Annons:
Etiketterkonstruerade-fiktiva-språkartikel
Läst 15914 ggr
raphanus
2010-03-14 12:50

Du kan kanske ett världsspråk utan att veta det

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Ett sätt att ta sig över en språkbarriär - utan att göra avkall på den prestige det kan innebära att till exempel inte prata engelska - är att lära sig ett hjälpspråk utan egentlig geografisk hemvist. Välj mellan volapük, esperanto eller interlingua!

Antagligen var det en spydig hälsning till prästen Johann Martin Schleyer som ögonläkaren Ludvig Zamenhof framförde, när han på omslaget till sin bok Internationellt språk från 1887 skrev ”För att ett språk ska bli världsspråk räcker det inte med att kalla det så”. Åtta år tidigare hade Schleyer presenterat sitt egenkonstruerade språk volapük, vars benämning kort och gott betyder världsspråk. Idén till sitt världsspråk sade Schleyer sig ha fått, när en av hans församlingsmedlemmar hade beklagat sig över att hans brev aldrig kom fram till sonen i USA, eftersom postverket där inte förstod hans handstil. Idealen för handskrift var nämligen väsentligt olika på ömse sidor Atlanten vid den här tiden. Schleyer siktade högt. Efter att först ha utarbetat ett världsalfabet, fick han idén att konstruera ett helt språk. Grammatiken i hans egenkonstruerade språk var strängt regelbunden, och orden var utformade så att de skulle vara lätta att uttala för alla. 1889 hade det getts ut 316 läroböcker i volapük på 25 språk. Dock var många av språkets ord så lika varandra att de var svåra att hålla isär, och riskerna för missförstånd var stora. Johann Martin Schleyer ville inte gå med på en omarbetning av språket, som snart föll i glömska.

**Exempeltext på volapük
**Valik menas labons leig e lib in dinits e dets. Givons lisäls e konsiens e mutons dunön okes in flenüg tikäl. (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Artikel 1)

Ludvig Zamenhof  hade en lite annan utgångspunkt när han utarbetade sitt hjälpspråk, som nutiden känner som esperanto. Zamenhof växte upp i Bialystok som under hans levnad styrdes av ryssar och befolkades av såväl tyskar, ryssar och jiddischtalande judar som polacker. Kommunikationsproblemen i staden var påtagliga, och Zamenhof såg som sitt kall att lösa dem. Till skillnad från volapük, vars verb kan böjas i 2.688 olika former, baserade Zamenhof sitt språk på en mycket enkel grammatik, som kan sammanfattas i 16 punkter. Zamenhof kanske inte strävade mot att konstruera ett språk med så okomplicerade ljud som möjligt, utan att orden skulle vara lätta att känna igen. Esperanto lär vara det språk som är lättast att lära sig, och fortfarande mer än hundra år efter att Ludvig Zamenhof lanserade språket drar det till sig nya anhängare. Dock är esperanto i likhet med volapük ingenting för dem som helt enkelt inte ids studera. Liksom de flesta språk kräver esperanto ett visst mått av studier för att kunna förstås.

Pluggande flicka

Exempeltext på esperanto
Ĉiuj homoj estas denaske liberaj kaj egalaj laŭ digno kaj rajtoj. Ili posedas racion kaj konsciencon, kaj devus konduti unu al la alia en spirito de frateco. (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Artikel 1)

Finns det då en annan väg att gå för att göra umgänget över språkgränserna lättare – en väg som inte går via studier? Kanske det. 1951 nådde i alla fall International Auxiliary Language Association (IALA) ett genombrott med det konstruerade språket interlingua, som grundar sig på det språkgods som engelskan, franskan, italienskan, spanskan och portugisiskan har gemensamt. Bara ord som finns i minst tre av de uppräknade språken får finnas i interlingua, men det kan räcka att ett ord är med i två av språken om det dessutom finns i ryska eller tyska. På samma sätt gjorde IALA med den grammatiska strukturen. Bara de grammatiska drag som finns med i en majoritet av de sju källspråken berättigas plats i interlingua.

Resultatet av IALA:s 27 år långa arbete är ett språk som vid första anblicken kan se ut som om det vore spanska eller italienska. Några av dem som behärskar interlingua väl har vittnat om att de har kunnat tala språket med spansktalande och italiensktalande samtidigt och kunnat bli förstådda utan att deras lyssnare har studerat interlingua alls. De som har lyssnat kanske inte har känt igen det talade språket som sitt eget, men ändå accepterat det som en dialekt nära besläktad med det egna språket. Tanken svindlar när man räknar ut hur många människor det är i världen som teoretiskt kan förstå interlingua direkt utan att någonsin ha studerat det. Om vi till denna skara till exempel räknar dem som har spanska, italienska eller portugisiska som modersmål, är vi uppe i 746 miljoner talare, eller, i runda slängar, en tiondel av världens befolkning. Visserligen är franskan också nära besläktad med de här tre språken, men i fråga om direkt förståelse intar franskan här en särställning, eftersom dess stavning och ljudsystem avviker en del från de övriga romanska språken. Den grammatiska strukturen i interlingua är dock ändå inte helt olik franskans, så antalet människor som utan förstudier kan förstå interlingua är sannolikt större än 746 miljoner.

Det språkgods som interlinguas källspråk har gemensamt finns även i många andra språk, och i dessa kan man i fråga om åtskilliga ord välja mellan en inhemsk och en internationell synonym. Ett exempel från svenskan kan se ut såhär:

Svenska ord:

Myndigheterna på platsen godkänner utkastet.

**Internationella ord: 
**

De lokala auktoriteterna accepterar projektet.

Interlingua:

Le autoritates local accepta le projecto.

Det låter kanske för en del som ett idealtillstånd att ha tillgång till ett språk med vilket man direkt kan kommunicera med en tiondel av världens befolkning. De enda som kan bedöma om det finns någon relevans i påståendet att detta skulle gälla interlingua är förstås dock bara ni som läser den här artikeln. Så, låt oss göra ett test. Läs texten här nedanför, och se hur mycket ni förstår:

Le humanismo es un perspectiva ethic, scientific e philosophic que ha cambiate le mundo. Illo ha su origines in le philosophos e poetas del antique Grecia e Roma, in le China de Confucio, e in le movimento Carvaka del India classic. Artistas, scriptores, scientistas e pensatores humanista ha date forma al era moderne in le ultime medie millennio. In facto le humanismo e le modernismo ha semblate sovente synonymos, proque le ideas e valores humanista exprime un renovate fiducia in le poter del esseres human a resolver lor proprie problemas e conquirer frontieras inexplorate.

Oavsett om vi människor börjar umgås mer intensivt över språkgränserna, och oavsett om varje människa därigenom lär sig att umgås på flera språk, kommer språkbarriärer att finnas kvar för lång tid framöver. Säkerligen kommer nya hjälpspråk också att uppfinnas. Volapük, esperanto och interlingua är bara tre av många internationella hjälpspråk som redan finns och används. En snabbrepetition av de karakteriserande dragen hos de tre språk som omskrivs i den här artikeln kan se ut såhär:

Språk

Fördelar

Nackdelar

volapük

Regelbunden grammatik, okomplicerad ljudstruktur.

Många böjningsformer, ord som är svåra att lära in och svåra att skilja från varandra.

esperanto

Regelbunden grammatik, stort antal talare, enkla ordbildningsregler.

Bitvis svårt att förstå för oinvigda. Har sex bokstäver som inget annat språk har.

interlingua

Struktur och ordförråd som känns igen av många.

Relativt okänt.

Källor
100 år med esperanto (Svenska Esperantoförbundet, 1987) Wikipedia - Johann Martin Schleyer Wikipedia - Volapük Wikipedia - Esperanto Wikipedia - Ludvig Zamenhof Wikipedia - Interlingua
Wikibooks - Cinque theses a clavar ad le portas de Babel

Annons:
Inkanyezi
2010-03-14 13:14
#1

Jag hade så klart inga direkta svårigheter att förstå texten, men om min språkbas vore enbart svenska skulle den nog ha varit minst lika obegriplig som de flesta andra språk som jag inte kan.

En liten fundering har jag här, och det är hur det står till med förståelsen mellan de romanska brödraspråken. Jag har till exempel märkt att portugiser inte har några större svårigheter att förstå spanska, medan spanjorer i stort sett vägrar att förstå portugisiska, vilket också gäller spanskspråkiga på annat håll. Själv förstår jag portugisiska ganska bra. En liknande iakttagelse gäller italienska, där jag ofta har kunnat tala med italienare innan jag lärde mig mycket italienska, medan spanskspråkiga som jag känner i regel inte förstår italienska. Samma oförmåga märker jag ibland när det gäller dialekter inom spanskan.

Allt det här får mig att tvivla på interlingua som kommunikationsspråk, även om jag förstår det rätt av. Lite skojigt tycker jag också att det är att det verkar finnas bara ett genus, där artikeln är den italienska maskulina, medan orden ofta ändas som feminina ord. Naturligtvis antar jag att språket, som finska, har bara ett gemensamt genus, även om jag inte kan dra slutsatsen att det också skulle gälla pronomina.

Och en slutsats till som jag kan dra är att om man har lätt att förstå språk och därför har kunnat lära sig många, så har man lätt att ta till sig ett som avviker lite från vad man är van vid.

Upp till toppen
Annons: