
ett kritvitt dunkel som alltmer breder ut sig...)

I och med att den turkiska republiken hade upprättats, började landets styrande vända blicken västerut. Målet var att slå landet fritt från det österländska arvet, och som ett led i denna process avskaffade man den arabiska skriften och rensade ut ord av persiskt och arabiskt ursprung ur språket. I dag är det få i Turkiet som förstår osmanska, och på nutida turkiska går det inte att skriva någon regelrätt 'aruz, eftersom dagens turkiska inte gör skillnad på långa och korta vokaler i lika stor omfattning som osmanskan. Dock kan den som är bevandrad i arabisk och persisk skaldekonst lista ut hur gamla osmanska poem kan ha låtit.

Källor
Tevfik Fikret - Sis
Wikipedia - Osmanska
Vikipedi - Aruz ölçüsü
Hans Ruge (red.): Tre språk (Utbildningsradion, 1979, ISBN: 91-26-09820-2)

Ottomanska på webben
Den ottomanska skriften
Turkish Studies - University of Michigan