Annons:
Etiketterspråkhistoriaartikel
Läst 16635 ggr
raphanus
2010-03-18 08:50

Bit ihop när du berättar om det förflutna!

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Som levande germanska språk räknas i dag till exempel tyska, engelska och svenska. Det tros allmänt att alla dagens germanska språk är sprungna ur ett och samma språk, urgermanskan. Trots att ingen längre talar detta språk, finns det drag därifrån som lever kvar än idag.

EKHLEWAGASTIR : HOLTIJAR : HORNA : TAWIDO

ÞURTSAIN : KIARÞI : FTIR IRENMUNT : SUN SIN . AUKAUBTI ÞINSA BU AUK : AFLAÞI : AUSTR : I KARÞUM

För de flesta av dagens läsare framstår skriftliga lämningar som de två härovan som helt obegripliga. Den första kommer från ett av Gallehushornen, är skriven med runor från den äldre futharken och är dessutom en av de äldsta bevarade fullständiga meningarna skrivna med den här sortens runor. Gallehushornen tros ha gjutits okring 400 år e. Kr. Den andra texten kommer från en berghäll vid Veda i Angarns socken i Uppland och ristades omkring 1.000 år e. Kr.

Gallehushornets inskription

Gallehushornets inskription (Avritning)

Både språket på Gallehushornet och språket på berghällen vid Veda är föregångare till dagens svenska, norska och danska. Det kan vara svårt att se det, men det finns åtminstone en liten detalj som gör att man kan vara nästan säker på att språken är just germanska, och den lilla detaljen kallas dentalpreteritum. I alla fall är dentalpreteritum en av de detaljer man gärna pekar på när man vill påvisa germanskt arv, och det är bland annat denna detalj som gör att engelska fortfarande klassificeras som ett germanskt språk, trots sitt i hög grad romaniserade ordförråd.

Preteritum är en böjningsform för förfluten tid. I alla germanska språk finns det exempel på att denna böjningsform ofta innehåller dentaler, alltså ljud som bildas vid tänderna. Bland annat detta skiljer de germanska språken från de romanska språken, vars preteritumändelser i stället ofta innehåller labiodentaler eller bilabialer (b- och v-ljud). Även de slaviska språken har en gemensam nämnare på den här punkten. Dåtidsljudet i dessa språk är någon form av l.

Svenska

Engelska

Tyska

Danska

Italienska

Ryska

sade

said

sagte

sagde

diceva

skazal

läste

read

leste

læste

leggeva

tjital

köpte

bought

kaufte

købte

comprava

kupil

Texten på Gallehushornet lyder i ordagrann översättning: ”Jag, Lägäst från Holt, hornet gjorde”. Både svenskans gjorde och urnordiskans tawido är exempel på dentalpreteritum, vilket ändelsernas d skvallrar om. Om texten hade varit skriven på någon sorts urslaviska eller urromanska, skulle motsvarigheterna till ordet gjorde sannolikt inte ha innehållit någon dentalljudsändelse. Likadant är det med texten från berghällen vid Veda. Den lyder i översättning: ”Torsten gjorde [denna minnesvård] efter Ärenmund, son sin, och köpte denna gård och förvärvade rikedom österut i Holmgård”. Dåtidsformerna i detta exempel är kiarþi, kaubti och aflaþi, där bokstaven þ representerar ett läspljud, och precis som dessa ord har deras nutida etymologiska släktingar dentalljud. De svenska motsvarigheterna till orden är gjorde, köpte och avlade.

Att former för förfluten tid i gamla texter har dentaler kan alltså tyda på att texterna är avfattade på något germanskt språk. Är då dessa dåtidsformer med dentaler unika för de germanska språken? Nej, då! Det råkar vara så, att dåtid bildas med dentaler även i turkiskan, ungerskan och persiskan.

Svenska

Turkiska

Ungerska

Persiska

sade

söyledi

szólta

goft

läste

okudu

olvasta

khand

köpte

aldi

vásárolta

kharid

I turkiskan, ungerskan och persiskan finns det dock förstås många andra egenheter som talar för att de språken ändå knappast kan vara germanska. Ett språks hemvist på språkens släktträd bestäms ju inte enbart av vad som händer vid tänderna!

**Källor
**Wikipedia - Golden Horns of Gallehus
Brate, Erik: Sveriges runinskrifter (Natur och Kultur, 1922)
Wikipedia - Preteritum
Dehghani, Yavar: Farsi (Lonely Planet, 2001)
Whitney, A. H.: Colloquial Hungarian (Routledge & Kegan Paul, 1970)

Annons:
vimes
2010-03-21 02:05
#1

Trevlig artikel, men vad är filmen tänkt att tillföra?

raphanus
2010-03-21 17:34
#2

Filmen berättar ingenting om språken, men väl något om människorna som talade dem. Det finns dock en hel del intressanta filmer på Youtube om germanska språk och deras historia. Till exempel kan man söka på Grimm's Law eller Verner's Law.

Edit: Jag har nu hittat en bättre film att illustrera artiken med. Var så goda!

svenake
2010-06-04 20:42
#3

Är  KARDUM   detsamma som Holmgård?

raphanus
2010-06-04 22:36
#4

#3 - De flesta som säger sig förstå sig på det här vill ha det till det, ja.

Upp till toppen
Annons: